Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 oktober 1949 - Nutida synpunkter på motorsmörjoljor, av F L Garton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(698
TEKNISK TIDSKRIFT
Avsättningar i motorn
Bränslets inverkan på avsättningar i motorn
har redan nämnts. En ungefärlig antydan 0111
verkningarna av olja, bränsle och
drifttemperaturer i förgasaremotorer framgår av fig. 1. Vid
höga drifttemperaturer, sådana som kan
förefinnas t.ex. i flygmotorer och i tyngre lastbilar,
är förhållandena gynnsamma för oxidation av
smörjoljan, speciellt under kolvbottnen, runt
ringarna och i den övre, hetare delen av vevhuset.
Sådana förhållanden visar benägenhet att
förorsaka hopbeckning’ av kolvringarna och
bildande av lackliknande avsättningar på kolvmantel
etc. Till och med under höga
temperaturförhållanden visar sig bränslet ha avsevärt större
verkan på avsättningar i diesel- än i
förgasaremotorer. I förra fallet tillföres
förbränningsrummet ett mindre flyktigt bränsle i form av en
stråle, som måste bringas i intim kontakt med
luften runt om i förbränningsrummet. Felaktig
strålbildning kan uppstå på grund av slitning,
feljustering av spridarna och avsättningar på
dessa. Alla dessa faktorer tenderar att göra
förbränningen mindre fullständig i dieselmotorn,
varigenom den inbördes effekten av bränslet på
avsättningar etc. ökar.
Vid låga drifttemperaturer, t.ex. vid körning
med täta uppehåll i kylig väderlek, kommer
bränslet och dess partiella oxidationsprodukter
samt vatten innehållande kol och svaveloxider
att kondensera och gå ned i oljan i vevhuset
genom läckning tillsammans med blyföreningar,
då etyliserad bensin användes. Under dessa
förhållanden kommer bränslet tydligen att få större
inverkan, och det är dessa förhållanden, som
orsakar slambildning, vilket är en delvis emulgerad
blandning av smörjolja, vatten och "sot",
stabiliserad genom oxidationsprodukter av smörjolja
och bränsle. Denna typ av siam kallas ibland
"majonäs", på grund av dess likhet till
konsistensen (ehuru icke till färgen) med majonäs.
En typ "siam", ibland kallat
"kaffesump-slam", bildas under helt andra förhållanden.
Den uppkommer genom förkoksning av oljan på
kolvens undersida, åtföljd av avflagning och
nedfallande i oljan i vevhuset. Detta
kaffesump-slam har uppstått i vissa tunga lastbilsmotorer,
särskilt "kabinmotortypen", där
motortemperaturerna tenderar att bli höga.
Fig. 1. Inflytandet av
olja, bensin och
temperatur på
motoravsättningar.
Ehuru hela den kemiska sammansättningen
hos de komplicerade blandningar, av vilka dessa
avsättningar består, icke är känd, är det möjligt
att särskilja dem genom kemisk analys.
Vevhus-slam och det material, som utfälles från använda
oljor genom 60/80 extraktionsbensin, innehålla
vanligen relativt små mängder syre, ungefär
10 %. Oxidationen inträffar troligen i flytande
tillstånd. Lack innehåller omkring två gånger så
mycket syre och tycks till stor del bestå av
oxi-syror; det bildas troligen genom oxidation i
ångtillstånd. Dess löslighet i organiska
lösningsmedel kan variera avsevärt, och i en del fall kan
det lack, som ursprungligen avsatt sig, förändras
under värmens fortgående inverkan till ett
mycket mindre lättlösligt material. Avsättningar på
den övre delen av kolven (ringpartiet etc.) kan
innehålla ca 35—40 % syre och är delvis
lösliga i vattenhaltig kaustiksoda. De tycks bildas
genom oxidation av oljan in situ på metallytor,
som gnider mot varandra.
Avsättningar på kolvbottnen i motorer, som går
på etyliserad bensin, består huvudsakligen av
blyföreningar. Vid oetyliserad bensin och i
dieselmotorer består sådana avsättningar av
material med hög kolhalt och låg väte- och syrehalt.
Det svarta, olösliga materialet i använd
smörjolja tycks till stor del ha kommit från bränslet.
Dess spektrum liknar mycket den hos "carbon
black", och de primära partiklarna av olösligt
kolhaltigt material, som finnes i använda
smörjoljor, är av ungefär samma storlek (ca 1 ß) som
sotpartiklarna i avgasröret. I en del fall tenderar
dessa partiklar i oljan att samla sig i större
anhopningar vid fortsatt drift.
I flygmotorer är den olja, som passerar genom
ihåliga vevtappar, utsatt för en centrifugalkraft,
och ett slemmigt gråaktigt siam hopas så
småningom i hålrummet. En liknande avsättning
lcan bildas i varje del av motorn, där olja
utsättes för centrifugalkrafter. Dessa avsättningar
består till stor del av blyföreningar från
bränslet och förslitningspartiklar tillsammans med
något kolhaltigt material. De metalliska
beståndsdelarna har hög specifik vikt och utgör
den lättast centrifugerade delen av i olja
olösliga partiklar. På grund av den höga specifika
vikten på det centrifugerade materialet och de
stora centrifugalkrafterna (i en del fall upp till
20 000 g) är det små utsikter till att finna
något tillsatsmedel som, om det tillsättes oljan,
skulle hålla de metalliska beståndsdelarna fritt
kringsvävande. Den enda möjliga metoden att
reducera sådana avsättningar tycks därför vara
att avlägsna dem på mekanisk väg.
Särskilt under de senaste 15 åren har
avsevärda förbättringar gjorts för att minska
svårigheterna i samband med motoravsättningar,
genom förbättrade raffineringsmetoder samt
genom att blanda små kvantiteter av vissa till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
