Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 oktober 1949 - Nutida synpunkter på motorsmörjoljor, av F L Garton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oktober 1949
699
Fig. 2. Laclcavsättningar med goda och dåliga oljor.
satser ined oljan. Oljor reagerar olika med
sådana tillsatser, och det är därför nödvändigt att
betrakta oljan och tillsatsen i relation till
varandra. Det kan allmänt sägas, att basoljan måste
vara av hög kvalitet, och det är icke fråga om
att förvandla en dålig kvalitet till en god sådan
genom att tillsätta ett tillsatsmedel.
Experiment har gjorts med ett mycket stort
antal olika tillsatsmedel. Vad slambildningen
beträffar, kan dessa tillsatser ha olika
verkningssätt. De kan reducera oljans
oxidationshastighet, minska den katalytiska verkan hos metaller
sådana som järn och koppar med avseende på
oxidationshastigheten samt ha en "detergent"
dvs. lösande samt en "dispergent" verkan, dvs.
hålla olösligt material kringsvävande i oljan i
stället för att låta det sedimentera. Koppar är en
särskilt aktiv katalysator och användningen av
koppar eller kopparlegeringar i oljesystem bör
undvikas, när så är möjligt. Oljor med goda
detergenta och dispergenta egenskaper kan,
genom att olösligt material hålles kringsvävande,
bli mörkare vid användningen än olja med
dåliga reningsegenskaper. Kriteriet måste därför
snarare vara motorns tillstånd än den använda
oljans. En onödig hög reningsgrad kan vara
ofördelaktig i vissa fall. En tunn lackhinna kan
skydda metallytorna från förslitning, minska
korrosionen och reducera metalldelarnas
katalytiska effekt med hänsyn till oljeoxidationen.
Goda reningsegenskaper är emellertid av
betydelse i vissa typer av tunga dieselmotorer, där
olösligt material från ofullständig förbränning
måste hindras från att avsätta sig på motordelar
och t.ex. förorsaka lackbildning och hopbeckning
av kolvringarna.
Fig. 2, 3 och 4 visa exempel på lack- och
slam-avsättningar på kolvringar och vevhus vid
användning av oljor av dålig resp. god kvalitet.
Slambildningen kan vanligen reduceras genom
lämplig ventilation av vevhuset, vilket hjälper
till att avlägsna flyktiga syror, vatten, etc., och
man underlättar denna process genom att hålla
oljesumptemperaturen vid omkring 80°C, och
kylvattentemperaturen mellan 70 och 80° C. Dessa
driftförhållanden visar också benägenhet att
minska korrosionsförslitningen. På grund härav
fordrar frågan om lämplig ventilation av
vevhuset större uppmärksamhet från
motorfabrikanternas sida än vad som hittills varit fallet.
Korrosion
Man måste skilja på två olika typer av
korrosion. Korrosion på metalldelar av järn kan
uppstå speciellt vid låga temperaturer eller, när
motorn icke är i gång, på grund av kondensering av
fukt innehållande kolsyra, oxider av svavel, och,
i fråga om förgasaremotorer, av bromväte- eller
klorvätesyra från etylendibromiden eller
etylen-dikloriden i blybensin. Denna typ av korrosion
kan uppstå på kolvar, i vevhus, ventiltallrikar,
etc. och kan övervinnas genom användning av
en tillsats i oljan. På grund av bromväte- och
klorvätesyrornas stora benägenhet för frätning
icke endast på järn utan även på
aluminiumlege-ringar har speciella antikorrosionsvätskor
utexperimenterats för påstrykning av de inre
ytorna i flygmotorer, som konserveras för längre tid.
Allteftersom motoreffekten ökade och
lagertemperaturer och belastningar följaktligen
stegrades, ersattes babbit som lagermetall i många
motorer av legeringar med mer tillfredsställande
mekaniska egenskaper. Sådana legeringar som
koppar—bly, kadmium silver och
kadmium-nickel har använts. Den första användningen av
dessa nya lagerlegeringar råkade ungefär
sammanfalla med införandet av oljor, extraherade
med lösningsmedel, "solvents"; dessa oljor hade
i många avseenden synnerligen goda egenskaper.
Uppkomsten av i en del fall allvarlig frätning på
dessa nya lagerlegeringar framhäver betydelsen
av intimt samarbete mellan motorfabrikanterna
och oljeindustrin. Nyssnämnda olägenhet, som
Fig. 3. Avsättningar på
kolvringarna med goda
och dåliga oljor.
Fig. 4.
Slamavsätt-ningar i vevhus med
goda och dåliga
oljor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
