Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 8 oktober 1949 - Försök med stereofonisk ljudåtergivning, av Stellan Dahlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oktober 1949
709
Fig. 1. Uppkoppling av tre överföringskanaler för
stereo-fonisk ljudåtergivning.
534.76 : 534.86
Försök med stereofonisk ljudåtergivning. Vid en
sammankomst i februari 1949 med Akustiska Sällskapet,
Radiotekniska Sällskapet och Samfundet Svenska Filmingenjörer
i Radiotjänsts studio utfördes försök med stereofonisk
ljudåtergivning, vilka avsåg att under sådana förhållanden,
som kunde förväntas i praktiken, utröna om den
stereo-foniska ljudåtergivningen hade ett större värde än vanlig
ljudåtergivning genom en kanal. För att försvåra ett
preju-dicerande ställningstagande från åhörarnas sida ordnades
också anslutning av det stereofoniska systemet via flera
högtalare till en mikrofon. En sådan "vidgad ljudfront"
har vid ett par tillfällen tidigare använts i Sverige, t.ex. på
premiärteatrarna för filmerna "Borta med Vinden" och
"Fantasia". Vid påpasslig skötsel av ett dylikt system kan
en avsevärd förbättring av återgivningen erhållas.
Anordningarna vid försöket var följande: I studio 10
hade tre bandmikrofoner med kardioidkarakteristik
placerats. I studio 2, där åhörarna befann sig, hade på
motsvarande sätt tre cellhögtalare placerats. Ett stycke
framför högtalarna var en tunn ridå upphängd för att hindra
åhörarna att se högtalarna. Tre olika förstärkarkanaler
förband resp. mikrofoner och högtalare för full
stereofonisk återgivning via tre kanaler (fig. 1). I
kopplingsbordet fanns det dessutom möjlighet att koppla samtliga
högtalare till en mikrofon för återgivning med vidgad
ljudfront eller att använda endast en kanal, t.ex. den
mellersta, alltså återgivning genom "enkanalsystem".
De olika alternativen hade i förväg intrimmats så att
ljudstyrkan skulle vara i huvudsak densamma. På grund
av den korta tid som studiolokalerna kunde disponeras
före försöket och då en av de använda
förstärkarkana-lerna blev felaktig förrycktes försöket emellertid något.
Ett av försöken måste därvid göras om. Vid intrimningen
av apparaturen gällde det bl.a. att placera mikrofonerna
i studio 10 så, att ljudets förflyttning i högtalarna i
studio 2 motsvarade den verkliga förflyttningen. Detta
visade sig vara svårt, särskilt därför att studio 10 var
ganska liten. När därför en person i studio 10 förflyttade
sig i sidled tycktes han gå betydligt fortare än i
verkligheten, att döma av ljudet i högtalarna i studio 2. Även
i djupled var överensstämmelsen i detta hänseende mindre
god. Trots detta kunde försöket genomföras med relativt
gott resultat.
Åhörarna fick icke kännedom om de olika
kopplingsmöjligheter som förelåg. De fick endast veta att
återgivningen ibland skulle vara stereofonisk, ibland icke
stereofonisk. Experimentet började med att en person
promenerade i olika riktningar i studio 10 i det han berättade
om litet av varje. Särskilt illusorisk var överföringen när
han började skramla med en nyckelknippa; det var då
flera i studio 2 som började fundera över om det i alla
fall inte var någon bakom skynket. När det gäller
agerande personer är alltså den stereofoniska effekten mycket
tydlig.
Vid nästa försök spelade en orkester upp, sedan
röstsedlar hade utdelats till åhörarna. Det gällde att svara
"ja" eller "nej" på frågan om överföringen var
stereofonisk samt att ånge vilket av de spelade numren som
överförts bäst. Varje åhörare skulle dessutom pricka in i
vilken ruta på studiogolvet han satt, för att man av
försöket skulle kunna bedöma huruvida placeringen i för-
hållande till högtalarna spelade en avgörande roll. 1 första
serien, där hela orkestern spelade, var överföringen kopplad
1,1 stereofonisk, 1,2 bred ljudfront, 1,3 enkel kanal, 1,4
stereofonisk. I andra serien, då endast ett piano spelade,
var överföringen kopplad 2,1 stereofonisk, 2,2 bred
ljudfront, 2,3 enkel kanal.
Fig. 2 visar resultatet av omröstningens första del: "Är
överföringen stereofonisk eller ej?" Kurvorna anger hur
många procent i varje åhörarruta som röstat att
överföringen var stereofonisk. Kurvan S avser därvid alla rätta
röster i de båda serierna och kurvorna B och E alla felaktiga
röster i procent av hela antalet möjliga röster vid överföring
med bred ljudfront resp. enkel kanal. Antalet röstande
var 114 personer. Ja? resp. Nej?, som använts av en del
av de röstande, har räknats som halva röster. De tre
kurvorna är oberoende av varandra, eftersom de var för
sig motsvarar olika punkter i frågeformuläret. Av fig. 2
synes, att felprocenten är relativt hög men i intet fall
har fler av åhörarna röstat fel än rätt. Egendomligt nog
är rättprocenten hög såväl för de närmast högtalarna som
för de längst bort sittande, medan de i mitten placerade
visar lägre rättprocent. Icke heller för placeringen i sidled
är resultaten sådana, att några slutsatser om placeringens
inverkan kan dras.
Resultaten av andra gruppens frågor är följande:
"År överföringen stereofonisk?"
Fråga nr %
1.1 1,4 2,1 ............ 75 rätt
1.2 2,2 ................. 33 fel
1.3 2,3 ................. 33 fel
"I vilket musikstycke anser du överföringen vara bäst?"
Fråga nr %
1.1 1,4 2,1 ............ 75 för stereofonisk återgivning
1.2 2,2................. 10 för bred ljudfront
1.3 2,3................. 15 för enkel kanal
Fig. 2. Åhörarnas placering
i studio 2. Kurva S anger
i procent hur många som
röstat rätt vid frågan: "År
överföringen stereofonisk?";
B och E ånge hur många
som trott att bred ljud front
resp. enkelkanalöverföring
var stereofonisk överföring.
Fig. 3. Procenttal röstande,
som ansett att överföringen
var bäst vid S: stereofonisk
återgivning, B: bred
ljudfront, E:
enkelkanalöver-föring (omröstningen
skedde givetvis utan att
åhörarna visste till vilket system,
de lyssnade).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
