Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 oktober 1949 - Den moderna kemins plats i livsmedelsproduktionen, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
730
TEKNISK TIDSKRIFT
Ett sådant medel anser man sig i USA ha nått
fram till med DN-289, som utgörs av
trietanol-aminsaltet av dinitro-o-sek-butylfenol, men
försiktighet vid användningen torde vara att
anbefalla. De möjligheter den organiska kemin har
att tillhandahålla specifikt verksamma ämnen,
torde bli betydelsefullare för framtiden. Det finns
starka skäl att beakta dessa synpunkter vid
användning av den mångfald nya preparat, vida
kraftfullare än DDT, som nu tillförs praktiken.
Främst bör kanske nämnas de mångomtalade
fosforhaltiga insekticiderna. Parathion
(Thio-phos) är fem till tjugo gånger verkningsfullare
än DDT och därtill ganska flyktigt. Ett utmärkt
medel mot bladlöss är hexaetyltetrafosfatet
(HET), som utexperimenterats av tyskarna och
som i USA vinner allmänt insteg vid odling av
potatis och vitkål. Amerikanerna har upptäckt
det ännu effektivare tetraetylpyrofosfat, som
dock har nackdelen att vara ganska giftigt för
människan. I fosfoniumföreningen Pestox III har
ICI, England, realiserat en länge närd önskan
att indirekt döda saftsugande insekter. Medlet
upptas i växtvävnaden och saftströmmen.
Liknande egenskaper fann tyska forskare hos vissa
etrar av etylenfluorhydrin. Än så länge kan dock
denna idé 0111 giftet i växten i stället för utanpå
endast tillämpas på fiberväxter och andra, som
ej nyttjas som livsmedel, men också vid all
utsädesodling, vilket blir av enorm betydelse för
livsmedelsproduktionen.
Ett särskilt omnämnande förtjänar
gräshopps-bekämpningen. Natriuinarsenit ersätts alltmer
av de nya medlen framför allt gammexan
(ben-zolhexaklorid) samt klordan
(octoklormetan-tetrahydroindan). Med det förra medlet
stoppades 1946 genom anglo-belgisk samverkan i
Tanganyika ett angrepp, som hotade hela
Sydafrikanska Unionen. Vad gräshopporna betyder
belyses bäst av en siffra från USA, som
ingalunda hör till de mest invaderade områdena men
som dock under tioårsperioden 1936—1946 hade
utgifter på 25 M$ för deras bekämpande. För
den summan beräknas dock värden på 600 M$
ha räddats.
Knäpparelarver konsumerar i många områden,
t.ex. Brasilien, Californien, England m.fl.,
betydande mängder av växande grödor. Av
kostnadsskäl kunde de tidigare endast bekämpas kemiskt
på mindre, begränsade ytor med högt jordvärde.
Enligt de undersökningar, som sedan 1943
bedrivits vid Kaliforniska
jordbruksförsöksstationer, kan inan dock numera tillgripa metoden i
stor skala genom att använda en blandning av
de bägge högaktiva kemikalierna DD
(diklor-propandiplorpropan) samt EDB (etylenbromid).
Vätskan injiceras i jorden med specialbyggda
maskiner, injektionskanoner. Vid salladodling
har bekämpningen kombinerats med en samtidig
utspridning av ammoniak som gödsel. DD har
egenskapen att dessutom vara ett nematodgift
och är i detta hänseende vida effektivare än det
tidigare använda klorpikrinet, som har
nackdelen att vara giftigt för människor. Det har
därför endast kunnat användas efter vidtagande
av särskilda försiktighetsåtgärder. Om detta
medel, som det ser ut, också rår på
potatis-nematoden, kommer tusentals ton av dessa
kemikalier att förbrukas jorden runt.
År 1947 behandlades i USA mer än två miljoner
kreatur med DDT, vilket gav ett beräknat extra
köttillskott på 34 300 t. Lika gynnsamma siffror
kan anföras från växtodlingen. Genom att befria
potatisodlingar från insekternas härjningar har
man i USA med DDT uppnått skördestegringar
på 25—40 %. Troligen skulle insekticider kunna
användas även på billigare grödor, såsom vallar.
Preliminära försök visar, att besprutade
lucern-vallar kan ge 50 % högre skörd. Av
dominerande betydelse är dock hur mycket av
besprut-ningsmedlet, som finner vägen till djurkroppen.
Vid besprutning mot ärtviveln har det visat sig,
att så gott som ingenting av tillfört DDT når
fram till konserverna, och att endast obetydligt
återfinns i kött och mjölk från djur utfodrade
med DDT-behandlat foder. Något upplagras dock
i djurens fettvävnader, där det som regel ej
nedbryts. Hos vissa djur, t.ex. kattor, kan det
sålunda upplagras för att till sist ackumuleras till
dödlig dos.
Utvecklingen på insekticidfronten kännetecknas
av att medlen har blivit allt verksammare — de
mängder, som måste användas, har successivt
kunnat minskas. Detta har indirekt ökat
bekämpningens möjligheter genom alt som regel
förbilliga den. Kemiskt sett innebär utvecklingen,
att de organiska föreningarna får allt större
betydelse. Ännu mera påtaglig är denna tendens
på fungicidfronten. Svavel-koppar- och
kvicksilverpreparat spelar en allt blygsammare roll.
Bland nya fungicider med stor verkan kan
nämnas echridin, som syntetiseras ur pyridin och
som dödar alla vanliga mögelsvampar ännu i
koncentrationen 1:150 000. Det nya medlet mot
päronskorv dimetylditiokarbamat ger i staten
Oregon årligen ett genomsnittligt tillskott av
förstklassiga päron på 300 000 lådor. Vidare ser
det ut, som om järndimetylditiokarbamat jämte
fenylmercuritrietanolammoniumlaktat skulle få
en liknande betydelse för bekämpning av
äppleskorv. Mot den besvärliga lagersvampen
Gloespo-rium har skapats ett nytt kampmedel i
2,4-diklor-l,3-naftokinon.
Betningsmedlen tillhör också denna kategori
och är inom vida områden nödvändiga som
skydd för utsädet. Bland nyheter kan här
nämnas tetraklorbenzokinon, som numera stoppar all
utveckling av rötsvampar på tusentals ton
ärtutsäde. En för varje dag stegrad betydelse har de
organiska kvicksilverföreningarna. Deras an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
