Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 oktober 1949 - Den moderna kemins plats i livsmedelsproduktionen, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
732
TEKNISK TIDSKRIFT
årsbehov skulle stiga till 50 000 t. För värdens
sädesodling blir 2,4-D alltmer oundgängligt. Både
från Australien och USA har vidsträckt
användning av detta ämne rapporterats. Tack vare det
erhöll Kanada år 1947 38 000 t mera vete. Man
tar säkerligen icke mycket miste, om man delvis
tillskriver 2,4-D äran av de senaste årens
rekordskördar, vilka varit så betydelsefulla för världens
livsmedelsförsörjning. I engelska försök
redovisas så höga avkastningsstegringar som 227—
250 % beroende på ogräsens riklighet. Viktigt
är också att proteinhalten vanligen stiger under
påverkan av 2,4-D.
Fruktmognad och lagring
Inom sitt begränsade område har
naftalinättiksyra eller bättre dess acetamid varit lika
verkningsfull genom sin förmåga att fördröja det
naturliga fruktfallet på hösten. I USA uppges
att, som regel, 20—50 % av äppleskörden
skadas och deklasseras genom vindfälle. Detta
förklarar det numera rutinmässiga förfarandet att
från flygplan eller medelst motorsprutor
bespruta träden med starkt utspädda lösningar av
dessa ämnen.
På potatis- och rotfruktslagringens område har
metylestern av samma syra visat sig
synnerligen verksam för att hindra groning. Åtskilliga
andra kemikalier har liknande effekt. Stora
förluster kan härvid undvikas. Dessa verkningar
bör sannolikt sättas i samband med åtskilliga
tillväxthormoners förmåga att påverka
växtväv-nadens egenskap att kvarhålla vatten. Man
väntar sig stora framsteg genom denna upptäckt.
Färska grönsaker kan föras genom en
påfrestande distribution, ofta i sol och värme, utan att
visa de annars så vanliga vissningsfenomenen.
Här kommer också etylengasen in i bilden.
Denna enkla kemiska förening framkallar i
naturen alla de kemiska omvandlingar, som
utmärker mognadsprocessens höjdpunkt
(klimak-teriet): intensiv andning, pektinomvandlingar,
stärkelsenedbrytning, klorofyllsönderfall m.m.
Etylen används därför vid modern
distributionsteknik inom konsumtionsområdena,
alltefter handelsbehov, för att snabbmogna tomater,
citrusfrukter, bananer m.fl.
Kemins bidrag till livsmedelslagringen har ännu
så länge varit mindre framträdande, men blir för
varje år alltmer påtaglig. Vikten av att på denna
väg öka livsmedelsproduktionen framstår klart,
då försiktiga beräkningar visat, att minst en
fjärdedel av vad jorden producerar förstörs,
innan det når fram till konsumtion. Bland
betydelsefulla framsteg bör nog främst nämnas de
många antioxidationsämnena, vilka förhindrar
härskning och smakförsämring. C-vitamin intar
därvidlag en särställning, då det är användbart
både för fisk- och fruktvävnad. För djurfett
tycks AMI-72, innehållande butylhydroxianisol,
vara ouppnått. NDGA (nordihydroguajaretsyra)
bevarar åt mjölken dess färsksmak.
Konservering
Tack vare den analytiska kemins
vägvisar-tjänst har en alltmer fulländad konservering
blivit möjlig. Omfattande studier har gjorts
rörande vitaminretentionen samt förlusterna i
mineralämnen och förändring av äggviteämnena.
Nya högaktiva germicider av typen kvartära
ammoniumföreningar kommer icke blott att ge
fabrikshygienen nya goda hjälpmedel; tänkbart
är även att dessa eller vissa former av antibiotica
tack vare sin specificitet direkt kan nyttjas vid
konservering. Särskilt intresse tilldrar sig
flyktiga substanser, som bortdunstar efter att ha
utövat sin steriliserande verkan, t.ex. propylenoxid
och liknande. Man är också i färd med att
identifiera de kemiska komponenter, som ger röken
dess antiseptiska egenskaper och redan kan
dessa ämnen i viss utsträckning tillhandahållas
i ampuller, på flaskor eller komprimerade i
stora tuber.
Emballagetekniken betjänar sig i ökad grad av
nya, bättre komponerade skyddslacker och
tät-ningsmedel. Korrosionsbeständigheten förbättras
alltmera genom ett kemiskt finarbete, där bl.a.
kisels och fosfors roll i uppkomsten av
mikroskopiska sprickor i bleckemballage kunnat
spåras. Nya konstmassefilmer presenteras ständigt,
såsom pliofilm, vinylidener, termoplastiska
harts-polymerer etc. Våtstyrkepapperet ger nya oanade
möjligheter för livsmedelsdistributionen.
ökning av näringsvärdet
Margarinet — alltmer fulländat — är ett annat
av kemins stora bidrag till
livsmedelsproduktionen. Det har betytt att färskmjölkens
kalcium, fosfor och äggvita i ökad grad kommit
människofödan tillgodo. Betydande arealer har
också frigjorts till en mera ekonomiskt försvarlig
vegetabilieproduktion. Europas växande miljoner
hade säkerligen icke kunnat försörjas utan
denna omvälvning. De mjölk- och
smörprodukter, som nu framställs i många kemiska
laboratorier ur sojabönor, jordnötter m.m., blir kanske
i framtiden lika revolutionerande. Däremot är
vitaminiseringen av bröd i de flesta fall endast
att betrakta som ett gradvis återställande av det
naturliga sädeskornets näringsvärde. I USA är
numera 85 % av allt bröd vitaminiserat. Vid
riskornets polering går 80 % av dess innehåll
av vitamin B förlorat liksom mycket av dess
järnhalt. Genom en ny metod förses kornen med
ett skyddshölje, vari dessa och andra
kompletterande näringsämnen tillsätts. Detta artificiella
skal är så resistent mot vatten, att kornen kan
vattentvättas, utan att dessa värdefulla ämnen
försvinner.
Vitaminindustrin har under senaste decenniet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
