- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
733

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 oktober 1949 - Den moderna kemins plats i livsmedelsproduktionen, av Georg Borgström - Dansk uppvärmningsteknisk forskning, av M Blomqvist - Glykol för sterilisering av luft, av sah - Elektronisk handduk, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 oktober 1949

733

fått allt större betydelse för en sådan
komplettering av livsmedelsproduktionen. Alltfler av de
viktigaste vitaminerna kan nu framställas
syntetiskt. Tonvis av askorbinsyra kommer årligen
till användning vid framställning av många
preparat, konserver, fruktsafter, torrmjölk m.m. Det
skyddar mot oxidation och brunfärgning. Den
senare har i allt större omfattning visat sig bero
på kemiska omsättningar mellan aminosyror och
reducerade kolhydrater — en reaktion väl känd
för kemin sedan 1912 som Maillards reaktion.

Avfallets utnyttjande

Genom livsmedelsindustrins ansvällning har
frågan om avfallets bästa tillvaratagande alltmer
aktualiserats. Delvis sker detta genom
jäsningsprocesser men även rent kemiska förfaranden
vinner naturligt nog terräng. Ur
sulfitfabrikernas avfall framställs i USA och Kanada
fosfatgödsel. Ur den kaliforniska konservindustrins
sviskonkärnor erhålles 5 0U0 t olja. De moderna
jonbytarna har i detta liksom i många andra
sammanhang visat sin stora tekniska
användbarhet. Citronsyrasocker och pektin kan isoleras
ur fruktavfall, det viktiga smakämnet glutamat
kan renframställas ur betmassa, tartrat från
vinfabrikernas avfall samt laktat ur vassla. I
synnerhet användningen av de moderna
hartsjon-bytarna står nog blott i sin början.

Frågan om ett bättre utnyttjande av jordens
livsmedelsproduktion är i väsentliga stycken
beroende av i vilken grad människokroppen kan
tillgodogöra sig födan. Genom särskild
behandling av växtvävnad, varvid framför allt
cellväggarna nedbryts, kan sålunda vegetabilisk kost
göras sju till åtta gånger mer närande. Detta kan
enligt en engelsk metod ske på kemisk väg,
varigenom man ur t.ex. gräs kan framställa ett
pulver med högt näringsvärde. Man kan också
nedbryta cellväggar genom vissa
mikroorganismer och därefter genom extraktion
renfram-ställa äggvita, karotin m.m. Ur de två miljoner
ton bladavfall, som uppkommer inom USA:s
grönsaksodling, skulle man med denna metod
kunna erhålla 50 000 t äggvita samt 20 t karotin.
I detta sammanhang kan också produktionen av
socker ur cellulosa nämnas, vilken måhända i
framtiden blir det billigaste sättet att framställa
kalorier —- kanske framför allt för fett- och
äggviteproducerande jäst.

Denna översikt är icke fullständig. Kemins nya
rön berör många fler punkter än de här
nämnda. Så t.ex. betyder kyllagringen kanske
mer för tillvaratagande av jordens produkter än
något annat förfarande, och dess utveckling
beror i väsentlig grad av de många nya kylmedier,
t.ex. freongaserna, som kemisk teknik kunnat
prestera. Ett står dock klart: modern
livsmedelsproduktion är över huvud icke möjlig utan den
moderna kemins fulla medverkan.

Dansk uppvärmningsteknisk forskning. I Tekn. T. 1949
s. 227 redogjordes för den uppvärmningstekniska
forskning, som i Danmark bedrives av
Boligopvarmnings-udvalget och som år 1948 resulterade i utgivandet av tolv
meddelanden, vilka kan antas bli av grundläggande
betydelse för den fortsatta utvecklingen på det
bostads-värmetekniska området.

Ett annat forskningsorgan, Danmarks Tekniske Höjskoles
Laboratorium for Opvarmning og Ventilation, utger sedan
1945 meddelanden, som hittills huvudsakligen har
avhandlat allmänna teoretiska undersökningar och kalkyler
på det värmeledningstekniska området. Innehållet på några
av dessa meddelanden skall här anföras. "Om termiske og
kaloriske Felter i Bygningers Rum" (Medd. 1); "Om
Ud-förelse af Resultanttermometre og indledende Maalinger
med disse" (Medd. 2); "Om Usikkerhed paa Udtagning af
Brändselspröver" (Medd. 5); "Om Varmetab genom
Yder-mure med indvendigt eller udvendigt Isolationslag under
dögn-stationäre Temperaturforhold" (Medd. 8); "Om
Varmeisolering af Vinduer i Dögnets Mörketid" (Medd. 11).
De senast utkomna meddelandena är: "Undersögelser over
det termiske Straalingsfelt i Rum med reflekterende Vägge"
(Medd. 12) och "Termodynamisk Analyse af
Varme-Lede-processen" (Medd. 13).

Undersökningarna är som synes ganska brett upplagda
och torde närmast kunna rubriceras som grundforskning
på det bostadsvärmetekniska området. M Blomqvist

Glykol för sterilisering av luft. I USA har under kriget
mycket lovande försök gjorts att (som ett alternativ till
den kända metoden med ultraviolett bestrålning) för
sterilisering av luft använda etylen- eller propylenglykol. I
sjukhus, skolor och kontor, där metoden har använts, har man
kunnat konstatera en minskning av antalet förkylningsfall
lill i runt lal en tiondel. Man har vidare funnit att glykolen
har en resteffekt, som gör att de som utsättes för
glykolångan under endast en del av dagen — t.ex. på sitt kontor
—- får en kontinuerlig resistens mot infektionssjukdomar.
Glykolens bakteriedödande verkan anses bero på att den,
till skillnad från andra desinfektionsmedel i ångform,
genom sin stora affinitet till vatten genomtränger fuktiga
mikroorganismer och förstör dessa. För att nå bästa
möjliga resultat bör därför den relativa fuktigheten i
lokalerna ökas till 35—40 \%\ då kan luftens bakteriehalt
minskas med 70—75 %. Om de återstående
mikroorganismerna, i regel torra bakterier i damm o.d., oskadliggörs
genom oljning av golven eller liknande åtgärder, kan upp
till 95 % av bakteriefloran förintas.
Den nödvändiga glykolhalten är mycket låg — för
etylen-glykol en del på 400 miljoner delar luft, dvs. mindre än
en hundradel av neonhalten i luften. Driftkostnaden för
behandlingen är därför mycket ringa och apparaturen för
tillsats av glykolånga i en befintlig
luftbehandlingsanläggning mycket enkel.

För hemmabruk finns i handeln en apparat av samma
storlek som en radio, vilken innehåller en pappersrulle,
som är mättad med etylenglvkol. Då apparaten inkopplas
till elnätet avrullas pappersrullen långsamt över ett litet
värmeelement, som får glykolen att avdunsta:
pappersrullen räcker omkring en månad och de totala kostnaderna
beräknas till omkring fem kronor per månad. Nyttan av
dessa hemapparater är emellertid omdiskuterad, främst
på grund av svårigheten at| hälla erforderlig
fuktighetshall i bostadsrum (Archit. Rec. aug. 1949). sah

Elektronisk handduk. I USA har av den elektriska
handtorken konstruerats en variant, som på 30 s torkar
och steriliserar händerna. När man för de våta händerna
i en öppning i apparaten avbrytes en ljusstråle, vilken
kopplar på infraröd torkvärme och ultravioletta strålar för
sterilisering. Dessutom sättes en fläkt i gång för att
torkningen skall bli så fullständig som möjligt (Business Week
16 juli 1949). sah

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free