- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
745

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 oktober 1949 - Nya högvärdiga gjutjärn, av Per O Björkman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 oktober 1949

745

Tabell i. Sammansättning och behandling av järn
enligt tabell 3

behandling

Sammansättning °/o
Si Mn S P Ce Cu

V 895 70 g mishmctall och 180

g SMZ till 29 kg järn 3,55 3,01 0,89 0,004 0,044 0,053 —
W 3 90 g mishmctall och 280

g SMZ till 31 kg järn 3,60 2,33 0,84 0,011 0,044 0,045 2,19
W 30 110 g mishmetall och 280

g SMZ till 31 kg järn 3,68 2,34 0,77 0,009 0,035 0,054 1,49

Ordinärt gjutjärn P«3.3 2,5^0,8 0,15 0,5 — —

Tabell 5. Utmattningsegenskaper hos "nodulära’ järn
(roterande utmattning)

Järn

Brottgräns, oß,
kp/mm2

Utmattnings- awlaB’
gräns, aw,
kp/mm2

W 895
W 3.
W 636

55
60
53,5

25
29
18

0,46
0,48
0,34

* Förhållandet o^/nß varierar mellan 0,46—0,59 mot 0,34—0,45 för
vanliga gjutjärn.

"nodulära" järnen, vilket man kan misstänka, då dess
plastiska deformation vid viss belastning är ringa jämfört
med vanliga gjutjärns. Några typiska resultat för
specifika dämpningsförmågan vid torsionssvängningar erhållna
genom försök i en speciell provningsmaskin är:

«/o

vanligt gjutjärn med bladgrafit .................. 25

järn med kulformig grafit, enkelbehandlat: ...... 11

dubbelbehandlat: ...... 6

"mjukt" stål: .................................... 2

Utmaltningsgränsen är hög. Tabell 5 visar några typiska
resultat. Sammansättning och behandling anges i tabell 4.
W 636 är ett acicular cast iron.

Skårkänsligheten är tyvärr hög. I fig. 11 visas
utmattningskurvor för ett järn med kulformig grafit jämfört
med ett acicular cast iron både med och utan anvisning.
I detta avseende liknar de nodulära järnen mer stål än
vanligt gjutjärn, överhuvudtaget påminner de i många
avseenden om stål.

Järn med kulformig grafit kan värmebehandlas
ungefär som stål. Härdning bör ske i olja. Efter härdning i
olja från 900° och anlöpning till 450°C har en
brotthållfasthet på ända upp till ca 85 kp/mm2 erhållits.
Bearbet-barheten är god särskilt i glödgat tillstånd, där
hårdheten ligger mellan 130—180 kp/mnr.

Även specialjärn såsom Nomag och Ni-resist kan
behandlas med cerium och får därigenom goda
hållfasthetsegenskaper.

I England pågår försök att framställa nodular cast iron
i industriell skala enligt Morrogh—Williams metod. Det är
dock troligare att en annan metod kommer att slå igenom,
nämligen den amerikanska.

Amerikanska undersökningar

I USA har International Nickel Corp. utarbetat en
process, som bygger på användning av magnesium.
Magnesium har flera fördelar framför cerium. Järnet behöver
ej vara övereutektiskt. Det har lyckats att erhålla
kulformig grafit i järn med kolhalter ned till 2,5 %lo u.
Svavelhalten i utgångsjärnet kan vara högre. Visserligen
måste även vid magnesiumbehandling svavelhalten vara
låg för att kulformig grafit skall bildas. Men magnesium
är relativt billigt i förhållande till cerium, varför en
desulfurering med magnesium ej blir alltför dyrbar.
Fosforhalten kan vara relativt hög, men halter över 0,15 %
nedsätter segheten.

Magnesium kan tillsättas i form av råmagnesium eller

Fig. 10.
Spännings-töj-ningsdiagram för
vanligt gjutjärn.

elektron. Reaktionen blir emellertid mycket häftig, varför
man föredrar att tillsätta en förlegering. Särskilt lämpliga
är koppar—magnesium- och nickel—magnesiumlegeringar
innehållande ca 20 % magnesium. Då magnesium befordrar
karbidbildning, är det lämpligt att samtidigt med
magnesium sätta till ett grafitiserande medel såsom ferrokisel.
Genom en sådan dubbelbehandling erhålles jämnare gods.
De bästa egenskaperna erhålles, om järnet efter
behandling innehåller ca 0,05 % magnesium. Därtill erfordras att
ca 0,3—0,6 % magnesium tillsättes. Sättet, enligt vilket
magnesium skall tillsättas, behöver säkerligen ytterligare
utforskas. Egna försök ha visat, att det är svårt att
avpassa analys och magnesiumtillsats, så att järnet stelnar
grått. Även om järnet stelnar vitt, erhålles dock grått järn
med kulformig grafit efter ca 1 timmes glödgning vid
900 —950°. Man skulle kunna kalla ett sådant
förfaringssätt för snabbadueering. Dessutom avtar inverkan av
mag-nesiumtillsatsen mycket snabbt, på ca 5—15 min, varefter
ny tillsats behöver göras. Detta beror på att magnesium
har låg kokpunkt, ca 1 100°, varför magnesium snabbt
förångas trots utspädningen. Oxidation genom luftens syre
medverkar också till all magnesiumhalten hastigt sänkes.

Magnesiumbehandlade järns egenskaper

De magnesiumbehandlade järnen har samma eller bättre
hållfasthetsegenskaper än de ceriuinbehandlade. Eftersom
kol- och kiselhalterna kan hållas relativt låga, blir dock
förlängningen större. Tabell 6 visar några värden på
hållfasthetsegenskaper för magnesiumbehandlade järn". Sek-

Fig. 11. Utmattningskurvor för N nodulärt gjutjärn och

A acicular iron —•— prov utan anvisning,–-prov med

anvisning/, n antalet belastningsväxlingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free