- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
757

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 oktober 1949 - Kockums verkstad, av Kurt Söderlund - Atombombens ekonomi, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kan på kort tid iståndsättas för samma
ändamål eller för andra mindre fartyg. Under kriget
uppfördes även en verkstad för byggandet av
motortorpedbåtar, vilken tillverkning nu
återupptagits. Under mellantiden har verkstaden
använts och användes alltjämt även för tillverkning
av svetsade stållivbåtar.

Vi brukar ange verkstadens kapacitet i fråga
om fartygsnybyggen till ca 140 000 tdw och för
dieselmotortillverkningen till ca 100 000 ihk.
Dessa siffror är givetvis svävande och kan
variera mycket beroende på de fartygstyper som
bygges. Särskilt då man jämför produktionen
år från år kan missvisande resultat uppstå. År,
då huvudsakligen tankfartyg bygges, ger
betydligt högre tontalsiffror än då huvudsakligen
lastfartyg byggts, trots att den verkliga
sysselsättningsgraden varit densamma. Samma blir
förhållandet om bruttotonnagesiffrorna lägges
till grund. Även arbetareantalet utgör i viss mån
en måttstock på produktionskapaciteten. Av
diagrammen över levererat tonnage, för last- och
tankfartyg uttryckt i tdw (fig. 18) och för
krigsfartyg och passagerarefartyg i deplacementston
(fig. 19) samt arbetareantalet framgår (fig. 20)
hur dessa storheter varierat under årens lopp.
Anmärkningsvärd är den stora leveranssiffran
för handelsfartyg under 1945, vilken beror på
att då levererades nio norska fartyg, som byggts
under kriget, men ej kunnat levereras tidigare.
Efterkrigsåren har ju i hög grad varit präglade
av brist på arbetare, särskilt yrkeskunniga
sådana, samt svårigheter med
materialanskaffning, och detta i förening med de störningar i
produktionen, som oundgängligen förorsakats
av de omfattande byggnadsarbetena, har gjort,
att leveranserna ej kunnat komma fram i önskad
takt. Från och med hösten 1947 börjar
emellertid den ökade kapaciteten genom
nyanläggningarna och moderniseringen samt en något bättre
tillgång på arbetskraft att göra sig gällande,
vilket kom till uttryck i ökade leveranser under
1948, då tio fartyg på sammanlagt 105 670 tdw
levererades. Arbetsstyrkan under året var i
medeltal 3 640. Dessbättre har
arbetskraftssituationen lättat något, så att arbetsstyrkan nu är ca
3 950 man, och enligt programmet skall i år 12
fartyg på 152 000 tdw levereras.

illustration placeholder
Fig. 18. Per år levererade last- och tankfartyg i tdw.


illustration placeholder
Fig. 19. Per år levererade krigs- och passagerarfartyg m.fl.

i deplacementston.


illustration placeholder
Fig. 20. Arbetarantal.


——————————————————————————————————————————————————————————————————————————

Atombombens ekonomi. Det utvecklingsarbete, som
nedlades i Manhattan Project för framställning av de
första atombomberna, kostade 2 500 M$, vilket enligt alla
tidigare måttstockar är en ofantlig summa. Eftersom
emellertid Förenta Staternas krigskostnader vid slutet av
kriget var omkring 300 M$ per dag, har det investerade
beloppet helt och hållet blivit amorterat om man kan anta,
att de två första atombomber som investeringen resulterade
i, medförde att kriget förkortades med minst 9 dagar.
Ett annat mått på bombernas värde ur krigsteknisk
synpunkt är den egendom som förstördes i Hiroshima och
Nagasaki och som uppskattas till 600 M$. Ytterligare ett
mått kan fås ur det faktum, att en atombomb motsvarar
omkring 2 000 t trotyl, för vars befordran i form av
bomber krävs 200 bombplan till en kostnad av 400 M$, eller
800 M$ för de två bomberna.
Det synes alltså berättigat att anta, att
atombombsprojektet ur krigsekonomisk synpunkt har lönat sig. Dess
utvecklingskostnader behöver därför icke medräknas i de
ekonomiska kalkyler för räntabiliteten hos de fredliga
användningar av atomenergin (Tekn. T. 1949 s. 467) på
vilka Atomic Energy Commissions arbete nu koncentreras
(L F Hafstad i Chem. Engng News 29 aug. 1949). sah

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0769.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free