Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 oktober 1949 - Effektbehovet för vindtunnlar, av Tore Brandin - Tändstift som inte stör radio, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
766
TEKNISK TIDSKRIFT
Viskositeten p är en funktion av temperaturen men i det
närmaste oberoende av de tryck, som här kommer i fråga.
Ett samband, som ganska väl återger viskositetens
temperaturberoende, är
= (273)<»>
där uo är viskositeten vid 273°K och u en konstant, som
kan sättas 0,7. Av ekv. (5), (6), (7) och (8) fås
(—\ « ri + (9)
8 \273(1 + <*)/ (l + Vd<x-)Vk
Som synes är det av vikt att anordna effektiv kylning, så
att 7\ och därmed effektbehovet hålles nere. Jämför man
slutligen effektbehovet vid olika gaser, skall tydligen txR
vara så litet som möjligt, dvs. lämpliga ämnen bör sökas
bland gaser med fleratomiga tunga molekyler såsom
koldioxid (C02), Freon—12 eller diklodifluormetan (CCIF,),
Freon—11 eller triklormonofluormetan (CCI3F) m.fl.
Koldioxiden är förhållandevis billig och lätt att anskaffa, den
är ej brännbar eller explosiv och angriper ej metaller och
andra material, som kan väntas komma till användning i
tunnel, kompressor och modeller. Koldioxiden anses ej
särskilt giftig, men man bör dock ej uppehålla sig längre
tid i luft med mer än ca 3 % C02. De ovan nämnda
halo-gen-substituerade kolvätena jämte flera liknande
föreningar, som fått den gemensamma handelsbeteckningen
freo-ner, tillverkas i stor skala i USA och har sin huvudsakliga
användning som arbetsmedier i kylmaskiner. Av freonerna
synes med hänsyn till pris och egenskaper i första hand
Freon—12 och Freon—11 komma i fråga. Dessa ämnen
är ej giftiga eller irriterande, ej heller explosiva eller
brännbara. De är synnerligen stabila och angriper ej stål,
koppar, aluminium och flertalet andra vanliga metaller
och material. I gasform är de färglösa och i det
närmaste luktlösa. Kokpunkten vid atmosfärtryck är + 24°C
för Freon—-11, —30°C för Freon—12. En
genomräkning visar, att om för en vindtunnel arbetande med luft
erfordras 10 000 hk, räcker det vid koldioxid med 5 500 hk,
vid Freon—12 med 2 000 hk och vid Freon—11 med 1 500
hk för att ge samma Re- och M-tal vid lika mätsektioner.
Dessa värden har beräknats för rjm = 0,9, rjd,— 0,7, 7\e=
= 300, M ,= 2 och viskositeten enligt fig. 1 samt xiuft —
Fig. 1. Viskositet för luft C02, CC1J’\ och CCl,F vid lågt
tryck.
Fig. 2. Återstående
överhettning efter
adiabatisk expansion
till olika Machtal; övre
diagrammet gäller för
expansion från 1
kp/cm2, undre frän
3 kplcm2.–b 50°C,
––+ 100°C
begynnelsetemperatur.
n=l,40, xC0,= 1.30, *CC12F,’= 1.13, «CC1SF= 1.125. Det
minskade effektbehovet vid de tunga ämnena medför även
motsvarande minskning av värmeeffekten, som skall kylas
bort. I exemplet ovan blir värmeeffekten för Freon—12
1 260 Mcal/h mot för luft 6 320 Mcal/h. Minskningen i
kylyta kan emellertid ej göras i proportion till dessa värden,
då värmegenomgångstalet och medeltemperaturdifferensen
blir lägre vid Freon—12 än vid luft. Man får även tillse,
att vid visst tryck gasens temperatur ej sänkes, så att man
vid expansionen i munstycket kommer för nära övre
gränskurvan. Detta illustreras av fig. 2, som visar kvarstående
överhettning vid adiabatisk expansion från 1 och 3 kp/cms,
då begynnelsetemperaturen är + 50° eller + 100°C. Av de
undersökta ämnena är det tydligen särskilt för Freon—11,
som man bör se till, att temperaturen hålles tillräckligt
hög. Det bör kanske även nämnas, att vid intermittent
drift de erforderliga tryck- och vakuumbehållarna blir
mindre för de tunga gaserna än för luft. I första
approximationen kan man sätta volymerna ungefär proportionella
mot \’y-R. Vid Freon—12 behövs mindre än hälften så stor
volym som vid luft. Kostnaderna för fyllning med t.ex.
freon eller koldioxid och anordningar för förhindrande
av förluster genom läckning synes utgöra en ganska liten
del i jämförelse med de minskade kostnaderna för
kompressor, tryck- och vakuumbehållare. En fördel med de
tunga gaserna är även att modellpåkänningarna blir
mindre än för luft vid samma modellstorlek, Reynolds’ tal
och Machs tal. Påkänningarna blir proportionella mot
/u2 V* H T,.
Med hänsyn till de förenklande antaganden som gjorts
får de erhållna resultaten endast betraktas som
ungefärliga, bland annat har ju — utom vad beträffar
viskositeten — gasernas egenskaper behandlats som vid ideella
gaser.
Tändstift som inte stör radio. För att minska
störningarna från tändsystem i motorfordon på telefon- och
radioförbindelser har man i USA konstruerat tändstift,
innehållande ett 10 000 ohm kolniotstånd som dämpar
hög-spänningstopparna i gnistans kapacitiva fas. Det har visat
sig att tändstift av detta slag, tvärtemot vad man tidigare
trodde, ger en bättre gnista och lättare start. Gnistgapet är
1,0 mm mot 0,7 mm i vanliga tändstift, och man får en
avsevärd minskning av elektrodernas korrosion; vidare är
den erforderliga spänningen efter en viss tids användning
mindre än för vanliga tändstift (Electronics juli 1949).
sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
