Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 oktober 1949 - Drivmedelsförluster och deras bestämning, av Harry Appelgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 oktober 1949
769
Drivmedelsförluster och deras bestämning
Försie byråsekreterare Harry Appelgren, Stockholm
Att en vätska, som förvaras i ett öppet kärl,
försvinner till följd av en fortskridande
ångbildning -— avdunstning -— torde för de flesta
framstå såsom en självklar sak. Att förhållandet
kan bli detsamma även om kärlet är tillslutet
— låt vara försett med ventiler — synes
måhända ej lika klart. Det som här närmast åsyftas
är de betydande förluster som uppkommer
genom avdunstning vid lagring av
motorbränslen.
Tanklagring
Den viktigaste orsaken till att förluster
uppstår på grund av avdunstning vid tanklagring är
cisternens "andning". Vid låg utetemperatur,
framför allt nattetid, sammandrar sig den i
cisternen lagrade vätskan ävensom den luftmassa,
vilken befinner sig mellan vätskeytan och
cisternens tak; därigenom insuges frisk luft
utifrån (inandning). Vid stigande temperatur, på
dagen, utvidgas sedan vätskemängden och
luftmassan i cisternen (Det må erinras om att
ifrågavarande mineraloljor har en relativt stor
volymutvidgningskoefficient.) Så småningom
uppnår den i tanken befintliga luften ett tryck,
tillräckligt för att öppna ventilerna i cisternens
tak eller övre del. En viss del av den med
bensinångor bemängda luften utströmmar därefter
(utandning). På så sätt sker en fortgående
minskning av tanklagrade drivmedel.
Jämföres medeltemperaturerna i två fyllda
cisterner av olika storlek, visar det sig att
vätskemängden i den mindre tanken är
känsligare för temperaturväxlingar än i den större.
Detta beror på att värmet hastigare hinner
fortplanta sig i en liten vätskemängd. Ångbildningen
på grund av temperaturstegringar blir av denna
anledning relativt kraftigare i en liten cistern än
i en större. Av samma skäl brukar delvis fyllda
cisterner uppvisa större andningssvinn än fulla.
Förlusterna i en delvis fylld tank blir emellertid
även större genom att det tar längre tid, innan
ångtrycket verkar hämmande på avdunstningen
från den fria vätskeytan. När ventilerna sedan
öppnar sig, kommer följaktligen större
ångmäng-der att utströmma än från en helt fylld cistern.
Härav torde framgå olägenheten av lagring i
cisterner, vilka endast delvis är fyllda. (Det kan
662.75.004.1
måhända invändas, att inom en i det närmaste
fylld tank uppnår ångtrycket vid
temperaturstegringar mycket snart tillräcklig styrka för att
ventilerna skall öppna sig. Därigenom kunde
tänkas, att förlusterna blev större i en fylld tank
än i en delvis fylld. Ehuru ångtrycket i detta fall
hastigare torde påverka ventilerna, visar
oljebolagens statistik dock, att ju mer än tank är
fylld desto mindre blir förlusterna.)
Avdunstningen medför även en kvalitativ
förändring av den kvarvarande vätskemängden.
Förändringen yttrar sig som en fortskridande
försämring av bränslets sammansättning på så
sätt, att kolvätena med det högsta ångtrycket
och den lägsta kokpunkten avdunstar först.
Detta förorsakar bl.a. en förskjutning av
vätskans genomsnittliga kokpunkt. Hos bensin, som
består av de lättaste oljefraktionerna, kan
sålunda på relativt kort tid (omkring sex
månader) en betydlig kvalitetsförsämring ha
inträffat, så att bensinen blir obrukbar för
exempelvis flygändamål och en omraffinering blir
nödvändig. Tilläggas må, att avdunstningen
minskar sedan de lättaste oljefraktionerna på
nämnt sätt övergått i ångform. (Ovan berörda
kvalitetsförsämring bör icke förväxlas med de
förändringar av drivmedlets karaktär, som kan
inträffa genom kemiska processer inom själva
vätskan.)
Avdunstningsförluster inträffar även på annat
sätt än genom andning. Sålunda kan ej
oväsentliga ångmängder utströmma ur cisterner i
samband med inventering av förråden. Vidare kan
svinn hos tanklagrade drivmedel uppkomma
genom läckning, spillförluster o.d.
Normalförluster
Av det föregående framgår, att man praktiskt
taget alltid måste räkna med vissa förluster hos
tanklagrade mineraloljor. I betraktande av det
värdefulla material det gäller, kunde man vänta
att i den tekniska litteraturen finna rikhaltiga
och noggranna uppgifter om storleken av de
förluster som kan påräknas i olika fall av
lagring. Så är dock ingalunda förhållandet. Vad
som publiceras på området torde nämligen
kunna betecknas såsom synnerligen magert.
Orsaken härtill är förmodligen, att långtidslagring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
