Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 oktober 1949 - Böcker - Anmälan: Mekanisk Teknologi, bd 1, av Hallendorff - Anmälan: Mekanisk Teknologi, del II:2, av V Kokkonen - Anmälan: Verktygsmaskiner och verktyg för spånbildande formgivning, av Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
774
TEKNISK TIDSKRIFT
talandet synes vara väl kategoriskt med hänsyn till att
inte ens något sånär fullständiga utredningsresultat ännu
föreligger varken om skärlivslängden eller ytkvalitetens
variationer.
I tabell II s. 48 och V s. 54 är det olämpligt att hänföra
tabellerade siffror om skärvinklar resp. skärhastigheter
beträffande hårdmetall till ett enda fabrikat och dessutom
utan att ånge nyanser med hänsyn till de olika
hård-metallkvaliteterna.
När man läser beskrivningen över slipskivebeteckningar
fastnar man för att knappast något av de nu tillämpade
systemen ger den som skall välja skiva en fullt klar bild
av skivornas egenskaper. Om man t.ex. söker en skiva
med hänsyn till spånrummens storlek går man till
korn-spridningstalen. Man har här en skala där växande
avstånd mellan skärspetsarna anges av växande talvärde i
skivbeteckningen. Spånrummets storlek beror emellertid
också på i vilken omfattning kornmellanrummen är fyllda
med bindemedel. Härom ger kornspridningstalet ingen
upplysning. I viss mån anges mängden bindemedel av den
s.k. graden, men här inverkar också bindemedlets
hållfasthetsegenskaper.
Under rubriken Slipmetoder redovisas dels rund-,
center-less-, hål- och planslipning men dessutom honing,
superfinish, läppning och polering. Normalt brukar den
förstnämnda serien med beteckning efter den bearbetade ytans
form vara vad man allmänt betecknar med slipning.
Gäng-och kuggslipning kan också ingå. Övriga uppräknade
metoder soin skiljes med avseende på själva
bearbetningssättet brukar redovisas som självständiga metoder. I sak
har frågan ingen större betydelse men med hänsyn till
arbetet att åstadkomma en enhetlig terminologi på det
Verkstadstekniska området kan ett påpekande vara på sin
plats. Hallendorff
Mekanisk teknologi, del 11:2: Plastisk bearbetning, av
A Löfmark och W Rosenthal. Stockholms Tekniska
Institut 1945. 99 s., 140 fig. 8,50 kr.
Förf. har under "plastisk bearbetning" medtagit valsning,
rörtillverkning, dragning samt några närbesläktade
tillverkningsmetoder, såsom stångpressning och
kallsprutning. Såsom inledning till de olika metoderna lämnas först
en metallografisk och kristallografisk orientering om
ändringar av materialegenskaperna, som åtföljs av
plastisk formförändring och eventuell värmebehandling.
Härvid behandlas olika faktorer, såsom kallhärdning och
re-kristallisation.
På grund av den höga temperaturen vid varmvalsning
och glödgning bildas metalloxider, som avlägsnas från
metallytan genom betning. Olika material fordrar olika
bet-medel. Rikliga exempel härpå har lämnats. Anordningar
för karbetning och kontinuerlig betning samt metoder att
undvika den betskörhet, som uppstår genom diffundering
i metallen av det i betkaret bildande vätet, har beskrivits.
Valsningen är utan tvekan den viktigaste metoden vid
framställning av halvfabrikat. Den upptar även i detta
kompendium en central ställning. I den allmänna
beskrivningen av valsningen har lämnats definitioner, benämningar
och redogörelse för inverkan av olika faktorer, såsom
breddning, reduktionskoefficient och gripning. Utöver både
teoretiska och approximativa formler har rikligt med
regler av ren erfarenhetskaraktär medtagits. I samband
med beskrivning, av de olika valsverkstyperna och
vals-ningens genomförande i praktiken lämnas ett
principschema över de olika produkterna och arbetstempona. De
sistnämnda åskådliggöres ytterligare med exempel på
göt-valsning och rälsvalsning med fullständigt schema över
reduktioner och spårformer. Kallvalsning av plåt har
sina speciella problem, som belyses med exempel. Såsom
speciella valsverk beskrives stegvalsverk och
"Steckelvals-verk", där plåtämnet samtidigt utsättes för valstryck och
dragning i valsriktningen.
Under rörtillverkning behandlas först allmänt
framställning av rörämnen med fog, nämligen vällda och svetsade
rör, samt rör utan fog, nämligen valsade, hålpressade,
djupdragna, stångpressade och utborrade rör.
Vidare-bearbetning av rörämnen kan ske antingen i varmt
tillstånd, såsom valsning enligt ett flertal metoder, smidning
och dragning, eller i kallt tillstånd, varvid valsning och
dragning kommer i fråga. Bland diverse
rörtillverkningsmetoder märkes valsning med kärna, valsning av rör med
varierande tvärsektion samt valsning av koniska rör och
bälgrör. Förf. har vid beskrivning av rörtillverkning
koncentrerat sig på att lämna en bild över de olika
förfarandena utan att närmare med formler gå in på
rördragningens teori.
1 samband med kalldragning av tråd, stänger och rör
har härletts uttryck för dragkraft, dragarbete och den
lämpligaste konvinkeln för dragverktyg. Olika smörjmedel,
verktygsmaterial, draghastigheter och reduktioner har
ventilerats. Dragverktygens utförande och dragningens
genomförande har behandlats mera ingående. Härvid har
redogjorts för både enkel och kontinuerlig dragning. Ett
schema över antal drag och reduktionens storlek har
lämnats.
Figurerna, som tydligen av tekniska skäl blivit tämligen
kringströdda i texten, skulle vara lättare att finna, om
sidnumret hade angetts samtidigt med figurnumret i
texten. 1 och för sig är figurerna omsorgsfullt valda och
således i god samklang med den välskrivna texten.
V Kokkonen
Verktygsmaskiner och verktyg för spånbildande
formgivning, av Bertil Holmberg. Hermods
Korrespondensinstitut, Malmö 1946—1948. 212 s„ 220 fig.
Föreliggande kurs behandlar avsnittet skärande
bearbetning inom den mekaniska teknologin, varför
huvudbenämningen verktygsmaskiner är i viss mån missvisande.
Beskrivningen över bearbetningsmetoderna och i samband
härmed tabellerna över bearbetningsdata erhåller rätt stort
utrymme.
Kursen omfattar 8 brev av vilka nr 7—3 behandlar
verktygen och deras utformning, bearbetningsdata etc.
Svarvarna behandlas sedan mycket utförligt i breven 4 och
5, borrmaskinerna i brev 6 med nära halva sidantalet ägnat
åt uppspänningsdon för arbetsstycket. Brev 7 omfattar
fräsmaskiner medan i brev 8 sammanförts arborrverk,
hyvelmaskiner, cirkelsågar och slipmaskiner jämte
redogörelse för slipskivors byggnad och val av bearbetningsdata
vid slipning, en översikt över på slipmedel grundade
finbearbetningsmetoder samt slutligen korta avsnitt om
skärvätskor, verktygsmaskinernas smörjning och
verktygsmaskinernas vård. Utan att på något sätt ha något att
invända mot att de viktiga grupperna svarvar,
borrmaskiner och fräsmaskiner ges dominerande plats skulle
anmälaren gärna sett att speciellt slipmaskinerna hade fått
en relativt sett fylligare behandling. Denna maskingrupp
får en allt större betydelse.
Av detaljfrågor kan nämnas, hur man i en tabell över
riktvärden för borrning anger skärhastigheter i m/min med
en decimal samt erforderlig effekt i hk med två decimaler!
Med hänsyn till de stora variationer i bearbetbarhet man
alltid får räkna med skulle det sett vettigare ut med
väsentligt mindre noggranna uppgifter, speciellt då det
som nämnt gäller riktvärden. En liten lucka beträffande
bearbetningsdata vid borrning med spiralborr finnes för
övrigt, i det uppgifter finns för borrar mindre än 1 mm
resp. större än 5 mm men ingenting säges om området
däremellan.
Vid studiet av kursen får man också anledning tänka på
en ofta återkommande svårighet, nämligen terminologin.
1 samband med finbearbetning av hårdmetallskär talas om
". . . en speciel! finslipningsmetod som kallas läppning,
vilken innebär, att man använder slipskivor med
diamantpulver ingjutet i ett tunt lager av konstharts". Härtill kan
först anmärkas att konsthartsbundna skivor av detta slag
knappast framställes genom gjutning samt vidare att
numera metall- resp. keramiskt bundna skivor är minst lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
