- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
784

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 oktober 1949 - Hur havsvatten hindrades från att förorena industrivatten, av Axel Nilsson-Hiort

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

784

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3. Plan av anläggningen och tvärsektion av stora slusskammaren.

undersöka möjligheterna att skaffa lämpligt vatten från
annat håll. Det visade sig emellertid snart, att erforderlig
kvantitet ej kunde erhållas från andra närliggande
vattendrag. Den tanken kom då upp att med en dammbyggnad
ö-ver Moälven hindra det salta havsvattnet att komma
längre upp än till dammläget. Lämpligt fabrikationsvatten
skulle då i tillräcklig mängd kunna avledas från älven
uppströms om dammen.

Efter under senare år företagna utvidgningar åtgår
numera för fabriksdriften maximalt ca 3,5 m°/s.
Medelvatten-föringen i Moälven är 23,7 m3/s och normala
lågvatten-föringen 6,3 m3/s. Den minsta observerade vattenföringen
har visserligen varit 3,3 ma/s, men om tillrinningen någon
enstaka gång skulle bli för knapp, kan en del av det i
fjärdarna magasinerade vattnet utnyttjas.

För att slippa långa tilledningar skulle det naturligtvis
ha varit fördelaktigt, om dammen hade kunnat förläggas
långt ned i älven i närheten av fabriken. Detta visade sig
emellertid ej vara lämpligt, emedan en omfattande
flottning bedrives på älven. Dammbyggnaden förlades därför
strax nedströms om Veckefjärdens utlopp på ett avstånd
från fabriken av ca 1,5 km. Då fabrikationsvatten redan
förut avleddes från Veckefjärden, skulle befintliga
tubledningar i första hand fortfarande kunna användas, sedan
den planerade anläggningen blivit utförd.

Anläggningen utfördes under åren 1938—39. Den består
dels av en dammbyggnad tvärs över Moälven ca 120 m
nedströms om Veckefjärden med en mindre sluss invid
högra stranden för uppåtgående bogserbåtar och
småbåtstrafik, dels av en större sluss på högra älvstranden för
nedåtgående bogserbåtar med virkessläp. En överblick av
anläggningen erhålles av fig. 3.

Vid platsen för anläggningen utgöres grunden huvud-

sakligen av fin sand, mjäla, till stort djup.
Dammbyggnaden (fig. 4) är utförd av armerad betong. I mittpartiet
är en 10 m bred öppning, som avstänges med en vertikal
dubbellucka med övre delen sänkbar på den undre.
Luckan manövreras med ett elektriskt drivet spel. På
vardera sidan om lucköppningen finns tre 4 m breda
öppningar, som avstänges med bjälksättar manövrerade med
motordriven sättlyftare. Intill den längst till höger
belägna bjälksättsöppningen är den mindre slussen.
Slussöppningarna är 5 m breda och stängs med vridportar.
Slusskammarens längd är 20 m. I anslutning till den
egentliga dammen är på högra stranden intaget till den stora
slussen. Denna består av en från dammen upp till
Veckefjärden grävd kanal, som i vardera änden avstänges med
en vertikal enkel lucka (fig. 4). Slusshuvudena är utförda
av armerad betong. Lucköppningarna i slussen har en fri
bredd av 18 m. I slusskammaren, som är 245 m lång,
kan intas en bogserbåt med ett virkessläp.

Av anläggningen utfördes den stora slussen först. Marken
i slusskammarens sträckning avschaktades till strax
ovanför vattenytan. För slusshuvudenas utförande fortsattes
sedan schaktning inom Larssenspånt, tills fullt djup
uppnåddes. Därefter nedsänktes armeringen monterad och
göts bottenplattan sektionsvis i vatten. Arbetet utfördes
under vintern och vattnet inom spånten uppvärmdes
medelst ånga från bogserbåt till ca + 3° strax före
be-tonggjutningens början Sedan bottenplattan gjutits,
läns-pumpades området mellan spåntväggarna och övriga
betongpartier uppfördes i torrhet. Efter det att slusshuvudena
gjutits, utschaktades kanalen, dvs. slusskammaren, till fullt
djup och bottnen och sidoslänterna bekläddes. En
tvärsektion av slusskammaren visas på fig. 3. Sedan den stora
slussens byggnadsarbeten fortskridit så långt, att älvens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free