- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
787

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 oktober 1949 - Industribyggnadsverksamheten i Schweiz, av Gustav Henricsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29 oktober. 1949

787

[-Industribyggnadsverksamheten-]

{+Industribyggnads-
verksamheten+} i Schweiz

Civilingenjör Gustav Henricsson, Stockholm

338(494) : 69

Det, som först faller i ögonen vid besök på en schweizisk
arbetsplats, är den noggrannhet och exakthet med vilken
alla arbeten utföres. Till en del ligger nog orsaken här i
frånvaron av vårt hetsande ackordssystem, men
säkerligen betyder också schweizarens psyke mycket. Han är
av natur och uppfostran noggrann, ordentlig och
sparsam. Den nonchalans, som man i Sverige dagligen ser
exempel på i fråga om materialens och verktygens
handhavande, förekom knappast på en schweizisk arbetsplats.

En annan sak, som sammanhängde med frånvaron av
ackordssystemet, var organisationen av transporterna inom
arbetsplatsen. I Sverige är vi ju så bundna av våra
prislistor, att det icke lönar sig för den enskilde företagaren
att rationalisera transporterna, ban får ändå betala efter
prislistan. I Schweiz däremot såg man knappast en
arbetsplats, stor eller liten, som icke hade en egen krän.
I allmänhet gick den på spår längs byggnaden och kunde
betjäna vilken punkt som helst på bygget. Vårt
hiss-system förekom icke alls, men en del företagare kände
till, att det användes i Sverige, och uttalade sin
förvåning över, att vi icke släppte detta "osmidiga och
gammalmodiga system", som någon uttryckte sig.

Kranarna, fig. 1, som var av inhemsk tillverkning,
förekom i större och mindre utföranden, och den, som icke
hade egen krän, kunde hyra en för 500 till 1 000 sfr/månad
(1 sfr Pä 1 kr.). Genom att Schweiz saknade våra
huvudentreprenörer tycker man, att svårigheter skulle uppstå,
när många olika entreprenörer arbetade på en och samma
arbetsplats, men så tycktes icke vara fallet. Den
entreprenör, som kom först till platsen, reste sin krän, och
sedan fick den stå där, tills bygget var färdigt.
Byggherren betalade hyran för krän och kranskötare, och
sedan fick varje entreprenör utnyttja den i mån av behov.

Som förut nämnts, är ackordssystemet avskrivet i Schweiz.
Det gjordes redan före första världskriget och
förekommer nu endast inom den mekaniska industrin. Följden är,
att små behändiga arbetsmaskiner ekonomiskt kunna
utnyttjas, och de förekommer också i viss utsträckning,
såsom för timmermän och snickare. Mekaniseringen hade
dock icke genomförts i den utsträckning, som man kunde
önska sig, och i stort sett får man nog säga att, bortsett
från användningen av kranarna, arbetet på byggena icke
bedrevs mycket rationellare än här i Sverige.
Man kunde ju förvänta, att frånvaron av ackordssystem
skulle sänka intensiteten, och så var nog även i viss
utsträckning fallet. Dock besatt enligt uppgift
arbetarstammen en ganska stor yrkesstolthet, vilket bidrog till
ett gott och tämligen effektivt arbete. Det tycktes dock
vara ganska vanligt, ehuru icke officiellt tillåtet, att
enreprenörer och byggmästare då och då utdelade små
dusörer till förmän, kranskötare, maskinskötare och
dylika arbetare i nyckelställning, för att därigenom hålla
arbetstakten på önskvärd nivå.
Ett enda slag av arbete var undantaget från praxisen med
dagtidsarbetet, och det var armeringen, fig. 2. Denna
togs ofta om hand av ett lag, som var vant att arbeta
tillsammans, och som då med stöd av prisuppgifter från
andra liknande arbeten åtog sig hela armeringsarbetet för
en fix summa. Alltså ett fritt ackord, då någon prislista
i stil med vår icke förekom.

Sammanfattning av reseberättelse (hösten 1948) pä KTH:s bibliotek.

Fig. 1. Del av arbetsplatsen för Kantonspital i Zurich
(storleksordning halva Södersjukhuset), där åtta kranar
samtidigt var i arbete.

Fig. 2. Armerare i arbete. Liksom andra detaljer utfördes
armeringen med äkta schweizisk precision. Något för
svenska arbetsplatser!

Fig. 3. Bostadshus av Durisolblock under uppförande;
observera de blivande, enkla murarställningarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0799.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free