Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 oktober 1949 - Industribyggnadsverksamheten i Schweiz, av Gustav Henricsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
790
TEKNISK TIDSKRIFT
struktionen ibland användes för effektens skull vid
tillfällen, då den ur ekonomisk synpunkt strängt taget icke
var försvarlig, fig. 13.
Högvärdigt stål till armerade betongkonstruktioner
förekom icke av vår kamjärnstyp, ej heller motsvarande ryska
eller amerikanska järn. I stället använde schweizarna
kalldraget tvinnat armeringsjärn, "Istegstahl", fig. 14.
Byggnadskostnaderna tycktes ganska väl motsvara
förhållandena i Sverige, bortsett från järn och trä, som var
dyrare. Detta torde kunna exemplifieras genom följande
godtyckligt valda å-priser:
Betong ..................... 75—80 sfr/m3
Armering ................... 1 sfr/kg
Valvform ................... 6—8 sfr/m2
Balk- och pelarform ...... 9—12 sfr/m2
Trä (inköp) ................ 6—7 sfr/kbf
Några som helst byggnadsrestriktioner förekom icke
längre. Vem som helst kunde bygga vad som helst,
självfallet inom ramen för byggnadsnämndernas bestämmelser.
Schweizarna själva ansåg att regleringsväsendet hos dem
skötts mycket bra. När en nödvändig kommission
erfordrades under kriget, sattes i spetsen för denna en erkänt
duktig fackman (ofta från industrin), som dels fick bra
betalt, dels icke tvingades släppa kontakten med sitt eget
"civila" arbete. När tiden var mogen för avveckling, var
det lätt för honom att återgå till sitt ordinarie arbete.
Priskontroll förekom dock fortfarande, och denna
åstadkom en del snedvridna förhållanden. Sålunda var hyrorna
i ett nytt hus i allmänhet dubbelt så höga som
motsvarande i ett gammalt hus. Alla subventioner hade emellertid
avvecklats, såväl från statens som från kantonernas sida.
övertag, och man torde kunna beteckna den som
dominerande inom industribyggnadsverksamheten.
Mushroomkonstruktioner var mycket vanliga och syntes
ha betydligt större utbredning än hos oss, fig. 10. Nyare
verkstäder byggdes i allmänhet i shedtakkonstruktion,
fig. 11 och 12, och man kunde härvid uppvisa många
eleganta utföranden med en mycket god ljusfördelning i
lokalerna. Skalkonstruktioner i betong var för övrigt
mycket omtyckta, t.o.m. i sådan utsträckning att kon-
Fig. 11. Shedtakkonstruktion för modernt spinneri. Den
överliggande förstyvningsbalken har i senare
konstruktioner undvikits, främst beroende pä isoleringssvårigheter.
Fig. 12. Interiör av shedtak. Observera upptill järnpelarnas
anslutning till betongkonstruktionen. Lanterninerna är
försedda med enkla glas, vilket är vanligast i Schweiz, även
om dubbla glas någon gång förekommer. Nedtill visas
taket med den böjda, korrugerade eterniten pålagd.
Metoden är ganska allmän i Schweiz, och den
specialtillverkade eterniten erhålles mot ett obetydligt pristillägg.
Fig. 13. Paraplytak i skalkonstruktion vid
spårvägshållplats i Luzern. Observera de vackra
blomsteranordningarna (något för Stockholm?).
Fig. 14. "Istegstahl" i upplag; detta schweizarnas
"kam-järn" var kalldraget och tillåten påkänning 2 000 kplcm’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
