Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 oktober 1949 - Böcker - Anmälan: Tegel och murbruk samt murverk av massivtegel. Hållfasthet, av Albert Brund - Anmälan: Arbetsvirke till bostadshus av sten, av E Edwall - Anmälan: Jord- og betonlære, av P O Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
798
TEKNISK TIDSKRIFT
Böcker
Tegel och murbruk samt murverk av massivtegel.
Hållfasthet, av Karl-Göran Ekblad. CTH HandL nr 84.
Gumperts, Göteborg, 1949. 76 s., 36 fig. 3 tab. 6 kr.
Förf. änger i förordet, att vid utarbetandet av boken
forskningsresultat och övriga uppgifter i angiven
litteratur har legat till grund. Vid behandling av hållfasthet hos
murpelare har icke excentrisk belastning och knackning
medtagits.
Inledningsvis beskrives i korta drag hur tegel tillverkas.
Dessutom lämnas några data om teglets egenskaper. I
fortsättningen beskriver förf. olika sätt att prova tegel och
diskuterar de olika sätten. Därvid framgår, att förf.
ansluter sig till den ibland tveksamt uttalade uppfattningen,
att den äldsta metoden, nämligen tryckprovet med olika
provkroppsvariationer, ej är utan nackdelar.
Böjhållfast-hetsprovet skulle, framhålles det, ge en bättre uppfattning
om teglets hållfasthetsegenskaper och dithörande faktorer.
I det sammanhanget omnämnes teglets draghållfasthet som
en jämförande indikator och det framhålles, att
drag-spänningarna har en avgörande betydelse för murverkets
hållfasthet, men samtidigt påpekas svårigheten att utföra
dragprov på tegel. Jag vill därvid framhålla att, om
provningsförfarandet ägnas ett detaljstudium, är det väl
troligt, att en lösning av detta problem kan framkomma,
vilken möjliggör en bestämning av draghållfastheten hos
tegel med vetenskaplig kontroll. Förf:s observationer och
påpekanden om draghållfasthetens betydelse som indikator
kan möjligen inspirera till en behandling av nämnda
problem. Ett studium av draghållfastheten hos dylika
material är nämligen enligt min mening av grundläggande
betydelse för en säker uppfattning om de faktorer, som
påverkar hållfasthetsvärdena, även då det gäller andra
slag av hållfasthet än draghållfastheten hos heterogena
material. Men vid ett sådant studium bör finnas tillgängligt
en tablå över observationer av egenskaperna hos teglets
delmaterial samt över teglets tillverkningsdata. Denna
mening sammanfaller med förf:s påpekanden om bl.a.
orsakerna till hållfasthetsdispersionen hos tegel.
I avsnittet om murbruk har ej framförts någon åsikt om
skillnaden i porositet hos bruk av luftkalk och hydraulisk
kalk. Vid ett hållfasthetsstudium av de båda slagen av
kalkbruk bör nog denna detalj observeras. Värdefull är
förf:s översikt av de varierande slagen av provkroppar,
som förekomma vid hållfasthetsprovning av kalkbruk. Det
vore lyckligt, om översikten inspirerade till en översyn av
provkropparnas form och arbetsförfarandet vid
hållfasthetsprovningen, så att noggranna normer för provning av
kalkbruk kan uppställas.
Sammanställningen av brottorsakerna vid påförandet av
en centrisk last på en murpelare ger en god bild av
därvid inverkande faktorer. Utom de faktorer, som framträder
på grund av tegelmaterialets beskaffenhet och influerar
på murverkets hållfasthet, framhålles sålunda även den
inverkan på denna, som kan förekomma, då bruket är
ojämnt i fogarna, teglet skevt och buktigt samt då
felaktigheter finns i murningsarbetets utförande. Om dessa
faktorer är eliminerade, gäller förf:s viktiga synpunkt, att
ett starkt murbruk minskar extraspänningarnas betydelse
och ökar murverkets hållfasthet. En undersökning av olika
murbrukssorters inverkan på murverkshållfastheten,
upplagd på bred bas, är tydligen ett av förf:s önskemål. Av
påpekandet, att karbonatiseringen av luftkalkbruk
möjligen har en viss betydelse för dess
hållfasthetsegenskaper, framgår, att i önskemålet även inrymmes en
undersökning av detta slags bruk. Om så är fallet och en
praktisk metod för kolsyrahärdningen utexperimenteras,
kan säkerligen med lämplig packningsgrad hos sanden
erhållas ett murbruk med en hållfasthet av annan
storleksordning, än den som förekommer hos vanligt
luftkalkbruk.
I följande kapitel behandlas utförda murverksprovningar
och olika formler för beräkning av murverkshållfasthet
samt de normer, som förekommer i olika länder. Förf.
uppställer en egen formel för murverkshållfastheten, som
i princip skiljer sig från äldre formler genom sin
uppdelning efter nu förekommande brukssorter. Samtliga
formler är empiriska. Förf. förmodar emellertid att möjlighet
finnes att skapa en formel på teoretisk väg, som bättre
än de befintliga klarlägger de på murverkshållfastheten
inverkande faktorerna. Vid en undersökning av detta
problem bör emellertid de förut angivna faktorerna, som
influerar på murverkshållfastheten, dämpas med avseende
på sin verkan. Kan därjämte i undersökningsresultatet
starkt betonas betydelsen av ett väl utfört murningsarbete,
så att skillnaden mellan hållfastheterna i ett murverk vid
dåligt och väl utförd murning blir mindre än 50 %, såsom
förf. framhåller, vore mycket vunnet. Då det är fråga om
murningsarbetets kvalitet, bör man emellertid enligt min
mening ej förbise den omständigheten, att det
tegelmaterial, som sättes i händerna på en murare, bör ha god
formkvalitet. Om nämligen teglet har ojämn form, verkar
detta psykologiskt med försämring av murningsarbetet.
Av boken framgår slutligen, att förf. erhållit ett mycket
stort studiematerial av sina undersökningar och att detta
bearbetats med stort intresse och god blick för de
betydelsefulla detaljerna kring murverkets
hållfasthetsproblem. Där någon detalj ej helt kunnat klarläggas med detta
arbete, har förf. antytt riktlinjer för ett fortsatt
forskningsarbete. Albert Brund
Arbetsvirke till bostadshus av sten, av Mejse
Jacobsson. Medd. 13 Stat. Komm. Byggn.-Forskn. Byggmästarens
Förlag, Stockholm 1949. 115 s., 29 fig. 5 kr.
Förf. avser med denna utredning att klarlägga
förbrukningen av arbetsvirke — och speciellt arbetsteknikens
inverkan därpå — vid byggande av bostadshus av sten. Som
undersökningsobjekt har valts trevånings smalhus och
som representanter för områden med olika arbetsteknik
har valts byggen i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Beklagligt nog har förf. ej kunnat låta undersökningen
omfatta även norrländska förhållanden.
Utredningen har lagts upp så, att virkesförbrukningen
studerats dels på ett relativt stort antal pågående och redan
avslutade byggen genom uppgifter från
trävaruleverantören och byggnadsföretagaren och dels genom en
intensivundersökning av ett fåtal byggen med på varje
byggnadsplats stationerad särskild utredningsman. Resultaten,
som sammanförts i åskådliga tabeller, diagram och figurer,
visar rätt stora skiljaktigheter vid olika arbetsteknik och
förf. försöker i en analys av de olika arbetsmetoderna
finna orsakerna härtill samt lämnar slutligen några
synpunkter samt förslag till åtgärder, som syftar till minskad
förbrukning av arbetsvirke.
Boken bör bjuda mycket av intresse för alla, som är
intresserade av byggande, då de problem, som berörts, inte
uppträder enbart för husbyggaren. Förf. har dessutom
gått till verket med berömvärd grundlighet och boken bör
tillfredsställa både den läsare, som gärna fördjupar sig i
tabeller och diagram, och den, som helst undviker sådana
framställningar. E Edwall
Jord- og betonlære, av Bent Greg er se .v. Teknologisk
Instituts Forlag, Köpenhamn 1948. 268 s., 176 fig., 4 pl.
13 dkr.
Boken är skriven för arbetare inom väg- och
vattenbyggnadsfacket och avsedd att vara lärobok för elever vid
Arbejdsteknisk Skole i Köpenhamn. Förf. vänder sig alltså
till en publik, som saknar teoretisk utbildning men i stället
har praktisk erfarenhet och han ger sig riktigt nog ej in
på några invecklade förklaringar eller högteoretiska
formler, utan boken kan med lätthet läsas av vem som helst,
som önskar få en inblick i inom väg- och
vattenbyggnadsfacket förekommande detaljarbeten.
I förordet framhåller ordföranden för skolans styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
