- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
801

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Det finska krigsskadeståndet och dess industriella konsekvenser, av Runar Hernberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 november 1949

801

Det finska krigsskadeståndet
och dess industriella konsekvenser

Direktör Hunar Hemberg, Helsingfors

Vapenstilleståndet efter det andra världskriget
medförde för Finland tunga förpliktelser under
en följd av år. En av de ekonomiskt mest
påfrestande var helt säkert krigsskadeståndet till
Sovjetunionen. Innan
krigsskadeståndsprogrammets innehåll bekantgjordes hoppades man i det
längsta, att det skulle domineras av produkter
från landets skogsindustri. Denna industrisektor
var ju sedan en följd av år inställd på export,
hade härför väl inarbetade
marknadsorganisationer, nödig produktionspotential och framför
allt tillgång till inhemskt råmaterial. Kort sagt:
skogsindustrin besatt alla naturliga
förutsättningar för att framgångsrikt och med minsta
nationalekonomiska uppoffringar terminsenligt
kunna fullfölja det för landets ekonomi tunga
programmet. Landets metallindustri
erkanner-ligen dess verkstadsindustri hade däremot fört
en tämligen blygsam tillvaro i skuggan av den
handelsbalansmässigt för landet intressantare
skogsindustrin och koncentrerat sina krafter på
att i mån av möjlighet inom sin
produktionssektor försöka tillfredsställa
hemmamarknadsbehovet. Ända till tiden för vinterkrigets början
år 1939 var sålunda den finska
verkstadsindustrins andel i bruttoproduktionsvärdet för
landets hela industri rätt anspråkslös, i medeltal
blott ca 10 %.

När därför krigsskadeståndsprogrammets
faktiska fördelning blev bekant och det visade sig
att landets metallindustri, främst därvid
verk-stads- och varvsindustrin, mot all förmodan
tilldelats en anpart, som ingalunda stod i
proportion till dess dåvarande produktionspotential,
var det mången, som tvivlade på att den
gigantiska uppgiften över huvudtaget skulle kunna
lösas. Det bör observeras, att Finland hösten
1944 ännu formellt stod i krig med ett par tiotal
länder, varav bl.a. följde avsaknad av
diplomatiska och ekonomiska förbindelser, förutom alla
de andra konsekvenser det andra världskriget
fört med sig. Man frågade sig, och det med rätta:
Var få för metallindustrin nödigt utländskt
råmaterial? Var den härför nödiga valutan innan

Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 12 oktober 1949.

338.924(471.1) : 341.384

exporten kommit i gång? Var komplettera det i
krigets hektiska rustningsproduktion betänkligt
förslitna produktionsmaskineriet? Problemen
samfällt bildade onekligen en svårlöst ekvation
med ett otal obekanta, helt säkert den mest
svårlösta Finlands metallindustri någonsin
förelagts. Det må även nu i detta sammanhang bliva
sagt att vårt västra grannland som så mången
gång förut även i denna svåra situation upprepat
räckte oss sin hjälpande hand och visade en
förståelse som blott en mångårig ödesgemenskap
kan fostra och frammana.

Dess bättre kan man i dag fastslå att allt tvivel
kommit på skam, ty metallindustrin har med
rekordartad fart och precision förverkligat den
nödvändiga expansionen samt genom ett
fördomsfritt och koncentrerat samarbete
terminsenligt fullföljt sina krigsskadeståndsleveranser.
Ett förplaneringsarbete på en så bred bas och
av så stort omfång det här varit nödigt utföra,
har ej tidigare skett i Finland. Detsamma har
givetvis även skapat ett på lärorika erfarenheter
grundat planeringssystem, som har ett stort och
bestående värde. Redan under vinterkriget
framhölls det finska folkets förmåga att genom
individuella improvisationer reda upp de mest
brydsamma situationer. Jag är övertygad om att
denna nästan legendariska förmåga även hjälpt
till att klara krigsskadeståndsleveranserna vid
månget till synes hopplöst tillfälle.

För att rätt kunna bedöma hela denna fråga är
det först och främst av vikt att klargöra
krigsskadeståndets omfång och dess fördelning på
olika industrigrupper. I tabell 1 har en sådan
gruppering företagits. Det ursprungliga
krigsskadeståndet omfattade 300 miljoner
krigsskadeståndsdollar. Begreppet krigsskadeståndsdollar
åsyftar att framhålla att det här icke är fråga om
dollar efter dagens kurs utan dollar av
förkrigs-tida värde. Den 30 juni 1948 hade härav
programenligt levererats något över hälften härav
eller exakt varor till ett värde av 152 935 015: 45
krigsskadeståndsdollar. Återstoden reducerades
den 1 juli 1948 som bekant med hälften varför
det slutliga krigsskadeståndet omfattade in
summa 226 467 507: 73 skadeståndsdollar. Skade-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0813.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free