Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Finlands hydroelektriska kraftresurser, av Je - Centralorgan för kraftförsörjningen i Västtyskland, av Lr - TNC: 20. Resp., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
808
TEKNISK TIDSKRIFT
för reserveras för de viktigaste behoven. Av de 3 000 milj.
kWh, som står till förfogande 1949, slukar industrin 2 500
(enbart träförädlingsindustrin 1 650), medan den borgerliga
förbrukningen och de allmänna behoven får samsas om
återstående 500. Under de dåliga vattenåren 1947 och 1948
hade man god hjälp av ångkraft från mottrycks- och
kondensturbiner, som under de svåraste månaderna
producerade lika mycket som vattenturbinerna. Dessutom
fick man tillgripa en sträng ransonering, som särskilt hårt
drabbade allmänheten. Härigenom blev det möjligt att
driva exportindustrin utan svårare inskränkningar (H
Fri-lund i Hufvudstadsbladet 31 juli 1949). Je
Centralorgan för kraftförsörjningen i Västtyskland.
För att befrämja utvecklingen av den tyska
krafthushållningen och underlätta samarbetet mellan kraftföretagen
och med övriga industrigrenar har de sju största
kraftföretagen i Västtyskland bildat ett centralorgan för
kraft-försörjningen, Deutsche Verbundgesellschaft e. V.
Föreningen skall särskilt ägna sig åt följande arbeten:
ömsesidig överenskommelse om planeringen av
kraftstationer och kraftledningar i den mån dessa har betydelse
för hela landets krafthushållning eller kan inpassas i
planeringen för hela landet;
utarbetande av underlag för överenskommelser om fasta
kraftleveranser och tillfälliga kraftutbyten samt om
byggande av stamledningar;
energiutjämning mellan företagen med stöd av
ömsesidiga överenskommelser;
uppklarande av meningsskiljaktigheter vid avräkning på
ännu ej kontraktsreglerade kraftutbyten, dock med
möjlighet att gå till domstol;
gemensamt uppträdande i ovan berörda frågor gentemot
myndigheter och organisationer i in- och utlandet
(Elektr.-Wirtsch. jan. 1949). Lr
TNC
20. Resp.
I sitt standardverk, Riktig svenska, framhåller professor
Erik Wellander att det måste anses som ett verkligt
fattigdomsbevis om ett språk nödgas hämta formord ur andra
språk, och han menar då med formord: artiklar, pronomen,
prepositioner, konjunktioner, de vanligaste hjälpverben
o.d. "Svenskan behöver icke dylika lån." Ett sådant lånat
ord är respektive, eller resp. som det oftast skrives. I
arbetet på TNC har under årens lopp insamlats över hundra
citat som belyser ordets användning; därtill kommer ett
tjugotal citat i Riktig svenska.
Ungefär 25 % av fallen visar ordet använt som oböjligt
adjektiv med betydelsen: ifrågavarande, vederbörande,
tillhörande, sina, (de) olika... "En viss procentuell del av
resp. maskiners (det räcker med: maskinernas, eljest: de
olika maskinernas) nuanskaffningsvärde debiteras
omkost-nadskontot för resp. (skri*-: ifrågavarande)
verkstadsavdelning." — "Deltagarna behagade intaga sina respektive
(det räcker med: sina) platser före kl. 8."
I de övriga fallen är respektive i grunden ett adverb,
som emellertid oftast har funktionen av en samordnande
konjunktion. Nära 30 % av totala antalet fall är sådana
där eller utan vidare är användbart. "Sektionsdjupen
delas i fyra eller sex lika delar, allteftersom
beräknings-djupet på mellersta sektionen är mindre än resp. (skriv:
eller) större än 5 meter." — ’ Den obetydligaste minskning
resp. (skriv: eller) ökning medför olägenheter." Inte lika
ofta, i 10 % av fallen, är och det lämpliga
ersättningsordet. "Angående tillverkning av sandaletter och tofflor
se nedan under F respektive (skriv: och) B." —
"Giro-resp. (skriv: och) utbetalningskort skall ifyllas med
bläck och .. ."
Vad är det då som gör att folk föredrar "resp." framför
och, eller? Ser vi närmare på första exemplet i föregående
stycke, "Sektionsdjupen. ..", visar det sig att två olika
åtgärder skall vidtagas i två olika fall; fyrdelning skall
göras vid djup mindre än 5 meter, men sexdelning vid
större djup. Författaren har velat framhäva detta: fyra
eller sex delar vid djup under eller över 5 meter i nämnd
ordning, alltså inte vilketdera antalet delar som helst vid
vilketdera djupet som helst. Tredje exemplet i föregående
stycke, "Angående tillverkning . . ." är fullt analogt.
Ytterligare ett exempel skall nämnas, där inte som i de
föregående respektive kan utbytas mot någon av de vanliga
konjunktionerna: "Hysterespådrag och virvelströmspådrag
äro specialbenämningar för sekundärpådrag med reaktor,
vars järnkärna har hög hysteres- respektive
virvelströms-verkan." Exempel av dessa slag visar den mest berättigade
användningen av ordet respektive: och -— i nämnd
ordning; eller ■— i nämnd ordning. I 15 % av de insamlade
citaten har det en verklig sådan uppgift att fylla, enligt
schemat: A och B kombineras med C resp. D. Därmed är
inte sagt att ordet skulle vara nödvändigt. Man kan oftast
ännu tydligare och utan besvärande förlängning av texten
skriva enligt schemat: A kombineras med C och B med D.
— Sektionsdjupen delas i fyra lika delar om
beräkningsdjupet ... är mindre än 5 meter, och i sex lika delar vid
större djup.
Den isärhållande förmågan hos ordet respektive har gjort
att det blivit använt även i andra fall där "och" är
alltför samordnande, och där "eller" ger alltför stor
valfrihet. Vårt språk har emellertid för sådana fall en rik
sortering av andra uttryck: samt, liksom, ävensom, dels
— dels, å ena sidan — d andra sidan, eller ibland, eller
omvänt . . . "Benämningen var motiverad för ett system
enligt A resp. (skriv: ävensom) kombinationer av A med
B och C." — "Diagrammet visar resultatet vid konstant
resp. spänningsberoende skyddsmotstånd" (skriv: dels vid
konstant, dels vid spänningsberoende skyddsmotstånd). —
"Ju högre lindningstemperatur som tillåtes desto mindre
blir maskinen resp. (skriv: eller omvänt) desto större dess
effekt."
Det förefaller som om många författare så helt fångats
av den i deras tycke vederhäftiga klangen och den
förmenta mångsidiga användbarheten hos ordet respektive,
att de bygger upp sina formuleringar kring detta ord så
ofta de ser en möjlighet att använda det. Att det sedan
kan visa sig svårt att ersätta det med något ensamt ord,
utan att samtidigt göra andra ändringar, anföres gärna
som bevis för dess omistlighet. Den som inte tilltalas av
"respektive" tänker från början i andra ordvändningar
och saknar aldrig ordet i fråga. När det förekommer kan
man få se det placerat i satsen nära nog var som helst.
"A resp. B kombineras med C och D." — "A resp. B
kombineras med C resp. D." — (Bäst:) "A och B
kombineras med C resp. D." — "A och B kombineras med
respektive C och D." — "A och B kombineras med C och
D respektive." Respektive är i de båda sista fallen använt
som adverb, i de övriga som konjunktion.
1 engelskan har användningen av "respective" och
"respectively" gått till samma överdrifter som respektive
hos oss. En engelsk författare Ernest Gowers har i en
bok, Plain words, vänt sig mot detta missbruk. Han säger
att de nämnda orden användes felaktigt eller onödigt
mycket oftare än de användes rätt, och han tillråder sina läsare
att undvika dem, vilket alltid är möjligt. Och så anför han
bl.a. följande exempel, som här citeras i översättning: "På
grund av den speciella svårigheten i en kostnadsfördelning
mellan (1) middagar och (2) andra måltider och
förfriskningar respektive ...", och kommenterar detta så: "Efter
sina bemödanden att formulera satsen så att respektive
skulle bli onödigt, har skribenten till sist likväl funnit dess
lockelse oemotståndlig."
TNC kan helt ansluta sig till den engelska författarens
här ovan kursiverade uttalande, för svenska
förhållanden kompletterat med det i början av denna uppsats
anförda yttrandet av professor Wellander. Ordet respektive
är osvenskt och kan undvaras. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
