Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Vart tar elkraften vägen? av Folke Petri - Belastningens fördelning på olika förbrukargrupper, av Matts O Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
810
TEKNISK TIDSKRIFT
Belastningens fördelning
på olika förbrukargrupper
Fig. 2. Belastningens (exkl. dngpannekraft och export)
procentuella fördelning pd industri, detaljförbrukning samt
järnvägar och spårvägar 1920—1948.
en prognoslinje som även är inlagd i
diagrammet. Utgångspunkten är det sista oransonerade
året 1946. Inom Centrala Driftledningen gjordes
våren 1948 en undersökning av den sannolika
maximala belastningsökning, som man kan
vänta sig de närmaste åren under vissa antagna
förutsättningar, i stort sett innebärande
fortsatt högkonjunktur. Resultatet blev en
genomsnittlig årlig ökning av 1 200 MkWh/år, alltså
50 % mer än vad vi räknat med. Denna
prognoslinje, som i verkligheten är något bruten
beroende på resultatet av beräkningarna för de
enskilda åren, sammanfaller relativt väl med
exponentialkurvan.
Fig. 2 ger den procentuella fördelningen av
landets totala belastning (exkl. elångpannor och
export) på industri, detaljförbrukning — dvs.
vad man tidigare har kallat borgerlig
förbrukning — samt järnvägar och spårvägar från år
1920 till år 1948. Som framgår av diagrammet
har det skett en rätt avsevärd förskjutning
grupperna emellan. Medan industrin år 1920 svarade
för 90 % av belastningen, detalj förbrukningen
8 % och järnvägar och spårvägar 2 %, är
siffrorna för 1948 i stället 66, 24 och 10 %.
Järnvägarnas och spårvägarnas ökade andel i totala
belastningen beror helt naturligt på den
omfattande järnvägselektrifieringen framför allt under
1930-talet och likaså på den ökade
trafikintensiteten. Under de senaste åren kan emellertid
förmärkas en minskning, vilket sammanhänger
med att nyelektrifieringen begränsats efter
kriget och att transportvolymen reducerats genom
att bl.a. de betydande vedtransporterna från
Norrland under kriget nu har upphört.
Detalj-förbrukningens frammarsch får tillskrivas dels
den ökade användning, som elektriciteten har
fått bl.a. i hemmen och i affärerna, dels den
kraftiga nybyggnadsverksamheten på
bostadsområdet, vilken alltjämt pågår. Av nämnda
orsaker har den relativa ökningen inom grupperna
järnvägar och spårvägar samt detalj förbrukning
varit större än inom industrin, varför den
senares andel i totala belastningen har gått ned.
Civilingenjör Matts O Westerberg, Stockholm
31 : 621.311.153(485)
Den totala kraftproduktionen i landet erhålles dels från
Centrala Driftledningens veckorapporter, omfattande ca
94 % iv produktionen, dels från en kompletterande
månatlig produktionsrapport till Bränslekommissionen,
omfattande ca 5 %. Resten, dvs. ungefär 1 %, uppskattas
med ledning av erfarenhetsvärden. Totalförbrukningen fås
härav genom att dra bort förlusterna, som uppskattas med
ledning av den officiella statistiken.
Den större industrins förbrukning rapporteras månatligen
till Bränslekommissionen. Det är ca 2 500 anläggningar,
vilka alla ha en årlig förbrukning överstigande ca 100 000
kWh, för vilka rapporter lämnas. Dessa företag svarar för
97 % av den totala förbrukningen i industrins 25 000
anläggningar. Det betyder alltså, att de 2 500 största
förbrukarna lägger beslag på 97 % av industrins förbrukning,
under det att resten, 22 500, får dela 3 %. Det kan nämnas,
att de 200 största koncernernas förbrukning utgör 75 %
av hela industrins förbrukning. För 50 % av
förbrukningen svarar högt räknat ett trettiotal koncerner. Den
lilla skillnaden mellan den rapporterade och verkliga
industrikonsumtionen uppskattas med ledning av
erfarenhetsvärden. Förbrukningen för traktion resp. för
elångpannor och export till Danmark rapporteras månatligen
Fig. 3. Månatlig förbrukning au elenergi 1946—1919. -
1948—49, - 1947—48, –- 1946—47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
