Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Belastningens fördelning på olika förbrukargrupper, av Matts O Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G november 1949
811
till Bränslekommissionen. Detaljförbrukningen, som alltså
innefattar all övrig förbrukning, dvs. hantverk och
småindustri, jordbruk, näringsställen, affärer, kontor och
bostäder, utgör då skillnaden mellan totalförbrukningen och
den sammanlagda förbrukningen inom övriga grupper.
Kurvorna i fig. 3 visa till att börja med, att
totalförbrukningen av kraft håller sig omkring 1 000 milj. kWh/månad.
Under ransoneringsåret var förbrukningen väsentligt
nedskuren gentemot 1946—47. I och med
industriransoneringens hävande i mars 1948 skedde en markant återhämtning
och förbrukningen har i februari 1949 uppnått högre
värden än någonsin tidigare. Industrikurvorna visar tydligt,
att industrin är den dominerande kraftförbrukaren i
landet. Den konsumerar i genomsnitt 650 milj. kWh/månad
eller mellan 60 och 70 % av den totala förbrukningen.
Detaljförbrukningen är näst efter industrin den mest
betydelsefulla gruppen med en förbrukning av i genomsnitt
250 milj. kWh/månad eller ca 25 % av den totala
förbrukningen. Den är dock icke mer än en tredjedel av industrins
förbrukning. I förbigående kan nämnas, att man inom
denna grupp kan räkna med åtminstone 2 miljoner
abonnenter. Även detaljförbrukningen har påverkats av
elransoneringen. En återhämtning skedde i samband med
ransoneringens upphävande den 1 maj 1948 och sedermera
har förbrukningen under hösten 1948 stigit i rask takt.
Förbrukningen för traktion, dvs. för elektrisk
järnvägs-och spårvägsdrift, visar ett lugnt förlopp, den är ungefär
100 milj. kWh/månad eller 10 % av totalförbrukningen.
Förbrukningen i elångpannor samt exporten till Danmark
visar däremot ett starkt variabelt förlopp, vilket är ganska
naturligt, eftersom denna förbrukning praktiskt taget helt
har överskottskaraktär.
För att närmare klarlägga de faktorer, som påverka
industriförbrukningens utveckling, har denna i fig. 4
uppdelats på vissa huvudgrupper; de tre grupperna
malmbrytning och metallindustri, pappers- och grafisk industri samt
den kemisk-tekniska industrin svara mot en
genomsnittsförbrukning av över 500 milj. kWh/månad eller ca 80 %
av hela industrins förbrukning. Antalet hithörande
anläggningar är ungefär 1 200.
En rätt stor förbrukare är också jord- och stenindustrin,
där givetvis cementfabrikerna och Kvarntorpsverken
dominera. Den elektriska oljeutvinningen i ljungströmsfältet
upphörde i stort sett under 1947 och orsakar den
huvudsakliga nedgången mellan juli 1946 och juli 1947.
Elransoneringen inverkade alldeles särskilt kraftigt inom
malmbrytnings- och metallindustrin, vilket tydligt framgår
av diagrammet. Sedan elransoneringen upphävdes, skedde
en återhämtning och förbrukningen låg snart högre än vad
den någonsin gjort tidigare. Även cellulosaindustrin och
kemisk-tekniska industrin drabbades av elransoneringen.
För den övriga industrin märktes elransoneringen icke så
starkt. Här föreligger i vissa fall till och med en ökning
gentemot 1946, men den är delvis skenbar beroende på
viss ändring av uppgiftsmaterialet. En av de största
grupperna är järnindustrin med en månadsförbrukning av
över 200 milj. kWh. Fig. 5 visar hur denna mycket
betydande förbrukning fördelar sig på vissa undergrupper.
Elransoneringen 1947—48 gick allra kraftigast ut över
ferrolegeringsverken, som tidvis var nere i det
häpnadsväckande låga värdet av 5 milj. kWh/månad. Även
el-hyttorna drabbades mycket kraftigt av elransoneringen.
Man ser, att ferrolegeringsverkens förbrukning liksom
el-hyttorna kraftigt ökat i samband med ransoneringens
slopande. En viss avmattning har sedermera skett på grund
av kräftförsörjningssvårigheterna under hösten 1948. För
Fig. 4. Industrins
månatliga
förbrukning av elenergi
1946—19*9. -
1948—49, -
1947—48, –- 1946
—47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
