Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Detaljförbrukningen och dess framtida utveckling, av Hugo Månsson - Projekt rörande tidvattenskraftverk, av Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G november 1949
819
hushållet framdeles kommer att vara utrustat med kylskåp.
Antalet installerade elektriska hushållskylskåp i Sverige är
för närvarande ca 300 000 och den årliga ökningen är
kraftig. Energiåtgången för ett kylskåp av här i landet
vanlig typ är i genomsnitt 2 kWh/dygn, vilket med 7 à 8
månaders drifttid ger 450 kWh/år.
Vattenvärmningen sommartid torde också bli ett elektriskt
belastningsobjekt av betydelse. Total elektrisk
vattenvärm-ning i ett hushåll för disk, bad och tvätt har beräknats
kräva 400 à 500 kWh per tariffenhet. Då flertalet bostäder
framdeles torde vara centralt värmda föreligger
varmvattenbehov endast under en tredjedel av året.
Energiåtgången torde i så fall bli 600 à 800 kWh per hushåll.
Rumsuppvärmningen med elkaminer torde energimässigt
ej komma att bli så betydande. Svårigheten är ju effekten.
Energiåtgången per år för kaminer har dock uppskattats
till 500 kWh och totalsumman för hushållet blir alltså
ca 3 200 kWh/år.
För hushåll med gas (vilka för närvarande torde vara ca
600 000) faller elspisen bort och därjämte torde en del av
kylbehovet och varmvattenbehovet täckas med gas. Totalt
skulle ett välelektrifierat gashushåll — om uttrycket
till-lätes — behöva ca 1 800 kWh/år.
1,1 miljoner helelektriska hushåll à 3 200 kWh/år skulle
med den angivna standarden behöva ca 3 500 milj. kWh
och 600 000 gashushåll à 1 800 kWh ca 1 100 milj. kWh.
Jordbrukets energibehov mot slutet av 1950-talet har
inom Elkraftutredningen uppskattas till 1 200 à 1 300 milj.
kWh under antagande av oförändrad
produktionsinriktning och att antalet brukningsdelar ej ändras avsevärt.
Man har därvid räknat med att eltröskningen, som nu
kräver ca 30 milj. kWh, kommer att kraftigt minskas på
grund av skördetröskorna, medan övriga delar av
jordbruksdriften komma att öka sitt energibehov i samma
mån som man lämnar de mera primitiva metoderna för
inomgårdsarbetet. Inom Vattenfallsstyrelsens driftbyrå har
man kommit till 300 à 400 milj. kWh per år som ett
rimligt värde på den totala energiförbrukningen för den
egentliga jordbruksdriften mot 1950-talets slut. Häri ingår då
behovet för vattenvärmning med 25 %. För
bostadshushållen tillkommer ca 900 milj. kWh. Då nettoförbrukningen i
jordbruket enligt Elkraftutredningens preliminära
beräkningar nu är ca 300 milj. kWh/år, skulle alltså behövas
ett nettotillskott för jordbruket av sammanlagt 1 000 milj.
kWh. I tabell 2 har totalförbrukningen för jordbruket satts
till 1 500 milj. kWh.
Härtill kommer så yrkesabonnenterna. Att här räkna sig
fram till ett genomsnittsvärde på den blivande
förbrukningen per . abonnent är ej möjligt. Med hänsyn till den
hittillsvarande takten och den pågående
tariffmoderniseringen blir det dock säkerligen en mycket kraftig ökning.
Förslagsvis har som totalsiffra för yrkesabonnenterna satts
2 000 milj. kWh eller ca 10 000 kWh per abonnent.
Totalsiffran för detaljförbrukningen skulle alltså med ytterligare
något tillskott för allmänna behov bli ca 8 700 milj.
kWh/år.
En sak, som här icke tagits hänsyn till, men som man
givetvis inte bör förbise, är tillkomsten av nya
bruksföremål. Den ur energisynpunkt för närvarande viktigaste
nyanvändningen av elektriciteten är väl
djupfrysanordningarna. En djupfrysbox installerad i ett hem torde komma
att kräva mellan 0,5 och 1 kWh/dag. Det är dock ännu
mycket svårt att fastställa huruvida utvecklingen på detta
område kommer att gå i riktning mot användning av indi-
Tabell 2. Sannolik totalförbrukning hos detaljabonnenter
av alla slag i kWh/dr
Hushåll med Jordbruk Yrken All- Summa
elkök gaskök männa
behov
Milj. abonnenter .... 1,1 0,6 0,4 0,2 — 2,3
Totalförbrukning, milj.
kWh .............. 3 500 1 100 1 500 2 000 600 8 700
viduella djupfrysanordningar, eventuellt kombinerade med
vanliga kylskåp, eller om det såsom exempelvis skett på
den danska landsbygden, kommer att bli
gemensamhetsan-läggningar. Dessa är ur energisynpunkt givetvis mera
rationella. Tvätten är ett annat frågetecken. Den kan bli ganska
energikrävande, men kommer nog i huvudsak att tas om
hand av gemensamhetsanläggningar av olika slag, vilka
ingå bland yrkesabonnenterna.
På frågan när den elektrifieringsnivå, som framgår av
tabellerna, kan vara uppnådd kan nog ingen svara. Vissa
fakta föreligger dock. Att kökselektrifieringen är på
definitiv frammarsch och torde vara avslutad inom
överskådlig tid synes vara ganska klart och i fråga om
förbrukning för radioapparater och små elektriska
bruksföremål börjar man redan nu nalkas en slutlig
förbrukningsstandard. ökningen av energiuttagningen för belysning,
kylskåp och vattenvärmning torde däremot komma att
kräva längre tid. I fråga om rumsuppvärmningen är det
icke möjligt att uttala sig alls.
Allmänt pådrivande faktorer är arbetskraftbristen och
önskan att avlasta stora medborgargrupper, särskilt
husmödrarna och jordbrukets folk, från tyngande arbete.
Allmänt bromsande eller fördröjande faktorer är för det
första eventuella ekonomiska kriser, vilka enligt vad
erfarenheten visar alltid förskjuter utvecklingen. För det andra
kommer materielsvårigheter och för det tredje
möjligheterna att hålla byggnadsverksamheten i gång helt säkert
att ha en mycket kraftig inverkan på utvecklingstakten.
Att balansera dessa olika faktorer mot varandra och få
fram en tillförlitlig tidtabell för den fortsatta utvecklingen
är säkert ej möjligt.
Projekt rörande tidvattenskraftverk. Den allmänna
kraftbristen och omtanken om världens koltillgångar har
aktualiserat planerna på tidvattenskraftverk i länder med
naturliga förutsättningar därför, närmast Storbritannien
och Frankrike. Enligt utredningar får man bästa ekonomi
genom att låta en sådan station producera energi endast
under ebb. En damm bygges därvid tvärs över en
åmyn-ning vid havet, så att ett magasin skapas. Vid flod hålls
dammluckor och turbinintag slutna, tills vattnet står lika
högt på båda sidor om dammen. Dammluckorna öppnas
då, och det uppströmmande tidvattnet får fylla magasinet.
När floden kulminerar, stängs luckorna, och när en för
drift av turbinerna tillräcklig nivåskillnad mellan
magasinet och havet nåtts, öppnas turbinpådragen.
Energiproduktionen regleras så, att magasinsytan sjunker
långsammare än havsytan, och fortsätter tills fallhöjden
passerar den undre tillåtna gränsen för turbindrift. En ebb—
flod-period varar 12 h 24 m, varför drifttiderna varierar
från dygn till dygn. Samtidigt varierar fallhöjden inom en
14 dagars cykel. Stora energimängder kan utvinnas men
effekten varierar på ett sådant sätt, att samköming med
vattenkraftstationer med hög utbyggnadsgrad eller
ångkraftstationer erfordras, överföringsnätet utnyttjas dåligt,
vilket inverkar starkt på driftsekonomin.
I Storbritannien diskuteras främst en anläggning vid
Severn, där enligt planerna 32 kaplanturbiner för totalt
max. 800 MW skulle installeras. De skulle arbeta vid
fallhöjder mellan 1,8 och 9,9 m. Ärsenergin beräknas bli
2 300 milj. kWh. Vid beräkningen av värdet måste
beaktas att effekten från stationen ej är säkert tillgänglig
under höglasttid, varför man endast får räkna med
in-besparat bränsle för energiproduktion i ångkraftstationer.
Projektet anses lönande, om kolkostnaden överstiger 35 à
45 kr/t.
För de franska projekten har kostnadskalkyler ej
publicerats. Man räknar där med samköming med
vattenkraftstationer med långt driven reglering. De mest aktuella
anläggningarna är en vid Rance för 360 MW och 700 milj.
kWh årsenergi samt, om erfarenheterna därifrån blir
gynnsamma, en vid Mont St. Michel för 3 000 MW
(Elektr.-Wirtsch. aug. 1949). le
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
