Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Arbetsförenkling inom Asea, av Knut Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. i. Finanalys av arbetet att hopmontera ledkontakter före förenklingen
och varandras spegelbilder. Eftersom ett enkelverktyg
användes, går den vänstra handen mot tungan medan den
högra går mot muttern; händerna utför här en rörelse
mot dessa detaljer och har som symbol en liten cirkel.
Att gripa tungan resp. muttern betraktas som ett arbete
och betecknas därför med större cirklar. Därefter följer
ett tecken som betecknar en kombinerad verksamhet,
nämligen samma tecken som för arbete, stor cirkel, och i
denna den mindre cirkel, som betecknade rörelse; tungan
resp. muttern förflyttas nämligen mot verktyget. Tungan
placeras av vänster hand i verktyget; under tiden håller
höger hand muttern. Sedan tungan placerats i verktyget
med vänster hand har denna hand intet att uträtta under
återstående delen av arbetscykeln. Högér hand har att dels
placera muttern i verktyget, dels ta ur de till en enhet
hoppressade detaljerna ur verktyget. En granskning av
analysen visar att de förut nämnda reglerna för god
rörelseekonomi endast delvis följts. På högra delen av
bilden däremot visas ett rörelseschema som belt
överensstämmer med god rörelseekonomi. Vi ser att båda
händerna under hela arbetscykeln utför exakt samma rörelse.
Detta rörelseschema liar möjliggjorts genom att ett nytt
verktyg tillverkats, så att två muttrar och två tungor k;ui
pressas ihop samtidigt. En jämförelse mellan den tid som
åtgår i ena och andra fallet visar en tidsbesparing av
34 %. Till denna tidsbesparing har även arbetsplatsens
rationalisering bidragit. Sålunda har speciella materiallådor
uppsatts så nära verktyget som möjligt, vilket medför
kortare transportvägar och lättare arbete.
På fig. 3 visas ännu ett exempel på en finanalys av ett
arbete, som består i att montera ihop bult, bricka och
skruv. En hastig blick på de båda analyserna ger vid
handen, alt det först använda arbetssättet måste vara mera
ansträngande förutom att det även är mera tidsödande.
I denna analys förekommer nämligen symbolen för
hållande i stor utsträckning och det är ju allmänt känt att
den statiska muskelbelastningen tröttar avsevärt mera än
den dynamiska. Den högra delen av bilden visar en bättre
rörelseekonomi. Både vänster och höger hand utför exakt
samma rörelser och inget hållandetecken förekommer.
Hållandetecken har kunnat elimineras bland annat genom
anskaffande av två roterande friktionsnycklar. En
tidsbesparing av 44 % har erhållits.
De på fig. 2 och 3 visade exemplen åskådliggör hur man
kan förenkla arbetet genom förbättring av arbetsplatsen
och tillverkning av sådana verktyg, att bättre
rörelseekonomi erhålles.
Även då det gäller att lära upp personal samt stimulera
och tillämpa arbctsförenkling är dessa arbetsanalyser av
stoit värde. Särskilt då det gäller att förenkla ett mera
komplicerat eller i flera tempon indelat monteringsarbete,
är användande av förenklingsstudier med symboler för
åskådliggörande av förloppet att rekommendera. Genom
detta förfarande erhålles förutsättningar för en mera
noggrann undersökning av arbetet, med påföljd att resultatet
bör bli bättre. Huru långt man i ett sådant fall skall gå i
uppdelning av de olika arbetsmomenten eller hur noggrant
man skall göra analysen eller förenklingsstudien är
beroende på arbetets art samt parti- och detaljstorlekar.
Förenklingsstadiernas användning i ett praktiskt fall
Då det kan vara av intresse att se förenklingsstudiernas
användning på ett något större arbete än som tidigare
beskrivits lämnas nedan en redogörelse över tillvägagångs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
