Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Böcker - Anmälan: Cybernetics, av Karl-Olof Faxén - Anmälan: Röntgenstrålarna — deras historia, fysik och användning, av C S - Anmälan: Cyklotronen och den nya biologien, av J Tandberg - Anmälan: Vedlikehold av elektriske apparater og materiell, av S Svidén - Anmälan: On the Foundations of Electrodynamics, av C S - Anmälan: Principles of Servomechanisms, av L von Hámos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreställa sig hur nervsystemet fungerar. Å ena sidan
har man här den fascinerande tanken, att logikens lagar
beror på nervsystemets konstruktion, vilken konstruktion
vi följaktligen imiterat, då vi byggt matematikmaskiner. Å
andra sidan kanske logikens lagar beror på något annat,
och likheten mellan matematikmaskinerna och
nervsystemet måste då tänkas bero på att vi använder logik både
då vi konstruerar matematikmaskiner och ställer upp
teorier om nervsystemet.
I min egenskap av samhällsvetare är det mig kanske
förlåtet om jag går förbi alla de övriga intressanta
jämförelser mellan psykiska funktioner och egenskaperna hos
komplicerade regleringsmekanismer, som förf. gör, och i
stället säger några ord om hans samhällsfilosofi. Wiener’s
utgångspunkt är, att det är omöjligt att förstå ett
samhälle utan att studera de vägar, på vilka information kan
spridas inom detta samhälle. Tidigare var personlig
kontakt det dominerande sättet att sprida information, men
den moderna tekniken har skapat nya medel för
massspridning av information, både av emotionellt och
intellektuellt innehåll. Därmed har dels storleken av de samhällen,
som har en viss mängd information gemensam, ökat
mycket kraftigt, dels hämtar den moderna människan en
förhållandevis stor del av sina emotionella och intellektuella
intryck från sådan masspridd information. Samtidigt som
detta medför risk för förgrovning och avtrubbning av
känslolivet, innebär det ökad makt för det fåtal personer,
som kontrollerar de tekniska hjälpmedlen för
masspridning av information, och för dem som har någon speciell
förmåga att utnyttja dessa medel. De slutsatser, som förf.
drar ur detta, är pessimistiska; för mig verkar dock
sammanhanget mellan dessa slutsatser och premisserna så pass
löst, att optimism eller pessimism på denna punkt
huvudsakligen blir en temperamentsfråga.
Till sist en nationalekonomisk fråga. Förf. undrar om
matematikmaskinerna kommer att leda till ett
matematikerproletariat, liknande handvävarna i England i början
på 1800-talet. Visserligen kommer det alltid att finnas ett
behov av högt kvalificerade matematiker för att sköta
matematikmaskinerna, men hur går det med alla
medelmåttorna och för övrigt även med alla andra, vilkas yrke
består i att utföra enklare intellektuella operationer, som
i en snar framtid kan göras maskinellt? Visserligen
kommer kanske deras ekonomiska situation att försämras
något i förhållande till andra gruppers, men något
proletariat tror jag, i motsats till förf., inte på. Därtill fordras
ytterligare ekonomiska och sociala betingelser, som
knappast är sannolika i detta sammanhang.
Karl-Olof Faxén
Röntgenstrålarna — deras historia, fysik och
användning, av K A Wingårdh. Natur och Kultur,
Stockholm 1948. 234 s., 110 fig. 4,50 kr.
Boken utgör en kortfattad redogörelse för
röntgenstrålarnas upptäckt, historiska utveckling, fysik och tekniska
samt medicinska användning. Förf. har lyckats att inom
den givna snäva ramen ge läsaren det väsentliga i ämnet.
Några större förkunskaper förutsättes ej. Boken är
lämpad såsom lättfattlig introduktion i ämnet för
icke-fackmän.
C S
Cyklotronen och den nya biologien, av H S Taylor,
I Langmuir, E O Lawrence & E Nageotte. Natur och
Kultur, Stockholm 1949. 156 s., ill. 9 kr.
Efter en kort utläggning om grundvalarna för
atomenergien (av J R Dunning) följer en koncentrerad
framställning av fysikens och kemiens historia under de senaste
175 åren. Langmuir behandlar monomolekylära skikt i
kemi och biologi, ett kapitel, som har beröringspunkter
med viktiga upptäckter inom medicin och biologi. Lawrence
talar om kärnfysik och biologi, kanske mest om det förra
ämnet. Ett utförligt tillägg av Nageotte behandlar
cyklotronen och andra nya partikelacceleratorer ur teknisk
och fysikalisk synpunkt. Beklagligtvis synes Nageotte ej
ha reda på att principen för den raka acceleratorn
publicerats av en svensk fysiker (G Ising) flera år före
amerikanarna. Boken är avgjort mera fysikaliskt än biologiskt
orienterad.
Översättaren har haft svårighet att finna ett gott svenskt
ord för "target" och använder därför ordet som lånord,
utan översättning. I en not föreslår han på ett ställe ordet
"måltavla" men använder det ej vidare. Andra tänkbara
svenska ord äro: strålfång, träffyta, målskiva. Sådana ord
som elenergi och elström äro att hälsa välkomna.
Boken är ett verk av flera forskare med olika
huvudintressen, men envar lyckas få läsaren intresserad av sitt
kapitel, och detta blir till bokens fördel.
J Tandberg
Vedlikehold av elektriske apparater og materiell.
Norsk Elektroteknisk Förening, Oslo 1948. 182 s., 22 fig.
10 nkr.
Boken innehåller både föredrag och stenografiska
referat av diskussionsinläggen vid ett tvådagarsmöte i Oslo
april 1948, där tillverkare och driftfolk utbytte
erfarenheter speciellt som underhållsfrågor. De olika inledarna
behandlade följande ämnen, vilka alla gav anledning till
livlig diskussion: A Hagemann: Transformatorers livstid,
överbelastning, olja (speciellt åldring och rening),
underhåll; K I Lindström: Skötsel och vård av
högspänningsbrytare; J Eric Carlsson: Skötsel och underhåll av pådrag,
motorskyddsbrytare och kontroller; Nj. L Kolbenstvedt:
Organisatoriska problem vid ett företag med en stor
motorpark (kartotek, felstatistik, löpande kontroll); Bj. Östby:
Motorer och generatorer (lindningar, kommutatorer,
vibrationer, lager, överbelastning); T Vrålstad: Kablar och
ledningar (livslängd, tillåten belastning, underhållsarbeten,
muffar).
Ett flertal goda erfarenhetsrön både från tillverkare och
driftfolk har sammanförts i boken. Läsningen skulle dock
underlättats, om diskussionsinläggen hade koncentrerats.
Visserligen ger de stenografiska referaten en livfull bild
av diskussionens förlopp, men en del omsägningar o.d.
kunde dock ha bortarbetats.
S Svidén
On the Foundations of Electrodynamics, av Gustav
Hössjer. CTH Handl. nr 69. Gumperts, Göteborg 1948.
13 s. 2 kr.
De Maxwellska grundekvationerna framställs sedan
Einstein och Miukovski ofta i vektor- och tensorform i fyra
dimensioner rum och tid. Förf. visar, att det är enklare att
via vissa ytintegraler, i vilka den elektriska och magnetiska
fältstyrkans vektorkomponenter ingår som
orts-tidsfunktioner, på funktionsteoretisk väg formulera
grundproblemet. Detta tillvägagångssätt uppdagar tydligt det intima
samband som råder mellan elektrodynamiken och vissa
grenar av matematiken speciellt funktionsteorin för en
komplex variabel. Arbetet är kortfattat och instruktivt.
C S
Principles of Servomechanisms: Dynamics and
Synthesis of Cloosed-Loop Control Systems, av Gordon S
Brown & Donald P Campbell. John Wiley, New York —
Chapman & Hall, London 1948. 400 s., 224 fig. 5 $.
Den i USA och där speciellt vid MIT utvecklade
beräkningstekniken för linjära servokretsar framlägges i detta
verk i form av en enligt min åsikt välbehövlig lärobok.
Servomekanismer förekomma numera inom nästan
samtliga grenar av tekniken, men deras teoretiska förståelse
fordrar matematiska kunskaper utöver
genomsnittsingenjörens. Föreliggande verk bygger upp servoteorin
systematiskt. Inledningsvis ges en kort men utmärkt
begreppsförklaring angående regleringskretsar i allmänhet och
servomekanismer i synnerhet. Ett utmärkande drag hos de
senare är instorhetens (signalens) variation med tiden.
Regulatorer kan däremot anses såsom servokretsar med
konstant instorhet. Fordringarna på servosystem belyses
med några instruktiva exempel. I de första kapitlen
begagnar förf. "vanlig" matematik för att klargöra några
fundamentala dynamiska lagar och ge en uppfattning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
