Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 november 1949 - Kromhärdade cylinderfoder - Onormal cylinderslitning i tvåtakts fartygsmotorer, av E Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
866
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Förkromat cylinderfoder, t.v. nytt, t.h. efter 2 000 li drift (50 X).
i normal drift. Det framgår tydligt, att fastän kromytan
blivit något försliten, har den dock behållit sin möjlighet
att lagra olja.
Onormal cylinderslitning i tvåtakts fartygsmotorer.
Hos Broströmrederiernas med tvåtakts dieselmotorer
drivna fartyg har, enligt meddelanden av H Bergenheim
och E Christiansson i Tekniska Samfundet den 6 oktober
1949, sedan år 1941/42 konstaterats starkt ökad
cylinder-slitning, eller från ca 0,1 mm till något över 0,3 mm per
1 000 gångtimmar, mätt på cylinderfodren. Dessutom har i
ökad utsträckning spräckta kolvar och cylinderlock
förekommit under nämnda tidrymd. Cylinderslitningskurvans
branta stigning synes dock från år 1947 betydligt ha
avtagit. Sammanfattningsvis anges orsakerna till den stora
slitningen ungefär på nedanstående sätt:
elektrolytisk frätningsprocess genom smörjoljans
uppblandning med kondenserat vatten, som tillsammans med
förbränningsprodukter bl.a. bildar svavelsyra.
Huvudfiler delorsak är uppkomst av elektriskt fält i elektrolyten
genom för lågt isolationsmotstånd hos fartygets
anläggning;
smörjoljans oxidering, som likaledes anses orsakad
huvudsakligen eller till väsentlig del av elektrisk spänning i
oljan. Spänningar uppmättes mellan fartygsskrov och
propelleraxel under antagande av, att oljefilmen mellan kolv
och cylinderfoder isolerade från varandra å ena sidan
motorhus och skrov och å andra sidan de kraftöverförande
rörliga delarna, kolv, vevaxel, propelleraxel etc.
Spänningarnas storlek framgår av fig. 1 där cylinderslitningen har
satts som funktion av dessa spänningar;
okontrollerade detonationsartade förbränningar, vilka
startas av de oxidationsprodukter, peroxider etc., som
uppkommer genom de elektriska spänningarna i
smörjoljefilmen.
1 ovanstående tre fall anses sålunda dålig isolering av
den elektriska anläggningen ha väsentlig och oläglig effekt
för cylinderslitningen. Som fjärde orsak framhålles
sammansättningen av dieselbränslet med avseende på
cetanhalt och vätehalt samt även "reaktionskonstant",
var-ined avses krackningsbenägenhet, som följd av cetantalet.
Sambandet mellan cylinderslitning och dieselbränslets
ce-tantal m.m. framgår av fig. 2.
Att döma efter de båda återgivna diagrammen synes
otvivelaktigt ett samband föreligga mellan å ena sidan
cylinderslitningen och å andra sidan de uppmätta
spänningarna mellan propelleraxeln och fartygsskrovet samt
även bränslets cetan- och vätehalt. Däremot får man ingen
klarhet om, vilket som är orsak ocli vilket som är verkan.
Man måste ställa sig tvivlande till antagandet, att ett
elektriskt fält med en maximal spänning av omkring en
tredjedels voit har någon praktisk betydelse för korrosionen på
kolv och cylinderfoder, smörjoljans oxidering etc. Kan
man för övrigt alldeles utesluta möjligheten, att de
speciella krigs- och krisförhållandena under åren 1942—1946
genom av yttre orsaker framtvingade tillsyns- och
servicesvårigheter samt nödtvungna överbelastningar i olika
avseenden kan ha bidragit till den starkt ökade
cylinderslitningen m.m.? Har man icke möjligen sökt motverka
iakttagna försämringar i detta avseende genom att använda
bränslen med högre cetantal, varigenom kurvorna för
nötningen och cetantalet kommit att följa varandra i viss
mån? Även det ökade utnyttjandet av motormaterialet kan
tänkas vara en orsak till ökad slitning.
Behovet av ökad forskning på området är starkt. Här
är det av intresse att konstatera, alt dylik forskning under
de båda senaste decennierna, och särskilt under det sista,
har kommit långt inom ett område, varifrån säkerligen för
marina dieselmotorer nyttiga erfarenheter kan erhållas,
nämligen bilmotoroinrådet. Dessa motorer har säkerligen
långt mera påfrestande driftförhållanden än de marina
framför allt i belastningshänseende, såväl med hänsyn till
varierande driftförhållanden som materialens utnyttjande-
Cijlindenliminq ptr lOOOqånqhmmcr
mm
Fig. 1. Cylinderslitning i förhällande till
spänningsskillnader mellan skrov och axel (punkt 14 kan ej förklaras).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
