Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 november 1949 - Anordning för mätning av stora och medelstora diametrar, av Hugo Abramson - Anmälan: Reseberättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
868
TEKNISK TIDSKRIFT
Anordning för mätning
av stora och medelstora
diametrar
Civilingenjör Huyo Abramson, Eskilstuna
531.717
För noggrann mätning av små diametrar från ett par
hundra millimeter och nedåt finns olika typer av
mätinstrument såsom bygelinstrument, indikatorer på stativ m.fl. När
det gäller att mäta stora diametrar från ett par hundra
upp till några tusen millimeter åter, ställer det sig
betydligt besvärligare. För dylika fall har ett nytt mätinstrument
konstruerats, fig. 1, som består av en bygel A med två
rullar B. I bygeln mitt emellan rullarna finnes en
mikro-kator M, som kan höjas och sänkas med skruven C.
Instrumentet användes på följande sätt: Först placeras
det på valsen, som skall mätas, varvid mikrokatorn
nollställes med skruven C. Sedan placeras instrumentet på en
rak linjal eller en god planskiva och en
passbitskombination placeras mellan mikrokatorns mätspets och
planskivan, så att instrumentets visare kommer fram på skalan.
Man kan då räkna ut det mått E, fig. 1, som skulle
behöva placeras mellan planskivan och mikrokatorns
mätspets, för att mikrokatorns visare skall visa på noll.
Detta mått E iir lika med höjden F i ett cirkelsegment,
som har valsens radie R pius rullradien r till radie, och
vars körda liar avståndet G mellan rullarnas centrum till
längd.
Man får då valsens diameter ur ekvationen
G2
D = — + F-d
4 t
Det är inte alltför omständligt att lösa D, då samtliga
övriga värden är kända; <1 och G~l4, vilka ingår som
instrumentkonstanter, kan med stor noggrannhet bestämmas
en gång för alla. Rullarna görs vridbara, varigenom deras
livslängd avsevärt ökas. Där det kan anses löna sig, bör
man dock uppgöra en tabell eller kurva för de mät-
Fig. 2. Instrumentet i användning för mätning av
diametern på en vals.
områden, som är av intresse, då detta väsentligt
underlättar användandet av instrumentet.
Om man löser F ur ovanstående ekvation, erhålles
D+d
2
F = ——
\D + d)’ — G2
Fig. 1. Anordning
för mätning av
stora diametrar.
Ur denna ekvation kan man beräkna den noggrannhet,
som erhålles med olika värden på G och d vid mätning av
de aktuella diametrarna D. Givetvis är det alltid
önskvärt att få G så litet som möjligt, dvs. få så kort
instrumentbygel som möjligt, och tack vare mikrokatorns stora
möjligheter, när det gäller mätnoggrannhet och
mätområdet, kan man i allmänhet få fram händiga
instrument med tillräcklig mätnoggrannhet.
Ett instrument med G i= 300 mm och d i= 20 mm ger
t.ex. ett utslag på mikrokatorn av 0,50 fi, om diametern D
ändras från 700,00 mm till 700,01 mm samt ett utslag på
mikrokatorn av 0,66 ji om diametern I) ändras från
620,00 mm till 620,01 mm. Om måttet G i detta fall skulle
vara 300,01 i stället för 300,00 mm, vore den verkliga
diametern 700,05 i stället för 700,00 mm. Måttet G måste
alltså vara noga uppmätt. Detta sker enklast genom att
med instrumentet uppmäta diametern på en känd vals och
ur ekvationen lösa G.
Temperaturens inverkan kan i hög grad kompenseras
genom att bygeln utföres av samma material som
föremålet som skall mätas. Bygeln bör givetvis vara ganska
stadig. Sätter man det på fig. 2 visade instrumentet på en
planskiva och belastar dess bygel mitt för mikrokatorn
med 1 kp, erhålles ett utslag av ca 0,6 ,u. Trots att
instrumentet är så kraftigt byggt, bör man alltså släppa det helt,
när man gör avläsningarna. Av det sagda framgår också,
att passbitarna och linjalen eller planskivan, som
användes för uppmätning av måttet E måste vara av för
ändamålet lämplig kvalitet.
Fig. 2 visar ett komplett instrument i användning för att
mäta diametern på en vals. På en bomberad vals blir
inan vid uppmätningen av bomberingen betydligt mindre
beroende av temperaturen än vid uppmätningen av den
verkliga diametern på valsen.
Instrumentet och metoden kan givetvis också användas
för att mäta diametern på stora hål.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, som är tillgängliga för intresserade:
Ltnde, J O: Metallfysikaliska laboratorier i Holland,
Frankrike och England. Stockholm 1949. 2 s.
Lundberg, S: Trafikfrågor i London, Liverpool och
Birmingham 1948. Stockholm 1949. 26 s., 22 fig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
