Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 november 1949 - Sidrörstuber i ångpanneeldstäder, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
870
TEKNISK TIDSKRIFT
härvid kunna befara att huvudtuben skulle utgöra en
kortslutning för vattnet, så att sidrörens vattentillförsel
skulle bli för knapp. Ångbelastningen blir emellertid större
i de klenare sidrören än i den grövre huvudtuben. Som
exempel kan nämnas, att för ett tubsystem bestående av
en 102/91 mm huvudtub och två 38/31 mm sidrör har
enligt beräkning erhållits f>2 % av ångalstringen i
huvudtub och 19 % i varje sidrör. Fördelningen av ångmängden
har bestämts genom grafisk integrering av
vinkelkoefficienten för strålningen till respektive tuber. Härvid har
antagits 200 mm delning mellan huvudtuberna. Eftersom
ett sidrör endast har 9,5 % av det totala tvärsnittet
kommer ångbelastningen i förhållande till tvärsnittsarean att
bli ungefär 2,5 gånger så stor i sidrör som i huvudtub.
En följd av denna ökade ångbelastning är att man får
en avsevärt större stigkraft i sidrören än i huvudtuben,
så att trots förlusterna i krökarna och de ökade
friktions-och accelerationsförlusterna kommer vattnets
inlopps-hastighet i sidrören att bli större än i den
parallellkopplade delen av huvudtuben. Vattenhastigheterna i tubinloppen
och cirkulationstalet som beräknats för en ångpanna för
maximalt 32 t/h anges i diagrammen fig. 6. Såsom
framgår av dessa diagram får man en avsevärt högre
vattenhastighet i sidrören än i huvudtuben, under det att cir-
Fig. 4. Statistik över skador som orsakat tubläckor pä
fentuber hos ångpannan P 10 vid Västerås Kraftverk.
framgår att exempelvis vid eldstadstemperaturen 1 200°C
blir fenspetsens temperatur nära 900°C, om fenans höjd
är 50 mm och ca 550°C, om fenans höjd är 30 mm.
Genom en minskning av fenans höjd och även genom en
ökning av dess tjocklek kan man visserligen begränsa
temperaturskillnaderna, men minskar man fenans höjd
alltför mycket gör den ju inte heller någon nytta. Genom
de stora temperaturskillnaderna uppkommer
värmespänningar, som särskilt vid intermittent drift relativt snart
föranleder dels skador på själva fenorna och dels skador
på tuben med läckning som följd. I viss mån kan man
visserligen begränsa värmespänningarna genom att dela
upp fenorna i mycket korta stycken, men härigenom blir
kostnaderna höga.
Ett diagram över antalet tubskador härledda från fenorna
i en strålningsångpanna i Västerås Kraftverk visas på
fig. 4. Såsom framgår av detta diagram fick man de första
tubskadorna på tuber som försetts med uppslitsade fenor.
Avståndet mellan slitsarna var dock så stort som 1 000 mm,
vilket medfört att någon väsentlig minskning av
värmespänningarna icke uppnåtts. Uppslitsningarna har istället
verkat som brottanvisningar, varigenom det s|ora antalet
skador uppstått.
På grund av fentubemas otillfredsställande
driftegenskaper var det i Västerås Kraftverk angeläget att få någon
bättre konstruktion på kylväggarna. Man har där efter en
del förberedande beräkningar och prov ersatt fentuberna
med sidrörstuber, vilka konstruerats av U Blomquist i
Västerås.
Principen för dessa sidrörstuber visas schematiskt på
fig. 1 d, och deras inkoppling i en ångpanna framgår av
patentritningen, fig. 5. Huvudtuberna har här en relativt
gles delning, så att några svårigheter vid invalsning i
lådorna behöver icke uppträda. På bilden visas hur
tuberna i pannans sidoväggar och bakvägg är anslutna till
samlingslådor vid dessa väggars översta del. Tuberna på
framväggen däremot har letts tvärs över pannan till en låda
på baksidan. De klena sidrören bar därvid avslutats vid
pannans framvägg och endast huvudtuberna dragits tvärs
över pannan, vilket medfört ett enkelt tubarrangemang.
Sidrörstubernas driftsäkerhet är givetvis beroende av en
god cirkulation i såväl huvudtub som sidrör. Man skulle
Fig. 5. Sidrörstuber (patentritning),
"h
Fig. 6. Vattenhastighet (t.v.) och cirkulationstal n (t.h.) vid
olika pannbelastningar i en ångpanna för maximalt 32 tjh,
A i huvudtuben efter avgreningen, B i sidrörens inlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
