Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 november 1949 - Sidrörstuber i ångpanneeldstäder, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 november 1949
871
kulationstalen blir någorlunda lika. Vid maximal
belastning har beräknats ett cirkulationstal på 23 för sidrören,
vilket är fullt betryggande. Med cirkulationstal avses här
förhållandet mellan tillförd vattenmängd och avgiven
ångmängd.
De första sidrörstuberna insattes i en ångpanna i Västerås
Kraftverk, men dessförinnan hade prov gjorts med en
modcllapparat (fig. 7), som tydde på att systemet skulle
komma att fungera tillfredsställande. På fig. 8 visas en
strålningsångpanna med sidrörstuber och på lig. 10 en
närbild av en eldstadsvägg i en annan strålningspanna.
Erfarenheterna av sidrörstuberna har varit mycket goda
och några tubskador har inte inträffat. Som jämförelse
hänvisas till diagrammet på fig. 4 över skador som
förorsakat tubläckor på fentuber i ångpannan P 10. Sedan
fentuberna ersatts av sidrörstuber år 1936 har inga
tubskador inträffat. Sidrörstuberna har således visat sig vara
synnerligen driftsäkra och lika goda resultat har erhållits
med andra pannor som försetts med sådana tuber. Efter
insättning av sidrörstuberna blev det vidare möjligt att
höja ångpannans belastning, emedan kylningen av
eldstaden blev effektivare. Medeltemperaturen på fentuberna
är nämligen avsevärt högre än på de direkt vattenkylda
sidrörstuberna, så att medelvärdet av skillnaden i
temperatur mellan förbränningsgaser och eldstadsväggar blir lägre
vid fentuber än vid sidrörstuber. Därvid visade det sig
emellertid att pannan fick tendens att jäsa, därigenom att
ångbelastningen på domen blev för stor. Pannan är
försedd med en ångdom med invändiga diametern 1 220 mm
och längden 7 000 mm, vilket ger totalvolymen 8,0 m3.
Drifttrycket är 21 at a, varvid den mättade ångans specifika
volym är 0,0968 m3/kg. Vid den tidigare maximala belastningen
45 t/h blev belastningen på halva domvolymeii 1 100 m3/m*h
och på skiljeytan mellan vatten och ånga 510 m3/nrh. För
att man skulle kunna öka dombelastningen sattes av
Blomquist konstruerade "jäshattar" på de i domen
indragna tuberna (se fig. 9). Dessa jäshattar åstadkommer
dels en riktningsförändring och samtidigt en separering
av ångvattenblandningen, dels ger de en viss strypning,
Fig. 7. Modellapparat för undersökning av
cirkulationen i sidrörstuber.
Fig. 8. Strålningsängpannan I’ 10 vid Västerås
Kraftverk, med eldstadsväggar av sidrörstuber.
Fig. 9. Jäshattar på
tubändarna i
ångpannan P 12 vid Västerås
Kraftverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
