Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 november 1949 - Sidrörstuber i ångpanneeldstäder, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 12. Sidrörstuber anslutna till fördelningsslåd
nedtill en smal vänder rost för styckekol, so
samtidigt tjänstgör som slaggutmatare och tän
fackla. De fyra grövre rören är fallrör.
Fig. 10. Eldstadsvägg av sidrörstuber
i strålningsångpannan P 9 vid
Västerås Kraftverk.
som förhindrar alltför stark vattencirkulation genom
pannan eller genom enstaka tuber. Med jäshattarna var det
ingen svårighet alt belasta domen med 50 t/h, dvs. 1 200
m®/m3h, vilket pannan gav med sidrörstuber i
eldstadsväggarna. I ångpannan P 12 har ångdomarna belastats
med 1 350 m3/m3h vid användning av jäshattar.
På fig. 11 visas eldstadens nedre del i en kolpulvereldad
panna vid Dansk Andels Cementfabrik i Aalborg, där
kylväggarna utgöres av sidrörstuber, och av fig. 12 fram-
Fig. 13. Ångpanna för 50 tlh, 28 at ö, 415°C, med kylväggar
av sidrörstuber. Kolpulvereldning och mindre vanderrost
för slaggutmatning och som tändfackla.
går hur sidrörstuberna är anslutna till lådan och även hur
fallrören är anslutna. Pannan är försedd med en smal
vanderrost, som samtidigt tjänstgör som slaggutmatare
och som tändfackla, vilket är av särskild betydelse vid
låg belastning med gasfattiga bränslen.
Slutligen visas på fig. 13 en projektritning till en
ångpanna för 50 t/h med eldstadsväggar av sidrörstuber.
Pannan är avsedd för kolpulvereldning men även försedd
med en mindre vanderrost, som även tjänstgör som
slaggutmatare och tändfackla. Sidrören slutar vid eldstadens
topp och endast huvudtuberna är dragna tvärsöver
eldstaden och upp till domarna. Dessa tvärgående tuber får
även tjänstgöra som upplag för överhettaren. Pannan är
vidare försedd med ekonomiser, stoftavskiljare och två
Ljungströms luftförvärmare. Luft- och rökgasfläktar är
placerade ovanför luftförvärmarna.
Ur kostnadssynpunkt ställer sig en vägg med sidrörstuber
avsevärt fördelaktigare än en vägg med tätt ställda
vanliga tuber. Detta gäller vid invalsning av tuberna och
särskilt vid högre tryck, där kostnaderna för
samlingslådorna blir höga. Antalet invalsningsställen nedbringas
också till hälften. Vid helsvetsade kylväggar synes inte
kostnadsskillnaden bli stor. Den totala vikten och
vattenvolymen blir dock mindre vid sidrörstuber än vid
tätt-ställda grova tuber, vilket kan medföra en besparing i
kostnaden för de bärande konstruklionerna i pannan och
även är av fördel vid intermittent drift. I jämförelse med
fentuber blir sidrörstuberna avsevärt billigare, men
fen-tuberna synes av ovan anförda skäl knappast vara något
att räkna med i framtiden.
Förutom vid nykonstruktioner kan man med fördel
använda sidrörstuber vid modernisering av pannor genom
utbyte av fentuber eller för att förbättra kylningen i en
eldstad med glest placerade tuber. Dessa tuber kan i
allmänhet utan svårighet förses med sidrör, som fastsvetsas
på platsen. Pannbelastningen kan härigenom ökas
avsevärt, ofta för en relativt liten kostnad. Man kan också vid
fentuber placera sidrör framför fenorna, varvid
temperaturen på fenorna sänkes och skadorna uteblir, samtidigt
som värmeupptagningen i eldstaden förbättras. En fördel
med sidrörstuberna är också att de klena sidrören lätt
kan värmas och böjas åt sidan för att lämna utrymme
mellan tuberna exempelvis för sekundärluftintag och
sotapparater. I många fall synes därför sidrörstuberna kunna
ge en god lösning på problem rörande kylning av
eldstäder.
Fig. 11. Eldstadens nedre del i en kolpulvereldad ångpanna med sidrörstuber för maximalt
tlh, ångtryck 28 at ö, ångtemperatur AOO°C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
