Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 november 1949 - Böcker - Anmälan: Malcus kuggväxeltabeller, av H Hallendorff - Anmälan: Regler och råd rörande maskinritningars och andra tekniska ritningars utförande, av Wll - Anmälan: Fine surface finish, av H Hallendorff - Anmälan: Precision workshop methods, av Hallendorff - Anmälan: The Novice's Workshop, del 2, av H Hallendorff - Anmälan: Diamond Tool Patents, del 1 A, av H Hallendorff - Anmälan: The Resistance of a Barge with the Bottom Air Lubricated, av C Borgenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
878
TEKNISK TIDSKRIFT
räkna växelhjul. Dessutom finns en del data för
kugghjuls-fräsning och snäckväxlar samt en översikt över
metoderna för mätningar på kuggar. Till hjälp vid användning av
de angivna formlerna har upptagits femställiga
trigonometriska tabeller. Utöver skisser till texten finns elt större
antal (onumrerade) planschblad med bilder som icke har
med häftets innehåll att göra. H Hallendorff
Regler ocli råd rörande maskinritningars och andra
tekniska ritningars utförande, 16:e uppl., av Nils
Smith, Norstedts, Stockholm 1948. 280 s., ill. 6,50 kr.
Denna välkända handledning har åter utkommit i ny
upplaga. De flesta kapitel har blivit omarbetade och
utökade och dessutom har tillkommit ett kapitel om
standardisering och standardblad. Boken omfattar 40 sidor mer än
föregående upplaga och innehåller 80 nya figurer. Wll
Fine suriace finish, av Sydney F Page. Chapman &
Hall, London 1948. 182 s„ 93 fig., 7 pl. 16 sh.
Förf. uppehåller sig i ett första kapitel vid frågan om
skälen till att ytkvalitet på maskinelement måste
specificeras och kontrolleras. Han finner, att en rätt väld
ytkvalitet medför större livslängd hos elementet, förbättrade
driftsegenskaper, mindre effektåtgång för drivning, mindre
vibrationer, lägsta kostnad i förhållande till kvalitet och
driftsduglighet, färre reparationer, större utbytbarhet. Man
finner, att det är viktigt att ytkvalitet kan specificeras
genom entydiga beteckningar samt också att en kontroll
av ytkvalitet i specifikationernas anda kan göras av såväl
tillverkare som köpare av ytan.
Bearbetningsmetoderna indelas i två grupper. Till den
första räknar förf. metoder, där "ett spån skäres bort av
ett skär som är hårdare än det material som skäres". Vid
den andra gruppen skäres ett spån av ett "slipmedel som
iir hårdare än det material som skäres". I de därefter
följande beskrivningarna över de olika
bearbetningsmetoderna finner man bl.a. att vid fräsning "de olika
skärhastig-heterna normalt erhålles genom en växellåda och
matningen kontrolleras automatiskt eller för hand". Vid
gäng-slipning användes "skivor som rör sig med hög hastighet
och skär bort metallen med förvånande snabbhet och
noggrannhet". Vid beskrivning av hur slipskivorna
framställes nämnes om keramiska skivor endast
gjutnings-metoden. Den moderna sliptekniken domineras dock av
de pressade skivorna med valbar kornspridning. Det nu
nämnda avser endast att exemplifiera att det här och var
finns en del punkter där fylligare beskrivningar varit
önskvärda.
Ett antal ytjänmhetsmätmetoder beskrives med
instrument som arbetar såväl med nål som enligt rent optiska
principer. 1 anslutning härtill diskuterar förf. avsynarens
arbete med ytkontroll, utom mikrogeometrin även
omfattande makrogeometrin samt sprickkontroll med Magnaflux
etc. Ytbeskaffenhetsproblemets stora tekniska betydelse
blev klarlagd icke minst genom erfarenheter som gjordes
under senaste kriget. Stora forskningsarbeten på området
har startats; från en del föreligger resultat medan andra
endast befinner sig i sitt inledande skede. I anslutning till
en indelning av forskningsuppgiftenia i grupper
omfattande sammansättning och fysikaliska egenskaper,
värmebehandling samt bearbetningsmetoder lämnas översiktliga
redogörelser för en del forskningsresultat. Som exempel
kan nämnas diagram som visar kontinuerligt ökande
ytjämnhet som funktion av skärhastigheten vid svarvning
ined diamantskär. Ett annat diagram visar ett minimum
för ytojämnheten vid viss skärhastighet vid svarvning med
hårdmetallskär. Dessa resultat skiljer sig från i andra
sammanhang erhållna. Nämnas bör emellertid att i båda
fallen extremt höga skärhastigheter kommit till
användning. Forskningskapitlet avslutas med redogörelser för
försök med superfinish resp. diamantsvarvning.
Boken utgör ett intresseväckande inlägg i den mycket
aktuella diskussionen om ytan som maskinelement.
// Hallendorff
Precision workshop methods, 2:a uppl., av H .1 Davies.
Edw. Arnold, London 1946. 324 s., 212 fig.
Nytt i denna upplaga (den första utkom redan år 1935)
är kapitlet XIV om ytjämnhet. Här exemplifieras först
betydelsen av ytjämnhet avpassad efter maskinelementens
funktion. Utan närmare motiveringar indelas sedan
yt-felen i långa, medellånga och korta vågor. De långa med
mer än 0,200" våglängd anses hero av verktygsmaskinfel
såsom felaktigheter i slidstyrningar samt lagerglapp.
Sådana fel måste elimineras innan man kan börja tala om
finbearbetning. Medellånga vågor med våglängd 0,010—
0,100" kan orsakas av ett skärverktygs matningsrörelse.
Kortare vågor än 0,010" kan hero av matningsrörelsen
men också av t.ex. enstaka slipkorns arbete.
Av metoder för ytkontroll nämnes först känseln som rätt
bra medel vid jämförelse mellan ytor. Synen å andra sidan
felbedömer lätt. Sedan beskrivs några av de vanliga
mätinstrumenten. 1 samband härmed konstateras riktigt nog
svårigheten att snabbt mäta sig till ett talvärde för ytan
som i det allmänna fallet säger något om ytans tekniska
användbarhet. Bl.a. framhålles fyllnadsfaktorns betydelse
vid sidan om profildjup, medelavvikelse, effektivvärde etc.
I diskussionen om ytfelens orsaker kommer förf. in på
bl.a. lagerproblem. Spindellagringar med kul- och
rull-lager uppges i specialutföranden användbara för slipning
och finborrning till profildjup på ca 0,5 ,«. Motsvarande
siffror för glidlager finns ej angivna.
I diskussionen om ytjämnhetens betydelse har
framkommit i vissa fall motsägande uppgifter. Förf. hoppas
att forskningen snart skall kunna ge mera bestämda data
för sambandet mellan funktion och ytkvalitet. Härvid
ägnas f.n. de mikrogeometriska ytfelen det största
intresset men man får inte förbise formfelens betydelse.
Ca 200 litteraturreferenser finns, de flesta rätt gamla.
Även om många avsnitt är mycket elementära ger boken
en hel del synpunkter på ett för modern teknik mycket
aktuellt ämne. H Hallendorff
The Novice’s Workshop, del 2, av Ian Bradley &
Norman Haulows. Percival Marshall & Co., London. 128 s.,
89 fig. 3 sh. 6 d.
I första delen av detta arbete har man givit nybörjaren
en orientering om verkstäders allmänna anordningar och
utrustning samt dessutom redogjort för arbeten med
handverktyg. 1 föreliggande del går man vidare med borr- och
slipmaskiner samt svarvar. Framställningen är hela tiden
mycket elementär. Ett kort avsnitt om uppställning och
drivning av verktygsmaskiner uppehåller sig företrädesvis
vid transmissions- och trappskivedrift.
Illustrationsmaterialet består av enkla skisser. H Hallendorff
Diamond Tool Patents, del I A: Machininy metals and
non-metallic substances, av P Qrodzinski & W Jacobsohn.
55 s., 121 fig. 10 sh; del III: Truing of grinding ivheels, av
VV Jacobsohn. 87 s., 52 fig. 12 sh. 6 d. Industrial Diamond
Information Bureau, London 1948—49.
Dessa häften innehåller korta beskrivningar, ofta med
bilder ur resp. patentskrifter, över anordningar där
diamanter kommer till användning. Utom t.ex. rena
diamant-verktyg har man också tagit med hjälpmedel såsom
skydds- och inställningsdelar för verktyg. Patent från
England, USA, Tyskland, Frankrike, Australien och
Schweiz har medtagits. Del I A omfattar över 200, Del III
över 500 beskrivningar. Till hjälp för användningen finns
tabeller där patenten klassificeras i olika grupper.
// Hallendorff
The ltesistance of a Barge vvith the Bottom Air
Lub-ricated, av Hans Edstkand och Ragnar Rödström. Medd.
12 Stat. Skeppsprovn. Anst. Gumperts, Göteborg. 20 s.,
8 fig. 2 kr.
På förslag av Hugo Hammar har experiment utförts vid
Statens Skeppsprovningsanstalt för att utröna den
mot-ståndsminskning som kan påräknas genom att luft blåses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
