Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 november 1949 - Arbetsledarens ställning och problem, av Thure Malmer, Harald Boye och Folke Gustafsson - FN och dess fackorgan, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
894
TEKNISK TIDSKRIFT
tiv. Men frågan är, om man från
planeringsavdelningarnas sida inte vill bestämma litet för
mycket. Det förefaller, som om tendensen är
den, att man tar för litet hänsyn till
arbetsleda-rens förmåga att avgöra, vad som är möjligt att
klara på den tid som står till förfogande, och
med de resurser som finns. De svårigheter, som
särskilt de senaste åren förelegat med verktyg
och personal m.m., har enligt min uppfattning
inte tillräckligt beaktats. Följden har blivit, att
arbetsledaren utsättes för ett oerhört tryck från
flera håll. För att tillfredsställa
planeringskontoret tvingas han t.ex. att plocka sönder en
operation, för att därigenom kunna sätta flera
man på arbetet och vinna några timmar. Men
arbetet blir kanske något dyrare, och då kommer
han i kollision med arbetsstudieavdelningen.
Följden av att olika avdelningar sköter sådana
specialuppgifter som ackordsättning och
planering blir, att arbetsledaren får försöka
tillfredsställa bägge avdelningarna med visshet om att
han i en trängd situation med säkerhet kommer
i kollision med någon av dem. Det förefaller,
som om arbetsstudie- och
planeringsavdelningarna har fått litet för stora befogenheter.
Avdelningarna är avsedda att vara
stabsavdelningar, men deras arbete har haft till följd, att
arbetsledarna känner sig jagade från morgon till
kväll. Från planeringens sida räknar man ut en
avdelnings kapacitet efter antalet arbetstimmar.
Men man tycks ha glömt, att många av de män,
som representerar dessa arbetstimmar, är
nyanställda eller relativt nyanställda och saknar
möjlighet att utföra vilket arbete som helst, och
framför allt på den tid som beräknats.
Arbets-ledarens dag kommer på så sätt att fortgå under
ett, ofta hopplöst försök att hålla produktionen i
gång efter av planeringskontoret utstakade
linjer samt att i enlighet med dessa linjer
motta och besvara otaliga förfrågningar och
påstötningar om detaljer, som behöver skyndas på.
Arbetsledaren skall också ta emot och placera
de nyanställda. Själva anställandet sköter en
särskild avdelning om, och arbetsledaren ser
därför ofta inte den nyanställde, förrän han helt
plötsligt dimper ned på avdelningen.
Tidigare har här uttalats en förvåning över, att
arbetsledarna stillatigande funnit sig i att den
ena efter den andra av deras befogenheter
tagits ifrån dem. Det har varit en styrka för
svensk industri, att det under dessa svåra år
funnits en arbetsledarekår, som lojalt funnit sig
i de nya förordningarna, som utgått ifrån att
förordningarna är, eller varit, väl genomtänkta och
avsedda att bli till nytta för produktionen. Men
genom att så många av arbetsledarnas tidigare
uppgifter har övertagits av specialavdelningar,
så förefaller det som om även företagsledningen
har glömt, att det emellanåt kan finnas
anledning att konferera med arbetsledarna.
FN och dess fackorgan. Förenta Nationerna arbetar
genom följande sex huvudorgan: Generalförsamlingen,
Säkerhetsrådet, Ekonomiska och sociala rådet, Förvaltar
-skapsrådet, Internationella domstolen och Sekretariatet.
Generalförsamlingen sammanträder årligen till ordinarie
möte med början tredje tisdagen i september och till extra
möten på begäran av Säkerhetsrådet eller flertalet av FN:s
medlemmar. Varje medlemsstat har en röst; högst fem
ombud kan sändas från varje land. Under
Generalförsamlingen sorterar sex utskott, två procedurkommittéer och
sex ständiga kommittéer; bland de sistnämnda kan
nämnas Kommissionen för internationell rätt (International
Law Commission).
Säkerhetsrådet består av fem ständiga medlemmar —
Frankrike, Förenta Staterna, Kina, Sovjetunionen,
Storbritannien —• samt sex icke ständiga medlemmar, valda
för två år. Under Säkerhetsrådet sorterar fem
kommissioner: Militära stabsutskottet ("Military Staff Committee")
som består av de ständiga rådsmedlemmarnas stabschefer
och har till uppgift att lämna Säkerhetsrådet råd och
bistånd i alla frågor om rådets militära behov för
upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, om bruk av
och befäl över styrkor som ställs till dess förfogande, om
reglering av rustningarna och om eventuell nedrustning;
Atomkraftkommissionen ("Atomic Energy Commission");
Nedrustningskommissionen ("Commission for
Conventio-nal Armaments"); Expertkommittén ("Committee of
Experts") ; Medlemskapskommittén ("Committee ön the
Ad-mission of New Members"). I de fyra sistnämnda är
samtliga medlemmar av Säkerhetsrådet representerade; i
Atomkraftkommissionen är dessutom Kanada ständig medlem.
Ekonomiska och sociala rådet består av 18 medlemmar,
som väljs för tre år. Under detta lyder 14 kommissioner,
av vilka flera har underkommissioner. Bland
kommissionerna kan nämnas Kommissionen för ekonomi och
sysselsättning ("Economic and Employment Commission"),
Kommissionen för transport- och kommunikationsfrågor
("Transport and Communication Commission"),
Ekonomiska Europakommissionen ("Economic Commission for
Europé, ECE") osv.
Förvaltarskapsrådet består av ständiga medlemmar (de
länder, som omhänderhar förvaltarskapsområdena, samt
Säkerhetsrådets ständiga ledamöter) och icke ständiga
medlemmar, valda för tre år.
Internationella Domstolen omfattar alla FN:s
medlemmar, vilka är automatiskt anslutna till dess stadga. Stat
som icke är medlem, kan ansluta sig till stadgan på
villkor, som fastställs i varje särskilt fall. Domstolen består
av 15 ledamöter, av vilka icke två får vara medborgare
i en och samma stat; de utses för nio år.
Sekretariatet, som har sitt säte i Lake Success, består av
åtta avdelningar för olika ärenden.
FN:s fackorgan är följande:
Internationella Arbetsorganisationen ("International
La-bour Organization", ILO) har till uppgift att åstadkomma
och upprätthålla rimliga arbetsvillkor. Den upprättades
1919 i Genève, där den även nu har sitt säte.
FN:s Livsmedels- och Jordbruksorganisation ("Food and
Agriculture Organization of the United Nations", FAO)
har till uppgift att förbättra livsmedelsförhållandena och
levnadsstandarden samt att söka införa förbättrade
metoder för framställning och fördelning av livsmedel och
lantbruksprodukter. FAO upprättades 1945 i Quebec och
har sitt säte i Washington.
FN:s Organisation för Undervisning, Vetenskap och
Kulturella Frågor ("United Nation’s Educational, Scientific
and Cultural Organization", UNESCO) har till uppgift att
bidra till fred och säkerhet genom att främja samarbetet
mellan nationerna i undervisning, vetenskap och kulturella
frågor. Organisationen upprättades 1945 i London och har
sitt säte i Paris.
Internationella Flyktingorganisationen ("International
Re-fugee Organization", IRO) avser att lämna hjälp till flyk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
