Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 november 1949 - Ekonomisk dimensionering av en kraftstations tilloppstuber, av Sten Elfman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
898
TEKNISK TIDSKRIFT
Plàftub
Beton ej
Bercj
Fig. 2. Tuär- och
längdsektion (jenom krökt
tubdel.
eller
Kw = kc • q3u •
3.410’3-/
JT> ■ A/2 • d16/3
. £ t] • q>* ■ x ■ t
Ekonomisk diameter
Den årliga totalkostnaden K är summan av de årliga
omkostnaderna för anläggningen och faltförlustkostnaden
per år
K = Ka + Kw
Med användande av ekv. (2), (3), (4), (5) och (8) fås
K = e ■ l
+ kv ■ q3u ■
g-4
10/3,
/
n2 • ]tf2-d16/3
£ t]- • r • t
Minimum av årliga totalkostnaden fås genom att sätta
de-dK
rivatan -r-r = 0, vilket ger
ad
{ki-^-y-ß+~)-d + (k, + k3).b —
9 -Iv-^-r-t = 0 (9)
e’Jt3 3 • ]tf2 - d ’ ^
(Andra derivatan 5 blir positiv, varför minimum
före-da’
ligger.)
Ur ekv. (9) löses d genom passning, och den så erhållna
diametern är den mest ekonomiska. För tilltagande inre
vattentryck z minskar d.
Beräkning av krökt tubdel
En krökt tubdel, fig. 2, beräknas enligt följande.
Anläggningskostnad
De årliga omkostnaderna för anläggningen kan skrivas
under samma ekv. (5), som härletts för den raka tubdelen.
Fall förlustkostnad
Fallförlusterna utgöres av friktionsförlust enligt ovan
samt av krökförlust. Den senare kan skrivas under formen
t "2 = II ■ 8
2 g Jr2 ■ g ■ dl
där J är en koefficient, som beror på krökens utseende.
Är krökens hela längd l, mätt längs tubens centrumlinje,
blir summan av fallförlusterna h för hela kröken
h_ g’■ 410/8■ l j.g’.8
71* ■ M2 ■ d16’3 Tt^g-d*
På samma sätt som förut fås
k,-q\ l Q • 410’3 ■ /
Ku
jt2
M2 ■ d16’3
+
i) ■
(10)
■t (11)
Ekonomisk diameter
I likhet med den tidigare härledningen fås
.410/3
K = e-l
71 ■
ke ■ qu3 l
\M2 ■ d16’3
d*
dK
dd
= 0 ger
kr, ■ qu-
e ■ ti’3
[kl.±.y.ß+ ■ d + (k2 + k3)- b -
■(^^m + T^Uv-*-*-*-* (12)
V 3 • A/2 • d ’ l • dh J ^
(8)
Ur ekv. (12) löses d genom passning och den så erhållna
diametern är den mest ekonomiska. För samma inre
vattentryck z i ekv. (9) och (12) ger (12) ett större värde på
d än (9). Detta beror på att då fallförlusterna är större i
kröken, så blir även den ekonomiska diametern större där.
Beräkning av tub med raksträcka och krök
Om man tillämpade ekv. (9) och (12) på en tub,
bestående av en vertikal raksträcka, åtföljd av en krök,
skulle tubens diameter avta uppifrån och nedåt på rak-
Fig. 3. Kröken har större
diameter än raksträckans
nedre del.
Fig. 4. Kröken liar samma
diameter som raksträckans
nedre del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
