Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 december 1949 - Böcker - Anmälan: Eigenwertprobleme und ihre numerische Behandlung, av Börje Langefors - Anmälan: Differentialgleichungen für Ingenieure, av Börje Langefors - Anmälan: Ergänzungen zur Experimentalphysik, av C S - Anmälan: Ausgewählte Kapitel aus der Physik, bd 1—4, av C S - Asea - Insänt: Prognos för industrins framtida kraftförbrukning, av B Tranæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
928
TEKNISK TIDSKRIFT
metoder och litteraturanvisningar där man dock saknar
de alltmer betydelsefulla relaxationsmetoderna enligt
Southwell, vilka även inom egenvärdesproblemen torde få en
stor betydelse och vinna allt större intresse i den moderna
anglosachsiska litteraturen. Det av Grammel angivna
förfaringssättet för bestämning av egenvärden har härletts
på ett sätt som ställer det in i sitt sammanhang i den
allmänna teorin men dess speciella integralekvationsform
kommer ej så tydligt fram i sin relation till Galerkins
ekvationer som hos Grammel själv.
Då i den moderna tekniken allt större krav ställes på att
materialet väl utnyttjas ställs man allt oftare inför
problem där egensvängningstal eller knäckvärden kommer i
närheten av drifttillstånden varför dessa egenvärdens
riktiga bestämning får allt större praktisk betydelse. 1 dylika
sammanhang kommer boken att utgöra ett gott
hjälpmedel, samtidigt som den matematiskt intresserade ej
kan undgå att njuta av den klara framställningen och den
generella behandlingen. Börje Langefors
Differentialgleichungen für Ingenieure, av L Coix.vrz.
Wissenschaftlicher Verlagsanstalt, Hannover 1949. 153 s.,
77 fig. 10,40 DM.
En bok, som på ett fåtal sidor ger en översikt av
differentialekvationernas teori och en uppfattning om deras
användbarhet har säkert en uppgift att fylla. Förf. har
åstadkommit en sådan, där han med hjälp av väl valda
figurer lyckats ge en lättläst och klar framställning utan
att pruta av på den matematiska skärpan. Ett flertal
tekniska tillämpningsexempel ökar förvisso bokens värde ur
ingenjörens synpunkt men torde också vara välkomna för
den, som av rent matematiskt intresse önskar en första
inledning till differentialekvationerna.
Existenssatserna behandlas summariskt men tillräckligt
utförligt för att medge tillämpning, vid numerisk lösning,
av därmed sammanhängande metoder. Tabellariska
sammanställningar av lösningar och lösningsmetoder
underlättar översikten och den praktiska användningen.
Randvärdes- och egenvärdesproblem behandlas på ett utmärkt
sätt. En kort överblick över partiella differentialekvationer
och deras randvärdesproblem finns. Där skulle man kanske
ha velat se översikt av typindelningen till elliptiska,
hyperboliska och paraboliska ekvationer. Alla tre typerna har
dock exemplifierats. En resumé av
approximationsförfaranden avslutar boken. Börje Langefors
Ergänzungen zur Experimentalphysik; Einführende
exakte Behandlung physikalischer Aufgaben, Frågen und
Probleme, av H Greinacher. Springer, Wien 1948. 186 s.,
82 fig. 12 sfr.
Boken är avsedd som komplettering till förf:s
föreläsningar i experimentell fysik vid universitetet i Bern och
utgör en sammanställning av instruktiva fysikaliska
problem samt deras matematiska behandling och lösning.
Avsikten är att sätta läsaren in i metodiken och däri har förf.
genom sin klara framställning i hög grad lyckats med sin
uppgift. Problemen är valda ur fysikens alla delar
nämligen mekanik, akustik och svängningslära, värmelära,
strålningsoptik samt läran om elektriciteten och
magnetismen. Boken kan rekommenderas för studerande vid
tekniska högskolor samt för självstudier. C S
Ausgewählte Kapitel aus der Physik, bd 1—4, av
Fbitz Kohlrausch. Springer, Wien 1948. 105 + 146 + 127
+ 253 s., 35 + 73 + 35 + 115 fig. 6,60 + 9,60 + 9 + 16
sfr.
På grund av bristen på lämpliga läroböcker i fysik efter
kriget har förf. i anslutning till sina föreläsningar vid
tekniska högskolan i Graz sammanställt föreliggande fyra
band, vilka behandlar mekanik, optik, värmelära resp.
elektricitetslära; ett femte band avser behandla materiens
struktur. Arbetet är avsett att användas som
komplettering till föreläsningsanteckningar för teknologie
studerande samt syftar ej till någonting därutöver. Icke desto min-
dre gör det ett koncist och tilltalande intryck och kan
rekommenderas för sitt ändamål. C S
Asea, Västerås, beskriver i en 12-sidig broschyr
"Tryck-luftsbrytare" en ny brytartyp, som företaget har börjat
tillverka som komplettering till de tidigare
kontraktions-brytarna. Den nya typen har kommit till, emedan
utvecklingen av nätspänningar och näteffekter har medfört att i
vissa fall krav ställes på brytarna, vilka icke till rimliga
kostnader kan uppfyllas med de tidigare konstruktionerna.
Tryckluftsbrytare för 11—220 kV standardtillverkas för
närvarande, och arbetet på ett antal 380 kV brytare börjar
inom kort.
I det 12-sidiga prospektet "Hjälpapparater för
övervakning och skötsel av transformatorer" behandlas gasvakter,
temperaturvakter, termometrar, oljenivåvisare och ventiler.
10-sidigt illustrerat prospekt "Momentana maximal- och
minimalreläer".
8-sidigt illustrerat prospekt "Gasvakter för
oljetransformatorer".
Insänt
Prognoser för elkraftbehovet
Jag läste med stort intresse l:e byråingenjör Sven
Lalan-ders artikel i Tekn. T. 1949 s. 813, som gav en prognos för
industrins framtida kraftförbrukning. Då även jag för
länge sedan sysslade med dylika frågor, roade det mig
att ta fram tidskriften för 1922. På s. 507, 524 finns där
ett mitt föredrag inför dåvarande avdelningen för
elektroteknik, vilket jag betitlat "Utvecklingen av den svenska
industrins elektrifiering och dess framtidsmöjligheter".
Då beräknade jag industrins totala motoreffekt,
extra-polerad ur en kurva, som gick tillbaka till 1896, till 3,5 kW
per arbetare för åren 1935—37. En på samma sätt gjord
prognos för den elektriska motoreffekten per arbetare gav
till resultat 3 kW.
Jag finner nu av fig. 9 i Lalanders artikel, att de totalt
inom industrin installerade motorerna 1936 hade en
sammanlagd effekt av 1 800 MW, medan motsvarande siffra
för elmotorerna var 1 550 MW. Då industrins arbetarantal
det året var 498 607, motsvarar de nämnda siffrorna en
specifik motoreffekt av ca 3,6 resp. 3,1 kW. (I fig. 10, som
ger de direkta värdena, är det svårare att avläsa dessa ur
diagrammet.)
Överensstämmelsen med de 14 år tidigare förutberäknade
siffrorna är, som synes, ganska god. Det är emellertid
icke för att konstatera detta, som jag begärt plats för
dessa rader, utan för ett annat påpekande. Varför
stannade min prognos vid åren 1935—37? Jo, därför att — jag
citerar föredraget — "vi då enligt kommerserådet Enströms
konjunkturkurvor har att vänta en omsvängning till en
depressionstid av ett par decenniers varaktighet. Det
förefaller logiskt att tänka sig elektrifieringen ha nått sin
mättningsgrad vid denna tidpunkt, enär hela den uppåtgående
konjunktur, som började i mitten av 1890-talet och synes
komma att avslutas i mitten av 1930-talet, hittills
sammanfallit med ett elektrotekniskt uppsving."
Ja, så kan man hugga i sten. 1946 låg totala resp.
elmotoreffekten per arbetare enligt Lalanders diagram uppe
på mer än resp. något under 5 kW!
En tröst står emellertid till buds. Jag var ej ensam om
att på den tiden fascineras av de Enströmska
konjunkturprognoserna i deras på till synes odiskutabelt statistiskt
underlag vilande matematiska elegans. Under en följd av
år innehöll styrelseberättelserna för en industriell
organisation sammanställningar av produktions- och
exportsiffror med dessa kurvor som jämförelsematerial.
Hur vanskligt det är att extrapolera sig till
elkraftförbrukning över huvud taget visade sig för övrigt för 5 à 6 år
sedan, då på mycket kompetent håll utvecklingstakten
underskattades med välkända konsekvenser för landets
kraftförsörjning. B Tranæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
