- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
966

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 december 1949 - Automatiska växellådor, av Einar Bohr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

966

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Växellädseffekt som funktion au varvtal och
färdhastighet vid olika växellådor.

blir därför alltid ganska komplicerad och
dyrbar. Alla kugghjulsväxellådor kännetecknas av
en synnerligen hög verkningsgrad (över 95 %),
om man bortser från förlusterna under själva
växlingarna.

Vid den steglösa växellådan bör
utväxlingsför-hållandena naturligtvis kontinuerligt förändras
i proportion till de ständigt växlande
färdmotstånden. Den är så att säga till sin natur
automatisk. Manuell manövrering av en dylik
växellåda (t.ex. av friktionstyp) blir allt för
tröttande för föraren och det låter sig ej heller göra
att manuellt inställa det riktiga
utväxlingsförhållandet annat än momentant1. Förändringen
av utväxlingsförhållandet sker utan kraftavbrott
(se fig. 1 C), men genom varvtals- och
vridmomentförluster är verkningsgraden för dessa
växellådor alltid förhållandevis låg.
Verkningsgradskurvan stupar brant vid lägre utväxlingar
och är vid ett utväxlingsförhållande 2,5 : 1
mindre än 25 %, när det gäller hydrauliska
växellådor. Dessa nu för tiden mycket aktuella
växellådor är företrädesvis av den hydrodynamiska
typen, som utvecklats på basis av pionjären H
Föttingers arbeten på området. Den av
svenskarna Lysholm och Smith konstruerade hydrauliska
växellådan har redan före kriget i ganska stor
utsträckning använts såväl i Sverige som i syn-

nerhet i utlandet (USA, Tyskland och England)
för tyngre vagnar, speciellt omnibussar i
stadstrafik.

Det är rätt överraskande, att denna
växellådetyp i så stor utsträckning efter kriget i USA
börjat utnyttjas för ordinära personbilar, där
växlingsarbetet med de konventionella med
rattväxel och synkroniseringsanordningar utrustade
växellådorna ingalunda är särskilt betungande.
Förhållandet hade varit mera lättförklarligt, om
den hydrauliska växellådan i enkelt utförande,
som i och för sig är fullkomligt automatisk,
kunnat utnyttjas i praktisk drift enbart eller
åtminstone endast behövt kombineras med en
manuellt manövrerad backväxel. I själva verket
måste den emellertid förses med åtminstone en
lägre framväxel, en direkt växel och en
backväxel, samtliga av kugghjulstyp, vilka
utväxlingar dessutom i flera fall genom ganska
komplicerade anordningar automatiseras, vilket allt
gör hela anordningen synnerligen dyrbar för en
standardpersonbil. Emellertid går för
närvarande miljontals personbilar i USA3 med mer eller
mindre automatiska växellådor, försedda med
hydrauliska kopplings- och växellådedetaljer i
kombination med kugghjulsväxellådor, samt de
mest sinnrika och komplicerade manöverorgan
för att bespara föraren manuellt växlingsarbete.
I det följande skall de vanligaste typerna
behandlas översiktligt, varvid det emellertid kan
vara av intresse att först även något beröra äldre
typer av automatiska växellådor, steglösa eller
stegvis verkande.

Äldre automatiska växellådor

De första bilarna använde rem- eller kedjedrift
för kraftöverföringen till drivhjulen och senare
även friktionsdrift, varvid eventuellt
förekommande utväxling emellertid alltid skedde
manuellt, vid remdrift exempelvis genom att med
handen överföra remmen från en remskiva till en
annan med större eller mindre diameter. Den
ännu i dag för många verktygsmaskiner använda
steglösa växelanordningen enligt fig. 2 lär ha
uppfunnits av österrikaren Grade1 och förekom ända
in på 1920-talet. Olägenheterna med manuell
manövrering av steglös växellåda har berörts i
det föregående. En ytterligare betydande
olägenhet för denna i och för sig enkla anordning var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0978.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free