Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 december 1949 - Storforskningens struktur och psykologi, av Lew Kowarski - Var försiktig med sprängkapslar! av Lennart Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 december 1949
989T
drivas till att inta en isolationistisk attityd och
uppvisa en böjelse att själv ta åt sig äran av de
gjorda upptäckterna. Det kan bli nödvändigt för
universiteten att revidera hela sin uppfattning
av en gradualavhandlings värde med tanke på
denna nya utveckling.
Klickar
I sin mildare form yttrar sig denna sjukdom
som en exklusiv gruppbildning inom ett
begränsat antal personer, vilka bindes samman
av gemensamma intressen i form av
gemensamt arbete inom ett område, krävande en
speciellt invecklad teknik, av någon "förnäm"
hobby eller helt enkelt inbördes beundran.
Gruppbildningen skapar irritation hos
utomstående, och snart befinner sig klicken på en
defensiv krigsstig. Så småningom blir den mer
aggressiv och tar sin tillflykt till propaganda, och dess
utsträckning tenderar att sammanfalla med en
avdelnings eller en politisk grupps. Förstärkta
på så sätt kan de separistiska tendenserna växa
i sådan grad, att de hotar hela anläggningens
existens.
"Empire builders"
En kraftfull avdelningschef eller t.o.m. bara en
gruppledare kan ibland begagna sig av sådana
ofullkomligheter i organisationen som bristen
på uppgiftsbegränsning och konturlösheten i
hierarkin eller helt enkelt sina närmastes
godtrogenhet för att öka sin makt och antalet
underlydande, och på så sätt vinna prestige och
allt, som följer därmed . För att genomföra sina
planer skapar han klickar och förgiftar hela
atmosfären runt omkring sig. På samma gång
försummar han sin ursprungliga uppgift, vilket
väl är denna sjukdoms skadligaste verkan, då
framfusighet väl kan motverkas, medan
försummelse av nämnda art för det mesta förblir
okompenserad.
Bluffmakare
Av påtagliga skäl är det inom forskningen lika
lätt att bedra som vid skattedeklaration. Den nya
organisationsformen, i vilken specialister på
såväl intellektuella som rent tekniska områden
kontrolleras av icke specialister, erbjuder en allt
mer ökad möjlighet för dem, vilka falskeligen
gör anspråk på att äga kunskap, som ingen kan
fastställa eller uppnå resultat, som ingen kan
kontrollera. Sådana slipade individer äger
speciell skicklighet i att ställa sina överordnade i
en sådan situation, att de endast motvilligt
erkänner sin inkompetens. Har det väl gått så
långt blir de, som förstår tillräckligt för att
åtminstone ana det rätta förhållandet, endast
hjälplösa åskådare till, hur bluff makarna med
sina falska kvalifikationer stiger allt högre i
graderna och så småningom når en sådan ställning,
att de med allt större sannolikhet undgår att bli
avslöjade.
En äkta vetenskapsman är mån om att skapa
sig ett rykte bland dem, som är insatta i hans
arbetsområde, en bluffmakare däremot bygger
upp sitt bland dein, som inte är det. Detta enkla
kriterium kan vara till hjälp vid utövandet av
den konstanta kontroll, utan vilken
anläggningen inte kan förbli en frisk och utvecklingsbar
enhet.
Detta speciellt farliga onda får lämpligen
utgöra avslutningen på min lista över
missförhållandena vid en anläggning. Vi kan beklaga dess
ökande virulens, men vi kan också uppfatta den
som ett indirekt bevis för den allmer ökande
vikten av organiserad forskning i nationell och
internationell skala.
Litteratur
1. Bernal, J D: The Social Function of Science, London 1939, s. 429
(not 10), 266.
2. Crowther, J G: The Social Relations of Science, London 1942.
3. Science in War, London 1940.
4. Growtiier, J G & Whiddington, R: Science at War, London
1947.
5. Oppenheimer, J R: Physics in the Contemporary World, Bull.
atom. Sci., mars 1948 s. 65.
6. Kowarski, L: Atomic Energy Developments in France, Bull.
atom. Sci., maj 1948.
7. Bernat., J D: Lesson of the war for Science, Rep. Progr. Pliys.
1946 s. 423.
8. Ridenour, L n: Military Security and the Atomic Bomb, Fortune
nov. 1945.
Var försiktig med sprängkapslar! Under de sistlidna
fyra åren har minst 14 olycksfall orsakats av ofrivillig
tandning av sprängkapslar — ofta med synnerligen
allvarliga påföljder, t.ex. svåra ögonskador. En del av dessa
olycksfall har uppenbarligen orsakats av, att
tändhatts-askarna ej har haft locket påsatt, så att hårda partiklar,
eld från tändstickor eller slipgnistor trängt in i de känsliga
sprängkapslarna och initierat dem. Ofta ligger enstaka
sprängkapslar utströdda och kvarglömda bland verktyg
och material på en bänk eller hylla i en arbetsbod och
bringas till detonation genom stötar eller slag. I flera fall
har hela askar med sprängkapslar stått på
verkstads-bänken intill en smärgelskiva och bringats att explodera
genom några slipgnistor eller en slippartikel. Nyligen
exploderade ca 5 kg dynamit i en bil, ined dödlig utgång för
föraren; en sprängkapsel hade sannolikt glömts kvar i den
låda under förarsätet, där dynamitpaketet brukade
förvaras under transporterna, och nedfjädringen av sittdynan
förorsakade troligen explosionen. I ett annat fall skulle en
sten sprängas sönder på en åker. Jordbrukaren hade i
vanlig ordning laddat borrhålet med dynamit,
sprängkapsel och stubin; då han tände på stubinen kom en
gnista från tändstickan — eller kanske sprut från stubinen
— att falla ned i tändhattsasken, som fortfarande stod
öppen kvar på stenen. Hela asken exploderade och
jordbrukaren skadades svårt.
I Riksförsäkringsanstaltens "Anvisningar angående skydd
mot yrkesfara vid sprängningsarbete" (1938 nr 3) står bl.a.
att "tändhattsask skall tillslutas så snart tillräckligt antal
tändhattar uttagits" och att "tändhattar skola alltid
förvaras skilda från övriga sprängämnen". Vikten av att dessa
anvisningar följes framgår tydligt av ovan anförda
exempel. Tilläggas bör, att det vid utredning av
sprängolycks-fall ofta framkommer, att den skadade icke har klart för
sig innebörden av föreskrifterna och därför
slentrianmässigt åsidosätter dem. Lennart Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
