- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
998

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 december 1949 - Företagskoncentration och konkurrens i USA, av sah - Full produktion på kortare tid, av R L - Tungt gods per pråm löser transportproblem, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

998

TEKNISK TIDSKRIFT

Yellow Cab Co. får icke inköpa droskföretag i olika
amerikanska städer för att tvinga dessa att köpa alla sina
bilar från firman. Standard Oil of California har redan
dömts att icke längre förbjuda sina återförsäljare att sälja
andra märken; General Motors och Frigidaire har i
anslutning härtill frivilligt ändrat sina återförsäljarkontrakt
till att icke längre omfatta ensamrätt till ett visst
territoriellt område. Efter Standard Oil-prejudikatet har åtal
väckts mot International Harvester och andra tillverkare
av lantbruksmaskiner, motorcykelfirman Harley Davidson,
tändstiftsfabrikanterna AC och Champion m.fl. för att de
genom en klausul i sina återförsäljarkontrakt hindrar
agenterna att föra reservdelar och tillbehör av andra
fabrikat.

Bausch & Lomb Optical Co. skall, liksom American
Op-tical Co. tidigare har lovat att avstå ifrån, icke längre få
betala provisioner till ögonläkare som föreskriver firmans
glasögon.

I ett uppmärksammat mål 1948 förklarade Högsta
domstolen som olaglig cement- och stålindustrins praxis att
offerera produkterna inkl. frakt till vissa gemensamma
"basing points", och ålade varje företag att ånge sina
priser individuellt fob stålverket eller cementfabriken.

Imperial Chemical Industries, du Pont och andra firmor
inom kemiska branschen har åtalats för kvotering av
försäljningsområdena och fastställande av gemensamma
priser. På samma sätt får Timken Roller Bearing Co. icke
ingå avtal med ett brittiskt och ett franskt företag om
uppdelning av exportmarknaden på kullager. Icke heller får
U.S. Alkali Export Association ingå avtal om uppdelning
av världsmarknaden för natriumbikarbonat, pottaska och
kaustik soda.

Ytterligare ett område, där konkurrenshindrande
bestämmelser har angripits, är "fair trade laws", dvs.
likapris-lagarna, vilka nu i snabb följd har förklarats ogiltiga i tre
stater (Business Week 10, 24 sept; 1, 15 okt. 1949). sah

Full produktion på kortare tid. Varje ny avdelning eller
nytt företag måste genomgå en period, då den utvecklas
från en produktionsenhet på papperet till en i verkligheten
arbetande, fullständig produktionsenhet. Härunder belastas
avdelningen eller företaget med extra kostnader, som kan
tära hårt på finanserna. För att göra startperioden så kort
som möjligt rekommenderas att följa nedanstående plan.
Steg 1. Upprätta så slutgiltiga specifikationer som möjligt
över den produkt som skall tillverkas, dvs. ritningar och
materialförteckningar, så att arbetsplanerna icke i onödan
behöver ändras längre fram. Om valet av hjälpmedel och
arbetsmetoder för tillverkningen är beroende av
material-slaget, och risk föreligger att i framtiden annat material
kan komma att väljas, tillrådes att välja sådan utrustning,
att dylika förändringar icke alltför mycket påverkar de
ursprungliga tillverkningsplanerna. Sedan nämnda
definitiva specifikationer är utarbetade, kan man välja tekniska
hjälpmedel, konstruera lämpliga jiggar och fixturer och i
detalj planera arbetsprocessen. Vid denna planering skall
så få detaljer som möjligt hänskjutas till att avgöras i
samband med den kommande tillverkningen. Särskilt
viktigt är att arbetsprocessen planeras i detalj. Experiment
under pågående tillverkning bör om möjligt undvikas.
Personalens upplärningstid förkortas, om man i förväg kan
i detalj redogöra för hur arbetet kommer att gå till.
Arbetarna bör heller icke efter eget gottfinnande kunna
bestämma arbetsmetoderna.

Steg 2. Utse och utbilda erforderlig stabspersonal och
erforderliga arbetsledare. Välj personerna med hänsyn till
att tillverkningen skall bedrivas i full skala längre fram i
tiden och informera arbetsledarna i detalj om de uppgjorda
arbetsplanerna. Helst bör de delta vid utarbetandet av
planerna, så att de får möjlighet att i tid framföra sina
åsikter och kommer att känna sig delansvariga för att
planerna leder till ett snabbt resultat. De skall även göras
uppmärksamma på de punkter, där svårigheter väntas
uppstå under tillverkningen. Till sist uppgöres en lay-out

över tillverkningen, varvid bör eftersträvas undvikande av
hopträngningar.

Steg 3. Utse lämpliga arbetare. Detta är särskilt viktigt,
då det gäller ett nytt arbete. Det bör även inpräntas i
arbetsledarna, att de har stort ansvar för att de önskade
relationerna mellan ledning och arbetare utvecklas under
startperioden. Vid sådana tillfällen uppstår lätt svårigheter,
därigenom att alla arbetare icke gör lika stora framsteg
under upplärningstiden eller ännu värre därigenom att
arbetare måste bytas ut. Urvalsprov och intervjuteknik är
hjälpmedel att effektivisera valet av arbetare.

Steg i. Träna de utvalda arbetarna efter ett systematiskt
uppgjort program och medelst effektiva metoder.
Upplärningstiden kan i vissa fall vara det största hindret för att
på kort tid nå full produktion. Här inses betydelsen av att
ha utarbetat definitiva arbetsmetoder, så att
metodförändringar, vilka gör att upplärningen helt eller delvis får
börja från början igen, undvikes. I vissa fall kan det vara
motiverat att åtminstone under startperioden använda
särskilt utbildad instruktör och ha särskilda träningskurser,
vid vilka de svåraste operationerna läres. För att hos
arbetarna stimulera intresset för snabba framsteg och
förhindra att de tappar lusten att förkovra sig kan det vara
lämpligt att göra jämförelser, i sådana fall då framstegen
synes vara små eller obefintliga, mellan hur upplärningen
fortskrider och de på förhand uppgjorda planerna för
upplärningens förlopp, så att de får se hur de ligger till.
Härigenom fås även en kontroll på instruktörerna och
möjlighet för dessa att i tid koncentrera sig på sådana
arbetare, som fordrar särskild uppmärksamhet.

Steg 5. Skapa tidigt goda relationer mellan företaget och
personalen. De anställda måste fås att känna förtroende
för ledningen och även för sin egen förmåga.
Arbetsledningen får icke glömma dessa mänskliga problem för de
säkerligen många och stora tekniska problem, som
uppkommer under startperioden. Särskilt i de fall, då
upplärningstiden sträcker sig över veckor och månader är
det nödvändigt att tillse att arbetarnas tro på sig själva
icke minskar eller går förlorad. Det kan då vara lämpligt
att i någon form visa arbetarna vilka framsteg de
successivt gör i jämförelse med vad som planerats.

Steg 6. Kontrollera framför allt materialflödet genom
tillverkningen, så att anhopningar förhindras i tid, och
kontrollera att material finnes på arbetsplatsen, då det
behövs. Ombyte av arbetskraft, skillnader i
upplärningsför-loppet hos olika arbetare och andra tillverkningsproblem
tenderar att störa det jämna materialflödet genom
tillverkningen (Modern Management okt. 1948). fl L

Tungt gods per pråm löser transportproblem. Statorn
till en 30 000 kW ångturbingenerator väger inemot 50 t;
en sådan vikt kan i regel transporteras med järnväg och
under vissa förutsättningar med vägtransportsläp. Inom
de närmaste tio åren väntas emellertid turbineffekterna,
och därmed även statorvikterna, bli fördubblade, varvid
järnvägstransport kan anses utesluten och vägtransport
endast kan ske i undantagsfall.

De Lavals Ångturbin, som står inför detta problem, har
börjat utreda möjligheterna att lösa det genom att ordna
direkt sjötransport från sin verkstad vid Järlasjön genom
Sickla sluss och till Hammarby sjö, där godset direkt
kan lastas från pråm till fartyg. En fördel med detta
transportsätt är, att man blir fri från de begränsningar,
som järnvägens lastprofil och vägportars dimensioner
ställer. En förutsättning är emellertid i detta fall, att
Stockholms hamn utökar sin utrustning med en 100 t
pontonkran.

Även hos Mo- och Domsjö utgör pråmen lösningen på ett
transportproblem. Förr forslades virket från Örnsköldsvik
till Husum av ett hundratal lastbilar per skift. Nu lastas det
direkt från järnvägsvagnarna till pråmar, som bogseras till
Husum. Där vattenfylles de, så att de sjunker. Virket blir
liggande i vattnet och tas till vara, varefter pråmarna
pumpas läns ("De Laval" 1949 h. 4; DN 18 dec. 1949). sah

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/1010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free