Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 31 december 1949 - Armatur för högtrycksånga. Material och konstruktioner, av H Gibson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 december 1949
1021T
neras med slider med tätningsytor av lämplig
nickellegering.
Fig. 2 visar en annan metod att fastsätta sätena
i ventilhuset, nämligen med en låsring.
Konstruktionen har varit i bruk sedan 1925 och ett
stort antal ventiler har utförts på detta sätt.
Konstruktionens framgång beror helt och hållet
på, att det legerade stålsätet har möjlighet att
fritt utvidga sig. Sätena och ventilhuset har
slipade anliggningsytor, som pressas mot
varandra av trycket i ventilen. I Tyskland har
konstruktionen använts framgångsrikt vid
parallell-slidventiler för 140 atö och 525°C. Det finns
flera andra sätt för fastsättning av sätet t.ex. att
tätsvetsa en inpressad ring av mjukt stål som
har en tätningsyta av hårdmetall. Det bästa sättet
är dock att använda kraftsvets. Åtminstone en
amerikansk ventiltillverkare begagnar denna
metod i dag.
Vid ventiler för överhettad ånga visade det sig
redan på ett tidigt stadium, att materialet i
tät-ningsytorna skar. En hel del undersökningar
och experiment har därför företagits för att få
fram en lämplig nickellegering och ett flertal
olika materialkombinationer har undersökts,
t.ex. nickellegering—nickellegering;
nickellege-ring—rostfritt stål (12—14 % Cr); rostfritt stål
—rostfritt stål; kobolt-kromlegeringar—rostfritt
stål. En av de bästa kombinationerna befanns
vara nickellegering med en hårdhet av 350 B och
rostfritt stål med en brinellhårdhet av 450
kp/mm2. En annan god kombination är rostfritt
stål (brinellhårdhet 350 kp/mitf) och
kobolt-kromlegering (brinellhårdhet 500 kp/mm2).
Nit-rerhärdade tätningsytor med 1 000 B har också
använts för högtrycksanläggningar med mycket
gott resultat, men de är ofta olämpliga enär de
korroderar i närvaro av fuktig ånga.
Fig. 3 visar hårdheten som funktion av
temperaturen hos några olika legeringar.
Kobolt-krom-wolframlegeringar har under lång tid
använts, särskilt i USA, i ventiler för höga
temperaturer. I en del fall har man stött på svårigheter
ined dessa material, vid vilka smältande alkali
förorsakat korrosion. Man har emellertid nu fått
fram ett antal legeringar, vars brinellhårdhet är
ca 450 kp/cm2 vid rumstemperatur och ca 350
kp/mm2 vid 480°C. De har en linjär
utvidgnings-koefficient av ca 12 X 10"° per °C inom
intervallet 0—500°C, eller nästan densamma som
Fig. 2.
Fastsättning av
säte med
läs ring.
Fig. 3. Hårdhetens förändring med temperaturen. ■■ -
stålgjutgods har inom detta temperaturområde.
Legeringarna är motståndskraftiga mot
alkali-korrosion.
Vid höga tryck och temperaturer kan bultade
lock medföra svårigheter och man söker därför
komma ifrån dem. Fig. 4 visar en konstruktion,
där locket har ersatts med en trycktätad lucka.
Konstruktionen har den nackdelen, att t.ex.
el-manöverdon måste avlägsnas vid isärtagning av
ventilen. Särskilt i Frankrike har man stor
erfarenhet av denna konstruktion och den har
där använts i stor utsträckning för de högsta
tryck och temperaturer, och den tillverkas än i
dag. Fig. 5 och 6 visar en engelsk konstruktion
med trycktätad lucka. Spindeln är tillverkad av
ett austenitiskt stål med 18 % Cr, 12 % Ni och
4 % W, som tål att utsättas för stora
påkänningar vid hög temperatur. Boxpackningen är av
speciell konstruktion. Packningsringarna är
tillverkade av asbestfibrer, vilka omsluter en tunn
metallhylsa innehållande nickelhagel.
Nickel-haglen fördelar glandens tryck jämt i alla
riktningar och pressar asbesten mot spindeln och
packboxens sidor, varigenom en mycket god
tätning erhålles. Tätningsytorna vid luckan är
slipade och som packning användes en korrugerad
monelring. Vid ifrågavarande ventiltyp har
materialet för tätningsytorna svetsats direkt på huset
och sliden. Direkt påsvetsning av hårdmetall är
icke någon ny metod. I Amerika har de främsta
ventiltillverkarna använt denna metod för små
ventiler upp till 21//’. Den har även använts av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
