Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 31 december 1949 - Konstruktion och materiel för moderna högtrycksmatarpumpar av centrifugaltyp, av Igor Karrasik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1030
TEKNISK TIDSKRIFT
motsvarade de nya fordringarna. Samtidigt
härmed gjorde metallurgin nya landvinningar, som
kom pumpkonstruktören till hjälp. De nya
materialen består huvudsakligen av de rostfria
stålen, med sina olika egenskaper i fråga om
seghet, hållfasthet och motstånd mot korrosion
och erosion.
Med det växande kravet på allt större
driftsäkerhet hos kraftstationerna blev det
ofrånkomligt, att tillverkarna av matarpumpar
skaffade exakta och tillförlitliga uppgifter om
materialens korrosionsbeständighet, liksom även om
materialens lämplighet ur hållfasthets- och
slitsynpunkt. Undersökningar visade, att det fanns
ett flertal faktorer, som inverkade på valet av
lämpligaste material, t.ex.: matarvattnets
kemiska sammansättning, dess pH-värde och
materialets beständighet mot korrosion och
elektrokemisk inverkan; pumpningstemperaturen, både
i den mån den inverkade på materialets
hållfasthets- och övriga egenskaper och därjämte i den
mån den påverkade matarvattnets pH-värde;
pumpens utloppstryck och trycket per steg i
pumpen; materialets lämplighet för de
konstruktiva särdragen hos den speciella pumptyp
problemet gäller.
Matarpumpens inre delar var de första, som
fick ge vika för nödvändigheten att göra en
ändring i den tidigare för alla driftförhållanden
använda bronsutrustningen. Sålunda började
Worthington t.ex. redan för över tio år sedan
övergå till att som regel leverera pumphjul av
rostfritt stål med 13 % krom i de fall, där
pumpningstemperaturen översteg 120° C eller
när pumphjulets diameter översteg 250 mm vid
ett varvtal av 3 000 r/m, eller om korrosion var
att vänta, övergången till 13 % kromstål i
stället för brons för temperaturer över 120°
dikterades av bronshjulens starka värmeutvidgning
och därav följande höga påkänningar i
pump-hjulsnavet, vilket ledde till splittrade nav och
böjda pumpaxlar. Begränsningen av diametern
hos bronshjulen baserades på det faktum att
centrifugalkraften tillsammans med
värmeexpansionen sträcker hjulnavet så att
pumphjulet lossnar från axeln.
Pumphjul av 13 % kromstål började komma i
bruk innan ännu exakta uppgifter fanns om
betydelsen av matarvattnets pH-värde. Med andra
ord, pumphjul av 13 % kromstål kom ofta till
användning då praktisk drift redan ådagalagt
annat materials olämplighet, t.ex. grafitisering
av gjutjärnsdelar eller andra tecken på
korrosion. Numera levereras bronshjul endast för
temperaturer under 120°C, och då endast när
pH-värdet ligger vid 7—8,5 och under förutsättning
att vattnet icke är känt för att vara korroderande.
Den användbara sorteringen av
korrosionsbeständiga stål är nu för tiden ganska rikhaltig,
och omfattar både de rena kromstålen och de
austenitiska, dvs. kromnickelstålen. I den förra
typen kan kromhalten ligga vid 5,9 eller 13 %. I
den senare kan sammansättningen ligga mellan
den välkända typen med 18 % Cr och 8 % Ni upp
till den numera av amerikanska flottan för
matarpumpar föreskrivna typen med 25 % Cr och
20 % Ni. Vid den tidpunkt då man bestämde sig
för att använda rostfritt stål till pumphjul i
matarpumpar var den tillgängliga sorteringen
betydligt mindre. Det fanns egentligen endast
två allmänt använda rostfria stål, nämligen
13 % kromstål och 18-8 stål. I valet mellan
dessa två föredrog man då utan tvekan det förra.
För att man rätt skall kunna förstå orsaken till
detta kromstålets bestämda företräde är det av
vikt att komma ihåg, att de austenitiska stålen
har en värmeuvidgningskoefficient som närmar
sig bronsens och är 50 % större än för kolstål
eller stålkvaliteter med lägre kromhalt. På
grund av önskemålet att krympa pumphjulet
fast på axeln vid pumptyper med vertikaldelat
hus står det omedelbart klart att 18-8 stålen
icke kunde accepteras. På samma sätt kunde
skillnaden i värmeutvidgning leda till svåra
driftstörningar genom att de rörliga delarnas
centrering i förhållande till pumphuset
rubbades. Därför konstaterade man redan på ett
ganska tidigt stadium, att användning av 18-8 stål
eller stål med än högre kromhalt skulle
medföra större risk för driftstörningar än det
vanliga 13 % kromstålet.
Vid det tillfälle när korrosions- eller
erosions-problem började uppträda i
centrifugalmatar-pumpar ined pumphjul av 13 % kromstål och
hus av gjutjärn eller stålgjutgods, upptäckte
man några intressanta egendomligheter. Medan
själva huset kunde vara allvarligt frätskadat,
var det rostfria pumphjulet helt utan tecken på
korrosion, så att t.o.m. bearbetningsränderna
fortfarande var fullt synliga. Detta ledde till
slutsatsen, att 13 % kromstålet hade en så hög
beständighet mot korrosions- och
erosionsan-grepp, att det skulle vara lämpligt för
användning vid alla de matarvattenförhållanden som
över huvud taget kunde förekomma. En kraftig
impuls i riktning mot allmännare användning
av rostfritt stål i matarpumpar gavs genom
resultatet av en undersökning som på senare år
gjorts av Boiler Auxiliary Sub-Committee vid
Edison Electric Institute. Denna undersökning
igångsattes för att fastställa orsakerna till den
snabba försämring av matarpumparna som
inträffat vid många högtrycksångkraftstationer,
något som under tidigare 1940-talet hade
antagit mycket oroande proportioner. Bland de
resultat, som framkom genom denna kommittés
undersökning var, att rostfria stål med en
kromhalt av 13 % eller mera var immuna mot
angrepp från vilket som helst av dittills kända
matarvatten. Stål med 5 % krom och 0,5 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
