Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 7 januari 1950 - Ångkraftens roll i svensk kraftförsörjning, av Gösta Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7.
Vattenkraft- och [-ångkraft-effekt-]
{+ångkraft-
effekt+} i
Sverige.
lämpligt värde. Utnyttningstiden för
Västeråsverket har i genomsnitt under de sexton senaste
åren varit 700 h. För åren 1945—48 stiger
siffran till 1 200 h. Det högsta värdet noterades 1947
med 2 400 h. Låt oss i fortsättningen räkna med
1 000—2 000 h. Med dessa förutsättningar blir
energipriset för en vattenkraftstation vid 8 %
årskostnad 1,0—1,5 öre/kWh. För
ångkraftenergin från en nyanlagd kraftstation kommer man
däremot till inte mindre än 5—8 öre/kWh vid
10 % årskostnad och nuvarande kolpris. Det
blir alltså betydligt dyrare att producera energi
i ett ångkraftverk än i en vattenkraftstation.
Kostnaden för ångkraft påverkas givetvis i rätt
hög grad av bränslepriset. Som bekant har
kolprisets variationer varit oerhört stora. Med
nuvarande kolpris blir kostnaden för den tunga
oljan lägre än för kol men man kan förmoda att
skillnaden i dessa priser kommer att utjämnas.
Eftersom en sänkning av kolpriset med 10 kr/t
dock icke betyder mera än omkring 0,6 öre/kWh,
lär emellertid den nyssnämnda slutsatsen
komina att stå sig.
I det föregående har behandlats frågor, som
närmast berör utbyggnad och produktion av
kondenskraft såsom komplettering av
vattenkraft. En särställning intar mottryckskraften.
Kraftbalansmässigt kan den i någon mån
jämföras med vattenkraften, i det att tillgången
beror av en yttre faktor, nämligen produktionen
av lågtrycksånga. Även produktionskostnaden
för mottryckskraft är mera jämförbar med
vattenkraftens. En likartad ställning intar även
sådan kondenskraft, som alstras med avfalls-
bränslen eller i kombination med
varmvattenproduktion för uppvärmningsändamål.
Utbyggd effekt och producerad energi
Av fig. 7, som visar vattenkraft- och
ångkrafteffekt under olika år, framgår att utvecklingen
de senaste åren har stått tämligen stilla. Nu
pågår emellertid utbyggnader i Västerås om
120 000 kW. Dessutom påbörjas i Malmö en
utbyggnad av ett nytt verk om 60 000 kW i första
etappen.
Fig. 8 visar produktionen av ångkraft- och
vattenkraftenergi från 1929. Från 1941 anges
separat produktionen från kondenskraftverken.
Dessa utgörs av de stora verken i Stockholm,
Malmö och Västerås samt ett antal smärre
anläggningar. Övrig ångkraftproduktion härrör
från mottrycksanläggningar, som finns inom
industrin. Av kurvorna framgår, att
produktionsökningen till övervägande del härrör från
vattenkraft men även att vi de senaste åren haft en
osedvanligt stor ångkraftproduktion. Orsakerna
härtill är dels vattenbristen 1947—48, dels den
rådande eftersläpningen i
utbyggnadsprogrammet för vattenkraften. Som medeltal för de
senaste tio åren utgör ångkraften 6 % av den
totala kraftproduktionen. Den fördelar sig med
ungefär hälften på kondenskraft och hälften på
mottryckskraft.
Hittillsvarande teknisk utveckling
Som exempel på den tekniska utvecklingen
inom ångkraftområdet kan väljas
Västeråsverket. Man kan där följa gången från den
kedjerosteldade ångpannan med värmeöverföring
genom konvektion till den moderna, olje- eller
kolpulvereldade strålningspannan med
vattenkylt eldstadsrum och huvudsaklig
värmeöverföring genom strålning. De år 1916 byggda
pannorna hade en kapacitet av 12 t/h ånga och en
eldstadsyta av 425 nr. Den sist byggda pannan,
Fig. 8.
Produktion av
elkraft i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
