Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 21 januari 1950 - Utvecklingen av Ljungströms ångturbin och luftförvärmare, av Fredrik Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Sektion av skovelkrans med ledgångsskarv.
Fig. 3. Experimentturbin för 700 hk med hydrauliska
bromsar.
välbekant. Jag vill därför endast betona de för
konstruktionsprincipen karakteristiska generella
fördelarna. I motsats till andra i marknaden
förekommande ångturbintyper införes ångan
utifrån direkt till turbinens centrumparti, varifrån
den under expansionen och det därmed förenade
tryckfallet och temperaturfallet strömmar ut
mot det omgivande höljet, vilket senare
härigenom endast utsättes för avloppsångans låga
temperatur. Detta förhållande är avgörande för
tur-bintypens framträdande överlägsenhet vid
lösandet av de problem, som är förenade med stora
termiska formförändringar och påkänningar.
Den vidareutveckling, som turbinen genomgick
efter sitt första framträdande, bygger på dessa
från början skapade fördelar. Samtidigt innebär
tillämpandet av dubbelrotationsprincipen, att
sagda fördelar har kunnat utnyttjas i sin högsta
potens utan att minska det effektiva
utnyttjandet av ångans arbete inom det starkt begränsade
område, som den radiella expansionen erbjuder
gentemot den axiella, tillämpad i andra
turbintyper.
Sedan typens fördelar intuitivt stod klara för
uppfinnaren, övergick han till att studera dess
utförbarhet. För den rent teoretiska
förundersökningen åtnjöt han fördelen av att finna en
skicklig medhjälpare, Erik August Forsberg,
dåvarande ritkontorschef vid AB Separator. Vid
den praktiska tillverkningstekniska
utformningen tillämpade Birger sin yrkesskicklighet som
instrumentmakare, och skovelringarnas
utseende vittnar om påverkan från finmekaniken. Han
tillverkade själv den första sektionen av en
sko-velring och studerade därvid noggrant de olika
konstruktionselementen. Redan från början
använde han gassvetsning, skyddad av en
omgivande vätgasflamma för undvikandet av
oxidering vid svetsningen. På så sätt nådde han den
av honom önskade fulla pålitligheten vid
skovlarnas sammansvetsning med den för dem
gemensamma svetsningsprofilen, se fig. 2. Det är
med särskild tillfredsställelse, som jag
observerat, att apparaturen för denna svetsning ännu
efter flera decennier är i bruk i oförändrat skick.
När Birger hade tillfredsställt sina krav på
utredandet av tillverkningsmetoderna, skred han
till utförandet av den första ångturbinen, fig. 3.
Lustigt nog tillverkades denna i för ändamålet
förhyrda lokaler i Fabriksgränd 3 på
Kungsholmen, där tidigare de Lavals ångturbin hade fått
sin experimentella utformning. Senare
överflyttades försöken till Lövholmen, där turbinen
färdigbyggdes. Det visade sig för dyrbart att skaffa
elektriska generatorer till den första
försöksturbinen, vårföre denna sammanbyggdes med två
vattenbromsar, direkt monterade på de i
motsatt riktning roterande turbinaxlarna. Turbinen
var byggd för 3 000 r/rn. Bromsarna var av
blandad centrifugal- och friktionstyp med axiella
kammar, försedda med radiella
genomborrningar. En våldsam erosion förhindrade i början
längre försöksperioder och vid ett tillfälle
avlägsnades icke mindre än 2 kg stål på två
timmar från bromsarnas friktionskroppar. Efter
specialstudium av strömningsförloppet kunde
emellertid erosionen nedbringas till värden, som
medgav provens utsträckning i veckotal.
Turbinen, sådan min bror utformade den från
Fig. 4. Experimentturbin med axiella tätningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
