- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
67

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Ikosasfären, av sah - Rationellare användning av tegel, av sah - Kylning av betong, av Lbg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/I januari 1950

67

och kostnaden per meter svetslängd kan man lätt få fram,
vilken konstruktion som i ett givet fall ger optimum.

En sfärisk luftbehållare enligt ikosasfärens princip med
10 m diameter, fig. 1, har byggts av tjugo 1la" plåtar.
Uppsättningen tog en dag, men färdigsvetsningen flera dagar.
Normaltrycket var 1 at men behållaren provades med 6,8
at, bl.a. för att jämna ut oregelbundenheter vid plåtarnas
krökning och hopsättning (Iron Age 17 nov. 1949). sah

Rationellare användning av tegel. I samarbete mellan
Svenska Byggnadsindustriförbundet och Sveriges
Tegelin-dustriförening har försök gjorts att rationalisera
transporten av tegel genom att paketera det i satser om 75—100
stenar. Vid paketeringen travas teglet efter en bestämd
metod på ett vibrobord, varefter ett järnband av 16 X 0,6
mm kallvalsat stål slås om traven, samtidigt som denna
vibreras för att bli så kompakt som möjligt. För
transporten på tegelbruket och på byggnadsplatser har
specialkonstruerats gaffelkärror, fig. 1, vars gafflar längst fram är
försedda med småhjul, som gör det lätt att vicka upp
lasten på kärran och med vars hjälp man kan klättra upp
för tvära avsatser, t.ex. plankändar. Man räknar med en
bruttobesparing av ca 10 kr. per tusen tegel.

I USA har i samma syfte konstruerats ett lastdon, med
vars hjälp en man kan lasta 2 000 tegel på 10 min och
lasta av dem på 5 min. På en lastbil monteras en U-formad
plåtbehållare, fig. 2, som kan skjutas bakåt på två
utriggare och sedan kantras till lodrätt läge så att den
omfattar tegeltraven. På frånsidan av travens bottenlager
lägges ett ok, som via bultstänger klämmer fast detta lager
vid behållarens botten. För att ytterligare öka greppet om
traven finns i behållarens hörn en gummisäck, som blåses
ut och utfyller tomrummen. Den lastade behållaren hivas till
sist åter upp på bilflaket samma väg som den sänktes
ner.

Som ytterligare ett bidrag till minskningen av kostnaden
vid murning med tegel har i USA konstruerats en jigg,
som lär öka murningshastigheten till 1 800 tegel per
arbetsdag. Jiggen består av en låda utan botten, fig. 3, vars
gavlar injusteras till murbredden. Inbyggda vattenpass gör
det möjligt att hålla rättningen utan hjälp av lod eller
riktsnören. En 8—10 tegel lägges in med ledning av spår
på långsidornas insida, varefter lådan fylles med bruk,
som jämnas av. Jiggen flyttas sedan till nästa läge,
varefter förloppet upprepas (Byggnadsindustrin 1949 h. 19;
Constr. Meth. okt., nov. 1949; Bus. Wk 15 okt. 1949) sah

Fig. 2. Lastbil för tegeltransport; observera oket som
fasthåller tegeltravens bakersta lager och utriggarna längs
vilka behållaren kan sänkas till lodrätt läge bakom bilen.

Fig. 1.
Tegeltrave med
gaffelkärra.

Fig. 3. Jigg för murning av tegel.

Kylning av betong. Till betongpartiet i Buggs
Islandsdammen i North Carolina, som har största höjden 43,2 m,
åtgår 535 000 m3 betong. Dammen vilar på mycket god
granit, som även är utgångsmaterial för sten, grus och
sand. Efter krossning och sortering transporteras
materialen med specialvagnar och bandtransportör till upplagen,
varifrån de matas till blandarstationen. Erforderlig
vattenmängd — som för en mindre stad — uppfordras med
två pumpar à 10 600 1/min till en reservoar, varifrån det
får passera tankar för avhärdning till en annan reservoar
(en del vatten för hushållsbruk behandlas med aktiverat
kol). Härifrån ledes det till kylhuset, där största delen
avkyles till 2°C och en mindre del till is för kylning av
betongen (se Tekn. T. 1949 s. 566). Kylhuset inrymmer ett
aggregat för kylning av sten och grus, en anläggning för
istillverkning och en kylare, som avger kallt vatten till
betongblandarna och till isanläggningen samt en
anläggning för att hålla isupplaget vid — 5°C. De tre
ismaski-nerna består av träkar, som har en invändig, rörlig
trumma av rostfri plåt, roterande i ett bad av nedkylt
vatten. Kylvätska sprutar på trummornas insidor, varvid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free