Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Instruments and Measurements 1949, av Wilhelm Forsling, Gunnar Hambræus, Sven Malmström, Björn Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/I januari 1950
71
radioaktiva substanser. Tidsskalan uppdelas i lika stora
intervaller, och impulserna inom varje intervall
registreras på räkneverk. Intervallens bredd kan väljas från 1 till
2 jws, och impulsantalet inom 20 intervall anges samtidigt.
Försvarets Forskningsanstalt visade några små
bortri-fluoridrör för registrering av neutroner. Röret liknar ett
GM-rör, men skiljer sig däri att det inte enbart är fyllt
med argon utan att också bortrifluorid blandats in.
Neutroner uppfångas av en borisotop och ger hos denna
impuls till en kärnreaktion, under vilken ^-partiklar utlöses.
Dessa ger på vanligt sätt en impuls i röret.
Vid institutionen för teoretisk kemi vid KTH har
utarbetats en teknik för betaradiografi. Den går ut på att
undersöka ogenomskinliga föremål och är analog med
den vanliga röntgen- och gammastrålningsmetoden så när
som på att man använder betastrålar. Det objekt, som
skall undersökas, pressas direkt mot en fotografisk plåt,
och efter bestrålning får man olika svärtning på plåten
beroende på föremålets genomtränglighet. Samma
institution visade en intensitetskomparator för ß-strålning.
Den mäter /^-strålarnas absorption och är av stor
betydelse t.ex. för att studera mängdförändringar i tunna
skikt. Absorptionen beror av atomnumret och massan hos
det undersökta materialet. Med kännedom om det material
man har att göra med kan metodiken därför användas
som en slags vägning "in situ". Den kan också användas
för koncentrationsbestämningar i vätskor, identifiering av
material etc.
Laboratorium Meitner vid KTH visade en GM-räknare av
hög effektivitet för gammastrålning. Effektiviteten är 6 till
20 gånger större än för ett lika stort rör av konventionell
typ och upplösningsförmågan är 20 till 100 gånger bättre.
Dessa goda data, som möjliggör mätning av
gammastrål-ningen från vanliga bergarter, har uppnåtts genom att man
i stället för ett enda rör använder 24 parallellkopplade
små GM-rör. Upplösningsförmågan hos en dylik
parallellkoppling blir mycket större än för ett enda rör, som alltid
behöver en viss tid för återhämtning efter varje impuls.
GM-rör användes i stor skala i en anläggning för
registrering av kosmisk strålning vid Institutionen för elektronik
vid KTH. Under de senaste två åren har med denna
apparatur gjorts en undersökning av den kosmiska strålningens
variation och speciellt av strålningens beroende av
infallsriktningen mot jorden. Apparaturen är uppställd så att
infallande partiklar registreras i tre olika riktningar, mot
zenit samt i 45° vinkel mot norr och söder. Registreringen
sker på räkneverk med mycket stor räknehastighet (100 000
imp./h), vilket är nödvändigt för att kunna skilja
strålningens variation från förekommande statistiska
variationer. Räkneverkens ställningar registreras varje timme av
en helautomatisk kamera.
Kemiska apparater
Den polarografiska analysmetodiken för
koncentrationsbestämningar i lösningar har särskilt utvecklats vid
Kemiska institutionen i Uppsala, som visade två nya
polarografer, en högkänslig för laboratorieändamål och en
bordsmodell för driftkontroll. Förstärkarna, som
använder elektronrör i speciella kopplingar, ger en maximal
känslighet för fullt skalutslag av 0,0033 juA vid den större
modellen och 0,01 jmA vid den mindre. Med den
förstnämnda känsligheten fås 30—40 mm skalutslag för en
10~6 molar zinklösning. Därvid utgör zinkmängden i den
lösningsvolym, som analyseras, blott 0,000000065 g.
Beckman tillverkar nu glaselektroder, som med gott
resultat lär kunna användas ända upp till pH ,= 14 och inom
så vida temperaturgränser som från — 20 till + 130°C.
Tidigare har man ej med fördel kunnat gå till högre
värden än ca pH i= 9, emedan mätresultaten sedan gjorts
osäkra av salteffekten, som betingas av glasets kemiska
sammansättning. För de nya elektroderna har man fått
fram ett synnerligen ändamålsenligt glas.
W Kirsten vid Medicinsk-kemiska institutionen i Uppsala
Fig. 3. Atommodell (enl. O Svensson).
har i samarbete med Norstedt & Söner konstruerat
förbättrad apparatur för kvantitativ organisk mikroanalys.
I apparaterna har man använt och utvecklat tidigare kända
metoder för speciella analyser. Apparaturen har utformats
på ett synnerligen tilltalande sätt och gav intryck av att
vara väl genomtänkt och utförd i hög kvalitet.
Användbarheten av vattenbestämningsmetoden enligt Fischer blir
dock starkt beroende av tillgången på tillräckligt rena
reagens.
Apparater för studium och utnyttjande av ultraljud
visades av flera olika firmor. De kemiska verkningarna av
ultraljud har ännu inte kunnat utforskas på samma sätt
som de fysikaliska, bl.a. beroende på svårigheten att få
de utförda försöken reproducerbara. Institutionen för
teoretisk kemi vid KTH demonstrerade polymerisation av
akrylnitril i utspädd vattenlösning. Reaktionen inducerades
av ultraljud.
Medicinsk-kemiska institutionen i Uppsala uppvisade
vidare en röntgenkamera för registrering av
kristallstrukturomvandlingar, speciellt konstruerad för studiet av
poly-morfien hos föreningar med långa kolkedjor. Det
undersökta preparatet befinner sig i en temperaturreglerad
kammare i en röntgengoniometer. Temperaturen ändras
automatiskt allt efter som goniometerkameran omställes.
Tem-peraturändringen åstadkommes genom att termostatolja
pumpas till mätkammaren från ett separat bad, vars
temperatur regleras med kontakttermometer.
IVA:s försöksstation upvisade sin rotabandkolonn, dvs.
en destillationsapparat, som saknar fyllning men i stället
använder ett längsgående metallband, som av en motor
bringas till snabb rotation och därigenom åstadkommer ett
gott utbyte mellan den flytande fasen och gasfasen.
Atommodeller användbara för stereokemiska studier har
såvitt bekant varit svåra att komma över till rimliga priser.
Kistner för nu två typer, dels kul- och dels kalottmodeller
(fig. 3), som konstruerats av O Svensson i Bofors. Antalet
ingående atomer är 130 resp. 119 + 3 fasta bensolringar,
och proportionerna mellan olika atomslag förefaller
ändamålsenlig. Skalan är 10®: 1, varför modellerna dock blir
väl små.
Svårigheten att anskaffa känsliga termostatanläggningar
för t.ex. vätskebad synes nu vara övervunnen i och med
att goda kontakttermometrar ånyo finnes i marknaden.
Sålunda visades en ultratermostat enligt Höppler, vilken i
ett rymligt vattenbad höll temperaturen inom ± 0,02°.
En mikrorefraktometer från Leitz tilldrog sig stort
intresse på grund av sin enkelhet och prisbillighet (ca 250
kr.). Den mäter ljusbrytningsindex hos prover med
mycket liten volym inom mätområdet 1,333—1,920 med en
noggrannhet av ± 0,001. Ljuset från en liten spalt brytes
i ett litet vätskeprisma, som utgöres av den undersökta
substansen mellan två vinkelställda glasplattor. Man
avläser på en skala brytningsindex vid spaltbildens läge.
Gustaf Werners institut för kärnkemi i Uppsala visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
