Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Böcker - Redogörelse för Statens Geotekniska Instituts verksamhet under åren 1944—1948, av Bror Fellenius - Taschenbuch für Bauingenieure, av Bernt Schubert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
I TEKNISK TIDSKRIFT
Böcker
Redogörelse för Statens Geotekniska Instituts
verksamhet under åren 1944—1948. Stat. geotekn. Inst.
Medd. nr 2. Ivar Hæggström, Stockholm 1949. 191 s., 137
fig. 8 kr.
Man måste med tillfredsställelse hälsa utgivandet av en
redogörelse över Statens Geotekniska Instituts verksamhet.
Institutet har nu varit i verksamhet i fem år och detta är
dess meddelande nr 2, varför utgivandet av detta har varit
efterlängtat. Boken har sammanställts av B Jakobsson,
vilken även står som författare till huvuddelen av boken,
övriga medarbetare är W Kjellman, L Silfverberg, T
Kallstenius, L Cadling och G Åström.
Boken inledes med ett förord en kort redogorelse för
institutets tillkomst samt dess organisation,
konsultationsverksamheten och en översikt över utförd och planerad
forskning. Härefter följer ett antal redogörelser för
utförda forskningar, nämligen djupdräneringsmetod (15 s.),
apparat för skärhållfasthetsbestämning (9 s.), tryckdosor
för mätning av jordtryck (9 s.), kartotek över geoteknisk
litteratur (6 s.), grovkorniga jordarters
elasticitetsegen-skaper (15 s.), några jordartsfysikaliska problem (37 s.),
nykonstruktioner av jordborrar (10 s.), foliekärnborr (11
s.), vingborr (12 s.), komprimering av lösa marklager med
hjälp av atmosfärtrycket (8 s.), ökning av kohesionspåles
bärighet genom sugning (9 s.), sekundära sättningar (5 s.),
utredning om lätt fyllnadsmaterial (8 s.), sättningsmätning
(8 s.), porvattentrycksmätning (3 s.) och asfalts viskositet
vid olika tryck (6 s.).
Dessa redogörelser ger en god och överskådlig
beskrivning av de apparater och de laboratorieförsök som utförts.
Dessa är av mycket stort intresse och institutet har genom
publicering av detta arbete för utomstående redogjort för
sina många intressanta och omfattande arbeten. De objekt
som tilldrar sig särskilt intresse torde vara foliekärnborret
och vingborren samt kapitlet om några jordartsfysikaliska
problem, där institutet går in på den fysikaliska och
kemiska forskningen. Försök med asfalt där flythastigheten
i förhållande till skärspänningen undersökts har även sitt
speciella intresse, därigenom att liknande fenomen
uppträder i vissa leror. För det kartotek över geoteknisk
litteratur, som upprättats inom institutet, redogöres klart och
redigt, även om vissa betänkligheter kan riktas mot det
speciella klassifikationssystem som upprättats.
En fullständig beskrivning av bokens innehåll torde föra
för långt. Man saknar emellertid den del av den
geotekniska forskningen som kan utföras ute i naturen i
naturlig skala i samband med pågående arbeten eller inträffade
skred. I kapitlet om grovkorniga jordarters
elasticitets-egenskaper redogöres t.ex. för intressanta försök med
jättekompressometern (varför ett sådant ord som jätte?).
Det grövsta materialet som provats är makadam och i
översikten (s. 18) förklaras detta bero på praktiska skäl.
Här skulle mätningar av sättningar i sprängstensfyllningar
på arbetsplatser ge värdefulla resultat.
I kapitlet om konsultationsverksamheten omnämnes i
första stycket, att denna omfattar samtliga statliga verk etc.
Ordet samtliga borde utbytas mot flera, då de icke tekniska
verken knappast kan ha sådana verksamhetsområden, att
de har konsulterat institutet. Statens Järnvägar har som
bekant egen geoteknisk avdelning.
På s. 19 i översikten omnämnes vissa åtgärder för
ökande av stabiliteten hos torrläggningsvallar på följande
sätt. Torrläggningstekniken "arbetar under förhållandevis
knappa ekonomiska villkor. Metoderna karakteriseras av
att man på försök gör minsta möjliga grundförstärkning
för att få marken att hålla. Uppgiften gäller här att söka
medel att bedöma markens stabilitetsförhållanden med
knappare säkerhetsmarginal än som eljest är brukligt i
geotekniken". Den säkerhetsmarginal man arbetar med
är väl inte beroende på företagets ekonomi utan på själva
objektet dvs. de risker såväl ekonomiska som andra, som
skäligen kan tas. Skulle ett ekonomiskt mindre bärkraftigt
företag arbeta med mindre säkerheter?
Kapitlet om djupdräneringsmetoden borde ha
förtydligats med en allmän förklaring av begreppen
(permeabilitet, kompressibilitet etc.). På s. 22 står
konsolideringskoefficient cv men på s. 26 kallas c» för markkonstant.
Fig. 9, s. 28 visar, hur man med djupdränering kan
förstärka grunden under en vägbank genom att först utfylla
"tryckbankar" på det djupdränerade området vid sidan
av den blivande banken och sedan flytta massorna i
"tryckbankarna" till själva vägbanken. Exemplet är
förmodligen valt för att visa ett användningsområde för
djupdräneringsmetoden, men är mindre lämpligt, då det väl
knappast kan löna sig att flytta fyllnadsmassor på detta sätt.
I fig. 60, s. 93 i kapitlet om elektrokemisk behandling av
lera borde för tydlighets skull ha angivits en förbindelse
mellan saltlösningen under lerprovet i inre glasröret och
den utanför glasröret befintliga saltlösningen.
I kapitlet om nykonstruktioner av jordborrar beskrives
en snabbsonderingsapparat försedd med motor och driven
helt på mekanisk väg. Vridningsmotstånd och
spetsmotstånd mätes. Apparaten jämföres med Geotekniska
Kommissionens sondborr, vilket endast kan användas för en
bestämning i stort av jordarterna i det material som
genomborras och för bedömande av fast bottens belägenhet.
Jordens hållfasthet kan icke erhållas med en sönd. Institutets
snabbsonderingsapparat har samma begränsade
användning. Då det personliga bedömandet under borrningens
gång är eliminerat kan felbedömningar uppstå vid ett
sådant mekaniserat borr.
I den avdelning som beskriver vingborret göres jämförelse
mellan en leras skärhållfasthet bedömd genom tryckprov,
konprov och med vingborr. Bl.a. påstås att — enligt
figurerna — skärhållfastheten enligt vingborren synes stämma
med värden erhållna genom beräkning av inträffade
skred. De figurer, som därvid avses, är fig. 97 och 98.
Dessa visar inte någon påtaglig överensstämmelse. Denna
betydelsefulla slutsats borde ha motiverats mera utförligt.
Kapitlet om försök avseende ökning av kohesionspåles
bärighet genom sugning (s. 153) börjar med orden "En
kohesionspåles bärighet kan i stort sett anses vara lika
med pålens mantelarea multiplicerad med lerans
skärhållfasthet". Bärigheten är beroende av vilken lera det är
fråga om samt om pålmaterialet (trä, betong, järn),
varför ett sådant yttrande ej är fullt korrekt. I diskussionen
av försöksresultaten (s. 160) framhålles "ökningen av
den behandlade pålens bärighet har tydligen blivit
relativt liten och torde i verkligheten vara ännu mindre än
provbelastningssiffrorna visar, enär markens
ursprungliga skärhållfasthet synes vara något större vid påle I än
vid påle II". I själva verket är jordens hållfasthet ca 25 %
sämre vid påle II än vid påle I. Påle II:s brottlast är även
ca 25 % sämre än påle I:s brottlast. Att döma av de
uppgifter, som förekommer i detta kapitel, har således ingen
påvisbar ökning av pålens bärighet inträffat genom
sugningen. Detta förhållande borde tydligare ha omnämnts,
lämpligen genom angivande av resp. pålars teoretiska
bärighet, t.ex. i fig. 113 där resultaten från
pålprovning-arna är uppritade.
I boken förekommer på många ställen löften om
publicering av resultat från pågående undersökningar. Man får
väl tolka dessa löften så att utgivandet av ett meddelande
nr 3 snart är att vänta.
Den kritik som ovan framförts får icke tolkas så att
bokens värde därigenom förringas, tvärtom är
redogörelsen av stort intresse icke blott för dem som ägnar sig åt
geoteknisk forskning och verksamhet utan för alla
byggande ingenjörer. Bror Fellenius
Taschenbuch für Bauingenieure, av Ferdinand
schl|eicher. Springer-Verlag, Berlin 1949. 1 942 s., 2 403 fig.
28,50 DM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
