- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
82

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 4 februari 1950 - Rationaliseringsfunktionens plats i företagets organisation, av John Th. Reinholds - Diskussion, av N A Andersson, R Björkman, Ragnar Blomquist - För röjning av träd - Termisk sprutmålning - Amerikanska Industriförbundet - Skifferolja - Hur laboratorier skall byggas - Var sin kalkon - Tyska patentverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

I TEKNISK TIDSKRIFT

skattat arbete, ökad befogenhet och ansvar, högre lön samt
återskenet av glansen från ett välskött och ansett företag
en källa till arbetsglädje och ökade insatser.

Den gamla regeln att "Nothing succeeds like success" har
här kanske större betydelse än vid många andra tillfällen.
Man måste lyckas, man får ej misslyckas. Man bör därför
vara ödmjuk inför problemen, vara självkritisk, grundlig
och objektiv för att därigenom i möjligaste mån
säkerställa sig mot missgrepp. Man bör ta god tid på sig för
att övertyga de klentrogna. En klok och erfaren arbetarnas
förtroendeman gav mig en gång — då vi stod i färd med
en ingripande rationalisering — ett gott råd: "Kom ihåg
att folket måste vänja sig."

Kan man således visa på rationaliseringsåtgärder, som
givit goda resultat, t.ex. minskat personalbehov, lägre
produktionskostnad, större produktion, kortare leveranstider
och bättre kvalitet, samt har man därjämte lyckats skapa
ovan beskrivna miljöbildning, så finnes goda
förutsättningar för en förskjutning av vissa grupper av kategori A
i riktning inot kategori B. Därmed underlättas väsentligt
det fortsatta rationaliseringsarbetet.

Rationaliseringen står och faller på V.D:s inställning. Det
är därför angeläget att söka analysera de pro et contra,
som kan komma att brottas i V.D:s bröst. Har företaget
dåliga affärer genom t.ex. för höga produktionskostnader
eller olämpliga produkter eller andra orsaker, blir detta ett
mycket tungt vägande skäl för åtgärder. Är däremot
inflationsvinsterna stora, företagets ekonomiska ställning och
resurser likaledes goda, så saknas den omedelbara hårda
ekonomiska pressen. Tydligt är emellertid att man "bör
i tid se om sitt hus" och med all kraft försöka förbilliga
sin tillverkning m.m., även om ekonomiska svårigheter
icke är överhängande. Det ekonomiska skeendet kan snabbt
förändras och nådataden kan vara kort. En god ekonomi
och goda vinster får således ej utgöra motiv för
underlåtenhetssynder.

Motiv för att icke rationalisera finnes i legio.
Rationalisering medför ofta besvärligheter och friktioner med de
anställda, tjänstemän och årbetare. Omplaceringar och ev.
uppsägningar av personliga tjänsteavtal kan i vissa fall ej
undvikas. V.D. skall förstå att anställa och omge sig med
personer au kategori B. Detta slag av rekrytering är
mycket viktigt. Gör han det ej, så är det ett tydligt tecken på
att han själv ej önskar ge sig i kast med eller har
förmåga och intresse för rationaliseringsuppgifter. V.D. vill
kanske ej heller ge företagets tjänstemän det underbetyg,
som uppkommer genom en ingående undersökning och
rationalisering, vilka dessa tjänstemän icke själva är
kapabla att utföra. V.D. måste ägna mycken tid och får
en väsentligt ökad arbetsbörda genom de nya
arbetsuppgifter, som pålägges honom genom rationaliseringen. Han
måste med uppmärksamhet följa den nya verksamheten,
utjämna stridigheter och ge direktiv även för det fortsatta
arbetet. Han blir då kanske nödsakad att avstå från ur
hans egna personliga synpunkter mycket angenämare
arbetsuppgifter eller sysselsättning. Mot rationalisering kan
även tala politiska hänsyn. Själv har jag en gång fått
påpekande härom, vilket innebar att vissa anställda av
^4-kategorin, vilkas invanda arbetsförhållanden skulle
ändras genom rationalisering, kunde låta sitt missnöje få
uttryck vid de politiska valen. Några hänsyn härtill borde
väl vara uteslutna i detta sammanhang. Vill V.D. således
vara populär bland anställda tjänstemän och arbetare, bland
vissa politiker och myndigheter, hos tidningspressen och
allmänheten, bör han undvika irriterande
rationaliseringsåtgärder. Så nog finns det många skäl av växlande natur
och betydelse, som V.D. kan anföra mot sådana åtgärder.
Det enda ynka skälet som talar för rationalisering är, som
ovan anförts, företagets ekonomi. Men är vinsterna goda
är ju faran ej överhängande. V.D. kanske också saknar
utpräglat sinne för ekonomiskt tänkande och ekonomisk
djupplöjning av företagets olika problem, och han har
kanske också misstro till de vinster, som kan erhållas.

Har då V.D. efter noggrant övervägande av olika skäl
kommit till den åsikten, att någon mer eller mindre
genomgripande undersökning icke är önskvärd, återstår det för
styrelsen att söka bibringa honom en motsatt uppfattning.
För någon tid sedan läste jag följande: "Det går icke i
längden alt driva en person åt ett håll dit den själv ej
vill röra sig" och "Det inflytande en person kan ha på
en annan är ett avslöjande av vad som är latent inom
honom". Är dessa satser riktiga kan man måhända göra
följande reflexioner: har V.D. latent inom sig endast en
ringa förmåga till ekonomiskt tänkande, så kan i varje
fall icke Styrelsen under sin begränsade kontakt med
honom driva honom längre än vad han själv vill röra sig.

Under senare tid har man kunnat konstatera att ledarna
för svensk industri företrädesvis tagits ur teknikernas
krets. Anledningen härtill är tydligen att V.D. bör kunna
förstå och följa de tekniskt betonade diskussionerna och
vara väl förtrogen med händelserna i den tekniska världen.
Jag har också haft den åsikten. Men saknar nu denne
ledande tekniker nödigt ekonomiskt tänkande och läggning
tror jag att denne icke bör anförtros den ansvarsfulla
högsta ledningen utan att det är fördelaktigare för
företaget att i stället välja såsom V.D. en icke-tekniker, som
har utpräglat sinne för ekonomi. De ekonomiska
konsekvenserna av hans åtgärder kommer att bli den hårda
drivfjäder som tvingar honom att noga sätta sig in i den
tekniska innebörden av frågorna. De erforderliga
informationerna och kunskaperna härutinnan kan i samarbete med
företagets ledande tjänstemän, eventuellt i vissa fall med
tillkallande av utomstående experter, förvärvas eller
kompletteras. Men ekonomiskt sinne och ekonomiskt
konstruktivt tänkande är en personlig karaktärsegenskap, som —
om den saknas — icke kan förvärvas.

För röjning av träd använder engelsmännen i sitt stora
ostafrikanska jordnötsodlingsprojekt en 3" kätting, släpad
av två traktorer som går fram genom djungeln med 6—10
m lucka. En efterföljande traktor tar hand om träd, som
kättingen inte har kunnat rota upp.

Termisk sprutinålning enligt en svensk metod
lanseras i USA. Färgen innehåller inget lösningsmedel, utan
sprutas i smält form genom en sprutpistol med
acetylen-låga. Man får en fasthäftande, hård yta med tre gånger
så stor livslängd som vanlig målning.

Amerikanska Industriförbundet, National Association
of Manufacturers, inbjöd som observatörer till sitt
årsmöte 1949 ett femtiotal studenter från olika universitet.
De unga kritikernas åsikt var: "Så många av talarna
uttalar sig så allmänt och säger sådana banaliteter om
socialisering, planhushållning och höga skatter, att vad dom
säger har förlorat sin verkan".

Skifferolja produceras nu av US Bureau of Mines i Rifle
(Colo.) till 2—2,50 $ per barrel, dvs. till samma pris som
råpetroleum fås fram i Texas. Ett privat oljebolag skall
bygga en anläggning för 200 000 bbl/dag.

Hur laboratorier skall byggas visar ett specialnummer
(okt. 1949) av Architecture d’Aujourdhui, med ett stort
antal exempel från Höganäs till Pittsburgh till
Elfenbenskusten.

Var sin kalkon fick arbetarna vid en optisk fabrik i
USA, då de efter en fem veckors strejk återtog arbetet,
jämte ett meddelande, att arbetsgivaren icke önskade att
de för strejkens skull skulle behöva avstå från den
traditionella julmiddagen.

Tyska patentverket har återupprättats i München.
Anspråk på äldre patent och firmamärken skall anmälas före
3 oktober 1950.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 8 21:00:23 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1950/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free