Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 4 februari 1950 - Lärlingsutbildning i USA, av K Sjunnesson - Ackord och arbetsstudier i amerikanska företag, av R L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 februari 1050
83
Lärlingsutbildning i USA. En målmedvetet ordnad
lärlingsutbildning har blivit ett verkligt trängande problem
för den amerikanska industrin. Åtskilligt har också gjorts
under de senaste decennierna, men fortfarande motsvarar
tillgången på yrkesskicklig arbetskraft ingalunda behovet.
Lärlingsutbildningen inom industrin i USA är också stadd
i kraftig utveckling. Inom de större och medelstora
industrierna har man inrättat fullständiga yrkesskolor, där
den teoretiska undervisningen handhas av ingenjörerna
och den praktiska av förmännen.
Den vid företagen upplagda yrkesutbildningen är en
primär utväg att, genom systematiskt arbete och instruktioner
vid yrkesarbetet eller i klassrummet eller vid en
kombination av båda, effektivt och verkningsfullt ge en
förberedande undervisning åt de anställda för att dessa skall kunna
utföra ett mera kvalificerat och tillfredsställande arbete. I
allmänhet strävar man att erhålla en förnuftig
ordningsföljd från lättare till svårare arbeten. Förmännen har
order att offra tillbörlig tid och uppmärksamhet åt
lärlingen under yrkesutbildningen. I en del fall kan
emellertid den praktiska yrkesutbildningen försiggå med hjälp av
arbetare, som redan uppnått de önskvärda kunskaperna
och yrkesskickligheten. Den teoretiska undervisningen sker
i de flesta fall i form av klasstudier och ledes i allmänhet
av en ingenjör inom företaget eller den förlägges till en
yrkesskola, om sådan finns på platsen.
Utbildningstiden för en lärling är tre år. Varje år
omfattar såväl praktiskt arbete som teori. Lärlingen får först
gå som hjälpare till en utbildad arbetare. När ban sedan
erhållit praktik och skaffat sig yrkesskicklighet, får han
åta sig mera ansvarsfulla uppgifter. Under utbildningstiden
får lärlingen betalt för varje period om 1 000 arbetstimmar
med ett visst procenttal av den timlön, som en utlärd
arbetare åtnjuter, enligt följande:
0 — 1 000 — 2 000 — 3 000 — 4 000 — 5 000 — 6 000 h
65 70 75 80 85 90 %
Lärlingarna får genomgå yrkesgraderande befordringsprov
under yrkesutbildningen vid tidpunkter motsvarande de i
kursplanen beräknade för att man skall kunna fastställa,
1 vad mån de har tillägnat sig utbildningen ocli förvärvat
de kunskaper och den yrkesskicklighet, som svarar mot
den använda tiden och gör dem förtjänta av den i
lärlingsplanen fastställda högre lönesatsen. Omfattar
lärlingskursen mer än sex månader, är det brukligt med ett prov
efter sex månader. När en lärling en gång har avlagt
provet, behöver han icke göra om detsamma, såvida han icke
de två närmaste åren efter utbildningen varit sysselsatt
med sådant arbete, som icke hör samman med hans
yrkesutbildning.
Det amerikanska yrkesskolväsendet är också under stark
utveckling och yrkesskolorna är ofta så organiserade, att
det är möjligt att motta elever när som helst under
läsåret i de olika avdelningarna. För att kunna göra detta,
har man emellertid måst frångå den traditionella idén att
undervisa eleverna i grupper. Allt yrkesarbete och sådan
undervisning, som kan hänföras till klasstudier, är
organiserat så, att varje elev erhåller individuell behandling.
Yrkesarbetet är upplagt på en sådan basis, som tillåter
individuella framsteg och gynnar individuella instruktioner.
En del rent teoretisk undervisning förmedlas också till
mindre grupper, ehuru en stor del av den teoretiska
undervisningen sker i respektive verkstadslokal, medan eleven
håller på med yrkesarbetet. Utbildningen är baserad på att
man lär en sak bäst genom att göra den; att man utvecklar
sin skicklighet inom ett yrke genom att arbeta med detta
i skolan under samma förhållanden, som det utföres inom
industrin. Yrkesarbete med verkliga produktionsvaror är
det vanligast förekommande och naturligtvis också det
enda riktiga. Det nedlägges mycket arbete på att eleverna
lär sig att rätt handskas med olika verktyg och blir
insatta i deras rätta skötsel.
Man kan särskilja två olika huvudtyper på kurser inom
yrkesskolorna:
ordinarie tvååriga kurser, omfattande sammanlagt 18
månader och avsedda för elever utan föregående praktik;
kortare kurser på 3 till 5 månader, beroende på yrke och
elevens förkunskaper samt förmåga att kunna
tillgodogöra sig undervisningen.
Det är mycket vanligt att de sökande eleverna testas före
antagandet till yrkesutbildningen. Testningen omfattar
ämnena: aritmetik och algebra, formler, fysik,
ordfattningsförmåga och mekanik. Testningen tillgår så att eleven
får samtliga uppgifter på en gång, men han får icke
behandla mer än ett visst antal åt gången och det är först
efter tillsägelse som han får fortsätta med nästa grupp.
Amerikanarna tycks allt mer gå in för centraliseringen
av skolorna och skälen härför synes huvudsakligen vara
lägre driftkostnader, större möjligheter för eleverna att
pröva på olika yrken och därigenom få möjlighet att
känna sig för inom vilket de bäst passa för att sedan
slutligen utbilda sig inom detta, möjlighet till samarbete
och diskussion med elever och lärare inom olika yrken,
undervisning i allmänna ämnen och branscher, utan större
antal lärare. Det är speciellt möjligheten att pröva yrke,
som ofta är av avgörande betydelse för de unga eleverna,
vilkas största problem är att välja rätt yrke, ett yrke som
de passar för och som de trivs med. Det har också visat
sig, att ett stort antal elever varje år skiftar från en
yrkesavdelning till en annan, ända tills de finner sitt rätta yrke.
Detta system har förutom många andra fördelar även
den, att en elev i framtiden icke i större utsträckning
behöver räkna med att kosta på sig någon ny
yrkesutbildning, bara därför att ban i ungdomen har valt fel yrke.
Amerikanarna har även infört, vad de kallar
"dödsäsongkurser", som hålles i gång under speciellt
vintermånaderna, då det inom vissa yrken blir en dödperiod.
De anser, att det under denna period är lämpligt för
ambitiösa arbetare att vidareutbilda sig inom sina respektive
yrken, för att senare kunna avancera inom dessa, istället
för att under denna tid ta tillfällighetsarbeten.
Dödsäsongkurser anordnas inom vilket yrke som helst,
vanligen under tiden november—mars. En del elever börjar
i november och går då i fem månader, andra börjar först
i januari och håller på i tre månader. Det är emellertid
ingenting som hindrar, att elever skriver in sig när som
helst och för vilken tid som helst under dödsäsongen,
när deras arbetsförhållanden så tillåter. Yrkesmän, som
önskar specialutbildning under dödsäsongen, måste kunna
uppvisa betyg på föregående praktik inom det speciella
yrke, han önskar förkovra sig. Särskilda scheman
upprättas för att kunna ge dessa elever en utbildning som
blir den bästa tänkbara för deras fortsatta arbete inom
sitt yrke. Varje år kommer elt stort antal dylika elever
till yrkesskolorna för att under några veckor eller
månader få fortsatt utbildning eller sätta sig in i nya idéer,
processer eller metoder, som kommit till inom deras yrke.
K Sjunnesson
Ackord och arbetsstudier i amerikanska företag.
Under hösten 1948 tillfrågades 89 företag i USA, till
storleken varierande mellan 70 och 15 000 arbetare, om
rådande förhållanden beträffande ackords- och
arbetsstudie-frågor m.m. Svaren på några av frågorna följer nedan.
Standarddata användes vid bestämning av standardtider
inom företagsgruppen 0—500 arbetare av 50 % av antalet
företag, inom gruppen 500—2 000 arbetare av 89 % av
antalet företag, inom gruppen 2 000—15 000 arbetare av 95 %
av antalet företag och inom samtliga företag av 78 \% av
antalet företag. Ackord baserade på standardtider användes
inom företag med 0—500 arbetare för 28 av antalet
ackord, inom företag med 500—2 000 arbetare för 38 %
av antalet ackord och inom företag med 2 000—15 000
arbetare för 40 % av antalet ackord. För samtliga företag
var siffran 36 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
