Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 11 februari 1950 - Tekniska Högskolan i Zürich och K. Tekniska Högskolan i Stockholm, av Ragnar Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 februari 1050
103
omväljas obegränsat antal gånger. Detsamma
gäller beträffande prorektor. Uppenbart är att
det svenska systemet kan skapa annan
kontinuitet i arbetet än det schweiziska. ETH:s rektor
är ledamot av skolrådet. KTH:s rektor har
yttranderätt i Överstyrelsen. Tjänsteåliggandena
äro i stort sett desamma.
Kollegienämnd finnes vid båda högskolorna,
sammansatt av samtliga avdelningsföreståndare
samt med rektor som ordförande.
Sammanträdesfrekvensen är densamma och uppgifterna
likartade. Avdelningskollegierna äro likaledes
sammansatta efter samma grunder samt ha i det
närmaste likartade uppgifter.
Avdelningsföreståndare väljes vid ETH för en tid av två år samt
kan omväljas två gånger. Vid KTH väljes han
för fyra år samt kan omväljas.
Vidare bilda vid vardera högskolan
professorerna inom varje avdelning en professorsnämnd.
Anställnings- och avlöningsförhållanden
Ifråga om lärarnas anställnings- och
avlöningsförhållanden möter man intressanta olikheter.
Som redan nämnts utses professorerna vid ETH
i regel för en period av tio år och i undantagsfall
för tid intill pensionsåldern. E.o. professorerna
utses för tre år. Övriga läraruppdrag meddelas
per termin eller studieår. I Sverige däremot
utnämnas professorerna intill uppnådd
pensionsålder, dvs. till fyllda 65 år. Endast speciallärare
och biträdande lärare förordnas tills vidare eller
för kortare tidsperiod. Varje professor vid ETH
kan vid slutet av termin frånträda sitt
lärar-ämbete. Vid fyllda 65 år har han rätt och vid
fyllda 70 år skyldighet att bli emeritus. Dock
kan om speciella skäl föreligga Förbundsrådet
medgiva ytterligare förlängning. I Sverige
däremot går gränsen vid 65 år och endast i rena
undantagsfall förekommer förlängning på något
år e.d. Professor och e.o. professor vid ETH äga
pensionsrätt. Detsamma gäller i Sverige
beträffande professorer och laboratorer. Svensk
professor vid teknisk högskola är f.n. placerad i
lönegrad Ca 33 (total begynnelselön f.n. 17 256
kr/år, slutlön efter nio år 18 768 kr/år i
ortsgrupp V). En schweizisk professor har en fast
lön av 14 000 fr/år, vartill kommer index (1949
uppgående till 30 %). Härjämte utgår
ålderstill-lägg med 300 fr/år maximerat till 3 000 fr. I
professorslönen ingå vidare vissa avgifter från
de studerande. Härtill kommer emellertid det
alldeles speciella förhållandet, att Förbundsrådet
på förslag av skolrådet för att kunna förvärva
och kvarhålla särskilt kvalificerade professorer
äger besluta om högre lön. De totala
professorslönerna vid ETH ligga f.n. normalt mellan 20 000
och 25 000 fr. Vissa professorer åtnjuta dock
löner på upp till 35 000 fr/år. Pensionen uppgår
till 70 % på maximalt 17 000 fr. samt ligger
normalt mellan 10 000 och 12 000 fr/år. För e.o.
professorerna gälla samma regler endast med
den skillnaden, att grundlönen utgår med 12 000
fr. i stället för 14 000 fr/år. Rektorsarvodet
uppgår till 5 000 fr/år mot 4 800 kr/år i Sverige,
vilket senare belopp dock enligt nyligen framlagt
sakkunnigförslag skall sänkas till 3 600 kr/år.
Docenterna med läraruppdrag, svarande mot
KTH:s speciallärare och biträdande lärare,
erhålla viss ersättning per föreläsningstimme.
Privatdocenterna erhålla viss avgift per studerande.
Man kan sammanfattningsvis konstatera, att
Schweiz tillämpar mer anpassningsbara former
än Sverige.
Avdelningar
I det följande kommer jag endast att behandla
sådana avdelningar, som finnas vid båda
högskolorna, nämligen avdelningarna M, E, V, K,
A och L.
För varje avdelning vid ETH är en
normalstudieplan fastställd. De två första åren ägnas
huvudsakligen åt grundläggande ämnen, såsom
matematik, fysik och kemi, de två senare åt
tillämpade ämnen. Som norm för ETH:s arbete
gäller, att man avser att bibringa de studerande
forskarinställning samt att göra dem förtrogna
med de metoder, som användas vid
vetenskapligt arbete. Härjämte har varje studerande att
varje termin åhöra minst en timmes föreläsning
i valfritt humanistiskt ämne, tillhörande ETH:s
allmänna avdelning. Någon dylik form av
obligatorisk humanistisk undervisning finnes icke vid
KTH, något som sammanhänger med att KTH
icke har någon avdelning (XII) av
universitetskaraktär. Vid KTH anordnas i stället dylik
undervisning i frivillig och mera begränsad form.
Normalstudieplanerna vid ETH ligga vad det
totala timantalet beträffar i allmänhet mellan
35 och 40 timmar per vecka, vid KTH omkring
35 h/v, dvs. ca 5 h lägre vid KTH. Dock torde
man enligt vad rektor vid ETH uttalade vid mitt
besök år 1949 numera anse, att idealet vore att
de studerande schemamässigt belastades med
mellan 25 och 30 h/v. Vad antalet terminer och
praktikfordringar beträffar gäller följande vid
ETH, tiden för diplomarbetet oräknad:
M 8 terminer samt 9 månaders
verkstadspraktik före inträdet, dock 6 månader för
schweiziska medborgare och 3 månader under
studietiden. För erhållande av diplom inom
studieriktningen verkstadsteknik fordras
sammanlagt 1 års praktik;
E 8 terminer samt i övrigt samma
bestämmelser som för M;
V 8 terminer, ingen praktik;
K 7 terminer, ingen praktik;
A 7 terminer, 1 års praktik före avgång;
L 7 terminer.
Vid KTH gäller för samtliga dessa avdelningar
en schemamässig studietid av 8 terminer. Före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
