Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 18 februari 1950 - Gar Woods »Venturi», av C Bm - Stabilisering av fartyg, av sah - Statens Skeppsprovningsanstalt 1948—1949, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
I TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. ’Venturi" under fart; t.h. sedd akterifrån. Här synes tydligt luftkanalen mellan skroven.
Gar Woods "Venturi". Den amerikanske racerföraren
och båtkonstruktören Gar Wood har parallellt med sin
verksamhet inom racerbåtområdet experimenterat med en
helt ny fartygstyp. Efter modellförsök byggde han 1939
en 11 m båt med dubbelt skrov (enligt
catamaranprinci-pen), som efter en del modifikationer visade lovande
egenskaper. Ungefär samtidigt erhöll han en. förfrågan från
U.S. Army Air Force om konstruktion av en snabbgående
radiostyrd målbåt så utformad, att den från stor höjd
skulle likna ett hangarfartyg. Gar Wood tillämpade vid
konstruktionen erfarenheterna från 11 in båten, som
uppförstorades till 56 m. Den nya farkosten byggdes av
plywood och fick en bredd av 12 m. Mellanrummet mellan
de bägge skroven utbildades till en luftkanal med
dvs-lormigt rektangulärt tvärsnitt, vilken detalj inspirerade till
dess namn, "Venturi". Sjösättningen ägde rum i november
1944. För att skydda maskineriet från direkta träffar från
llygbomber var däcket över maskinrummet pansrat med
75 mm tjockt pansar. Undervattenskroppen var uppdelad
i 40 vattentäta avdelningar för att öka flytbarheten.
Innan "Venturi" fullbordats kom krigsslutet, varvid Gar
Wood återköpte fartyget. Han lät ta bort pansaret och
ersatte bensinmotorerna med dieselmotorer samt försåg
däcket med en överbyggnad med hytter och
manöverbrygga. I sitt nya skick som lyxyacht, fig. 1, har "Venturi"
120 t deplacement. Varje skrov är 31,5 m brett vid däck
och 2,4 m i vattenlinjen. Vid 26 knop är djupgåendet förut
15 cm och akterut 60 cm. De två propellrarna med
vridbara blad har 1,35 m diameter och går sålunda nedanför
skrovet. De drives av fyra 1 200 hk dieselmotorer av G.M:s
X-typ med vertikal vevaxel.
Luftkanalen mellan skroven uppges ha gynnsam inverkan
i sjögång, då den inströmmande luften verkar som
stöt-dämpare. Kabinens främre del skall i fullbordat skick
göras hèlt av glas och utformad till en strömlinjeprofil.
Härigenom skall luftströmmen kring kabinen kunna ge
en aerodynamisk lyftkraft. För att kompensera skrovets
stora vindfång, vilket ger det stor avdrift, har man avsett
att inbygga en extra manöverpropeller mellan skroven.
Denna propeller skall vara svängbar i alla riktningar för
att underlätta tilläggsmanövrer o.d.
Som komplement till "Venturi" är en speciell fiskebåt
under byggnad, vilken är avsedd att kunna hissas upp
mellan de två skroven och anslutas till däckets undersida
i luftkanalen. Denna båt kan sålunda sjösättas snabbt och
säkert när man nått fiskevattnen (Motor Boating, sept.
1949). C Bm
Stabilisering av fartyg. Amerikanska flottan har under
provning i en minsvepare ett nytt, icke gyroskopiskt system
för stabilisering av fartygsrörelserna. Detta har betydelse
dels för eldledning, dels för lastning och lossning av
trupper vid landstigningsoperationer mot öppen kust.
I fartyget är på varje sida monterade två stora tankar,
fyllda med vatten till hälften och förbundna midskepps
med kommunicerande rör. Fartygets rullning motverkas
genom att vatten pumpas fram och tillbaka mellan
tankarna. Pumparna, två stora propellerpumpar med variabel
stigning, är monterade i tankarnas botten och styrs
elektroniskt på så sätt, att pumpningen sätts i gång så snart
som rullningsrörelsen börjar.
Det anges att systemet ökar fartygsdeplacementet med ca
1 ’%, kräver 2 % av drivkraften och ökar kostnaden med
3 % (Prod. Engng dec. 1949). sah
Statens Skeppsprovningsanstalt 1948—1949. En
tendens till minskning av de rent merkantila uppdragen
gjorde sig märkbar, varför en viss omläggning av anstaltens
verksamhet till att även omfatta forskning i egen regi
synes möjlig. Så har även delvis skett, varvid hänsyn
tagits till de önskemål, som framfördes vid den i
september 1948 i London hållna internationella kongressen för
"Ship Tank Superintendents" (Tekn. T. 1948 s. 761). Där
framhölls kraftigt behovet av förnyad omprövning av de
beräkningsmetoder, som hittills använts vid modellförsök.
Ett fördjupat studium av laminär strömnings inflytande på
modellmotståndet rekommenderades. Bland arbeten av
denna art, som därför igångsatts vid anstalten, må
nämnas: inverkan på modellmotståndet av olika
turbulens-alstrande anordningar; gränsskiktsundersökningar; kemisk
metod för upptäckande av områden med laminär
strömning på modellens yta; systematiska försök för utrönande
av inflytandet av dels fartygets longitudinala
tyngdpunktsläge, dels fartygets trim och djupgående på
propulsionsverkningsgraden; bearbetning av provtursresultat i relation
till modellförsök.
Riksdagen beviljade 1946 anslag för till- och ombyggnad
av anstalten. Sedan byggnadstillstånd för en del av den
planerade utbyggnaden beviljats, har arbeten pågått
fölen envåningsbyggnad intill den nuvarande hallen och
omfattande parkeringstank för paraffinmodellen
snickarverkstad, omklädningsrum samt matsal för personalen.
Den nuvarande snickarverkstaden omändras samtidigt till
en monteringshall.
Från fonderna för forskning utdelades bl.a. 16 000 kr. till
professor H F Nordström för systematisk undersökning
av modeller av relativt snabbgående fartyg; 10 000 kr.
till-läggsanslag till civilingenjör Axel O Warholm för
systematiska modell- och propellerförsök med mindre
kustfartyg och motorseglare; 9 000 kr. tilläggsanslag till
civilingenjör R Rödström för utförande av försök med
"luft-smörjning" vid långsamtgående farkoster, speciellt
pråmar; 4 400 kr. tilläggsanslag till civilingenjör S A Harvald
för utförande av försök för klarläggande av vissa
med-strömsproblem.
Med 302 500 kr. i inkomster och 263 817 kr. i utgifter
uppvisar budgetåret ett överskott av 38 683 kr. 70 % av
inkomsterna inflöt för uppdrag från svenska beställare,
resten av uppdrag från Danmark, England, Norge,
Finland och Frankrike. N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
