Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 18 februari 1950 - Böcker - Dynamique générale des vibrations, av B Langefors - Prüfbuch für Werkzeugmaschinen, av H Hallendorff - Sveriges Standardiseringskommission - AB CE Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
I TEKNISK TIDSKRIFT
inet vid olika frekvenser, i stället för att använda kriterier
av Rouths typ. Dylika metoder visar förf. i samband med
undersökning av system, vilka är tillgängliga för mätning.
Han ger en intressant och klar framställning av Nyquists
arbeten och en del moderna franska arbeten på detta
område. Det är glädjande att konstatera att förf. har ägnat
stort utrymme åt ickelinjära vibrationer. Hans exempel
visar också tydligt, hur stor betydelse dylika numera har
inom tekniken. Några kapitel i slutet av boken behandlar
vågutbredning och strålning.
Ehuru boken synbarligen främst vänder sig till sådana,
som sysslar med elektroakustik kan det ifrågasättas, om
den inte har ett ännu större värde för mekaniska
svängningstekniker emedan den mekaniska
svängningslitteraturen är den som mest brukar sakna utblickar över de
andra fysikaliska områdena. De talrika exemplena ger en
utmärkt bild av den samlade svängningstekniken och
boken präglas av en angenäm förening av teknisk åskådlighet
och matematisk elegans. Trycket och papperet är ypperligt,
men tyvärr förekommer en del tryckfel, vilka huvudsakligen
har drabbat figurnummerhänvisningar. B Langefors
Prüfbuch für Werkzeugmaschinen, 4:e uppl., av G
SCHUESTNGER. G W den Boer, Middelburg 1949. 95 s., 99
fig., 63 tab. 20 Hfl.
Vid alla slag av överlåtelser av verktygsmaskiner
kommer någon gång på tal verktygsmaskinernas
produktionsförmåga så väl vad avser t.ex. kg/h spån som den
måttnoggrannhet maskinen kan prestera. Speciellt vid affärer
mellan säljare och köpare som ej så lätt kan sammanträffa,
t.ex. vid affärer över de nationella gränserna, ökar
betydelsen av internationellt kända kontrollnormer, som
kan godtas av båda parter. De i denna bok samlade
provningsanvisningarna för verktygsmaskiner är ursprungligen
lillkonina för att ge fixerade bedömningsgrunder vid tyska
verktygsmaskinleveranser till Ryssland. Det är också klart
alt det för ett sådant försäljningsobjekt som en
verktygsmaskin är värdefullt med en sammanställning av
erfarenhetsmässigt valda, på maskinerna entydigt mätbara
egenskaper, om vilka man kan enas även nationellt. Här finnes
ett stort behov såväl från gruppen köpare—säljare som
från de båda intressenterna
reparationsavdelningen—verkstaden inom ett och samma företag. Boken innehåller dessa
data för maskinegenskaperna och dessutom anvisningar
om hur egenskaperna skall mätas.
Så länge man gjort försök att sammanställa
provningsföreskrifter för verktygsmaskiner har det funnits olika
meningar om vilka prov, som skall anses viktigast. Det är
därför klart, att så snart en så stor samling föreskrifter
som denna kommit ut, möttes den av en hel del kritik.
Denna har riktats mot dels provningsmetoderna, dels de
valda siffervärdena på maximalt tillåtna fel. Beträffande
metoderna nöjde sig förf. från början med att ta upp
endast geometriska prov. Han tog upp och kompletterade
tidigare befintliga provningsmetoder, enligt vilka man
mätte glidytors rakhet, spindlars rundgång etc. vid
obelastad maskin. Kritikerna konstaterade att under drift
belastas maskinerna med böjande och vridande krafter, så
att raka kanter blir krokiga och plana ytor blir skeva. Om
de som gränsvärden uppsatta siffrorna anfördes både att
de var för stränga och för liberalt valda.
Sedan första upplagan av "Prüfbuch" utkom i Tyskland
1927 har utkommit ytterligare tre tyska upplagor,
inklusive den nu föreliggande fjärde. Dessutom har en eller
flera upplagor kommit ut på vardera språken engelska,
franska, italienska, japanska, rumänska och ryska.
Allteftersom de nya upplagorna kommit har förf. gjort en del
eftergifter åt de från olika håll uttryckta önskemålen. I den
nu aktuella upplagan finnes sålunda med provning under
last, bearbetningsprov och verkningsgradsprov.
Härigenom får man möjlighet att efter den nya upplagan
bestämma maskinernas driftsegenskaper, medan man enligt
de ursprungliga föreskrifterna endast kontrollerade hur
noggrant maskindelarna var bearbetade och hopmonterade.
I vissa avseenden kan man ställa sig undrande till de
givna föreskrifterna. Om mätklockor framhålles att de
skall ha 0,01 mm delning. "Ingen klocka i verkstaden har
delning i ja. Utflyttandet av mätlaboratoriets 1
000-dels-mätningar till verkstaden är därför ett psykologiskt fel.
Arbetare och verkmästare ha högst känsla för och
begrepp om 100-delar... Finare delningar för till felaktig
uppfattning oin klockornas noggrannhet, som i bästa fall
är 0,003 mm, men som i ogynnsamma fall kan uppgå
till 0,01 mm och mera." Samtidigt föreskrives emellertid
på olika ställen ett maximalt tillåtet rundgångsfel på
0,005 mm som skall mätas med mätklockan. Samma
instrument skall också användas för att mäta upp jämnhet
på glidytor med maximalt tillåtna fel på 0,002 till 0,005
mm. (Varför här anges två så pass vitt skilda övre
gränsvärden framgår icke.) De angivna kraven stämmer icke
väl med vad förf. själv framhåller om mätklockornas
bristande noggrannhet resp. med de allmänt inom mättekniken
antagna kraven om en 10-potens högre noggrannhet hos
mätdonet i förhållande till den noggrannhet, man önskar
hos mätresultatet. Utan tvivel är de anförda
noggrannhetskraven på maskinerna motiverade. En utväg synes då vara
att ge föreskrifter för mätning med i marknaden befintliga,
fullt tillförlitliga visarmätdon för 1 000-delsmätning.
I fråga om ytjämnhetskraven synes förf. ha en del
svårigheter av att han under senare år arbetat i England
och därvid blivit inkörd på engelska begrepp och
benämningar. I tysk litteratur har man med "Rauhigkeit"
avsett profildjupet, vars måttenhet har varit /<. Att då i
samband med diskussionen om språng i växellådor tala
om "Rauhigkeitsgrenzen von 0,025—0,2 verkar något
förvirrande med hänsyn till att de maskiner, för vilka
en diskussion av växellådans språng verkligen är aktuell,
knappast är användbara för åstadkommande av
profildjup inom de nämnda gränserna. Saken får emellertid i
viss mån sin förklaring ett par sidor längre fram i boken,
där man finner att förf. med "Rauhigkeitsgrad" menar
den i England vanligen använda "average height", vilken
brukar kunna uppskattas till 1/3 à 1/6 av profildjupet //.
Men även med hänsyn härtill verkar en del av
ytjämnhetsuppgifterna rätt problematiska. Vad skall man t.ex. säga
om hyvlade ytor med 0,4 profildjup?
I förhållande till tidigare upplagor innehåller den nya
uppgifter om utformning av kontrolldornar med tabeller
om domarnas nedböjning. Som redan nämnts har också
tagits upp verkningsgradsprov. Härvid användes en
intressant metod för motoreffektbestämning genom mätning
av ändring av motorvarvtalet. Förf. kommer också in på
en tidigare angiven princip, enligt vilken en god kontroll
på en maskins allmänkvalitet erhålles först genom
upprepad noggrannhetskontroll efter så långa driftsperioder
att diverse åldringsfenomen haft möjlighet göra sig
gällande. Förlagsmeddelandet om boken säger härom: "Erst
die Dauergenauigkeit der Maschine gibt den Aufschluss
iiber die konstruktivgute Durchbildung äller ihre Organe".
Slutligen är tio tabeller med träbearbetningsmaskiner helt
nya.
Även om man, som jag också i andra sammanhang haft
tillfälle visa, kan rikta och har riktat kritik mot förf.s
allmänna uppläggning av verktygsmaskinproven, torde ingen
i saken intresserad finnas som inte är beredd att intyga
den mycket stora betydelsen de av förf. sammanförda
provningsföreskrifterna haft och har för
verktygsmaskin-teknikens utveckling. Därför mottas den nya upplagan på
originalspråket med den största tillfredsställelse.
H Hallendorff
Sveriges Standardiseringskornmission, Stockholm.
Folder om den nya svenska standarden för skruvar och
muttrar, "Skriwstandard 1949", som koin ut i fjol.
AB CE Johansson, Eskilstuna. Broschyr 93
"Mätverktyg, mätinstrument, verktyg" (40 s.) är ett rikt illustrerat
prospekt med tekniska beskrivningar och data.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
