Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 25 februari 1950 - Flyttning av hus på stålkulor, av Magnus Smedberg - Varför spricker betong? av sah - Sätt att åstadkomma kanaler i betong, av L Hultenberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 februari 1050
159
i väg på kulorna 1,5 m i taget. Huvudbyggnaden, vägande
3 100 t, förflyttades på 20 h och en tillhörande flygel
à 1 400 t rullade efter på 9 h (Constr. Meth. a. Equip. nov.
1949). Magnus Smedberg
Varför spricker betong? Betongen, detta synnerligen
inspirerande byggnadsmaterial, skulle utan tvivel
revolutionera byggnadskonsten i ännu större utsträckning än den
har gjort, om man icke allmänt hade den uppfattningen,
att betong på grund av sprickrisken icke kan användas
oskyddad i fria luften i ett köldklimat.
Vad är det då som gör att betong spricker? En bild av
orsakerna kan man få om man betraktar en lerbotten
som tori lägges: där leran helt har torkat, har ett mönster
av breda, djupa sprickor uppstått, vilka blir mindre och
mindre ju mer leran har behållit av sin ursprungliga
fuktighet, för att helt försvinna där den fortfarande är våt.
Sprickorna uppstår alltså icke plötsligt, utan genom en
kontinuerlig process. Man har därför skäl att anta, att
hos betong ligger den kritiska tidpunkten för
sprickbildning betydligt tidigare än vad man hittills har antagit.
När betong gjutes, har den en plastisk, flytande form
och inga sprickor kan uppstå, men så fort som den börjar
stelna uppkommer en kapplöpning mellan betongens
långsamt tilltagande styrka och de nedbrytande krafter, som
förorsakas av torkningen och den därav följande
krympningen. Om man gjuter en cirkulär betongplatta, vill denna
krympa mot mitten till, men denna centrala rörelse
hindras av friktionen mot formen, och det är detta som är
orsaken till att sprickor uppstår. Det visar sig att den
kritiska tidpunkten infinner sig 4—8 h efter gjutningen för
snabbhärdande betong, senare för andra kvaliteter. Denna
period torde vara så kritisk, att knappast någon betong
klarar sig från den utan inre och yttre skador, trots
betongens självläkande förmåga på detta tidiga stadium.
De mikrosprickor soin därvid uppstår har givetvis inget
inflytande på den färdiga betongens tryckhållfasthet, men
däremot på dess förmåga att motstå de dragpåkänningar,
vilka förorsakar sprickorna hos betong som är utsatt för
väderlekens inflytande.
Finns det då några möjligheter att sköta betongen så att
dessa sprickor hindras från att uppstå i detta "status
nas-cendi"? Svaret är ja. Det är nämligen möjligt att eliminera
krymppåkänningarna genom att applicera yttre krafter, som
i betongen framkallar kompressionskrafter, vilka är lika
stora, eller ännu hellre större än den spänning, som
orsakas av friktionsmotståndet, så att nettoresultatet blir
en betong, som sprickfritt stelnar under kompression.
Denna metod, som skulle kunna kallas förtätning, kräver
till skillnad från förspänning (vilken karakteriserar
permanent hoptryckning med relativt stor kraft) endast ett
relativt lätt tryck under några timmar.
En möjlighet att utföra denna kompression vid gjutning
av en betongplatta är att omge formen med en styv ram;
mellan formen och ramen inlägges t.ex. en brandslang,
vilken under stelningen undan för undan fylles med vatten
och därvid skjuter formen från ramen så att betongen
alltmer komprimeras. Ett annat sätt vore att omge formen
med torrt trä, som blötes och får svälla i takt med
betongens stelning.
Dessa och liknande metoder har provats vid några till -
Fig. 1. Montering au hus enligt Youtz-Slick-metoden.
fällen i USA och givit goda löften för deras praktiska
genomförbarhet vid olika tillämpningar. En intressant
sådan är Youtz-Slick-metoden, enligt vilken mellangolv
och tak gjutes horisontellt på marken och därefter hissas
upp utefter konstruktionens bärande järnpelare med
domkrafter, monterade i dessas topp. Ingenting hindrar att
denna metod, vars stora fördel är att den inte kräver
några byggnadsställningar, utvecklas så att väggarna —
även de av fabriksgjuten betong — reses samtidigt med
golven, i vilka de upphänges t.ex. i ingjutna kättingar,
fig. 1. I den mån som dessa väggar är bärande kan, sedan
skarvarna har ifyllts genom betonggjutning,
järnkonstruktionen monteras bort där den är överflödig. Väggar av
annat material, t.ex. mellanväggar av hålsten eller
ytterväggar av natursten, kan tillfogas efter önskan. Å andra
sidan kan betongplattan redan vid gjutningen förses med
den ytbeläggning som man vill ha. Slutperspektivet blir ett
hus, vilket i stort sett levereras hopfällt och som sedan
reses, eller rättare sagt vecklas ut, på mycket enkelt sätt.
En liknande metod tillämpas i det danska
"Monolith"-systemet, där ytterväggarna gjutes av vibrerad
klinker-betong horisontellt på grundplattan och sedan reses i
lodläge ("tilt-up"-metoden). Syftet med detta system har
huvudsakligen varit att för byggnadsarbetet kunna använda
oskolad arbetskraft (F N Sevierud i Archit. Bec. dec. 1949;
C ScHRiøDEiR i Ingeniören 21 jan. 1950). sah
Sätt att. åstadkomma kanaler i betong. För
åstadkommande av kanaler i belongarbeten användes enligt en
amerikansk uppfinning en gummislang med ventiler, som
genom uppumpning till ca 3 at tryck ökar sin diameter med
50 % och förkortas 15 % i längd. Den så uppumpade
slangen lägges sedan på den plats i betongen, där man
önskar en kanal, och gjutes in. Sedan betongen hårdnat
släppes luften ut, varvid slangen krymper till sin
ursprungliga storlek och lätt kan dras ut ur den bildade kanalen.
För att slangen med säkerhet skall lossna är den
tillverkad så, att den vrider sig när den tömmes. Slangen
tillverkas normalt i 20 m längder och med diametrar från 1"
till 3". Pumpningen kan ske med kompressor eller
handpump. Slangen beräknas kunna användas minst 300 gånger.
Med denna gummislang kan man vidare minska den
egna vikten hos balkar, pålar, bjälklag etc. genom att
Fig. 2. Gjutning och montering au hus enligt "Monolith"-metoden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
