- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
182

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1950 - En teknisk högskola drar ut i fält, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

TEKNISIv TIDSKRIFT

Fig. 1. Massachusetts Institute
of Technology i Cambridge
(Mass.); bakom kupolen,
11a-diation Laboratories
byggnader; i nedre vänstra hörnet
det av Aalto projekterade
studenthemmet.

totala yta hade ökat med ca 45 000 m2, dvs. nära
50 %. I)et är också genom denna oerhörda
ansvällning i sina resurser, som MIT vid krigets
utgång till det amerikanska försvaret hade lämnat
ett bidrag, vilket — sett i sin helhet — icke
överträffas av någon annan institution.

Det är icke heller någon tillfällighet, att elever
och lärare vid en teknisk läroanstalt av MIT:s
anseende och betydelse skulle komma att spela
en större roll för vinnandet av segern, än vad
deras blotta antal kunde ge vid handen.
Proportionsvis fanns det också ett betydligt mindre
antal av MIT:s studenter enrollerade i
stridsstyrkorna än av andra universitetsstudenter. Av
de ca 33 500 ingenjörer, som allt som allt intill
januari 1942 hade utexaminerats från MIT, var
9 634, dvs. knappt 30 %, i uniform. Av dessa
blev 98 generaler, 52 amiraler och 505 överstar
eller kommendörer. Av hela antalet dog 227 i
fält. I gengäld var ett proportionsvis större antal
sysselsatta inom administrationen, men framför
allt som ingenjörer, konstruktörer och forskare
inom industrin. Deras bidrag till krigets
vinnande måste dock, på grund av deras stora antal, i
stort sett förbli anonymt.

Lättare är det att följa MIT:s lärarstab. Vid
USA:s inträde i kriget uppgick den till 641 man;
av dessa stannade en tredjedel som lärare. En
annan tredjedel hade redan gett sig i väg för att
tjänstgöra vid andra administrativa eller
forskningsorgan, och den sista tredjedelen blev kvar
vid MIT för att övervaka olika forskningsprojekt
— tillsammans med mer än 5 000 nyanställda.
Dessa två tredjedelar fick inflytande över
krigföringen på alla upptänkliga sätt och på alla
stadier: i de styrande toppinstanserna, i
nyckelpositioner inom produktionen, i diplomatiska
missioner och framför allt naturligtvis inom
forskning och ingenjörsarbete.

Ta som exempel ett bombanfall mot Tyskland
eller Japan: MIT-män hade skisserat flygplanen,
förbättrat gummit i deras hjul och bensinen i
deras tankar. De hade utarbetat metoder för
räddning till sjöss och konstruerat anordningar
för den nedskjutna besättningens försörjning
med färskvatten. De hade konstruerat
navigationsutrustningen, kulsprutesiktena och
radarsiktena. De hade deltagit i markledningen av
luftanfallen, i urvalet av bombmålen, i
uppskattningen av bombskadorna. De hade sin andel i
brandbomberna som tände eld på Tokio, i
syrgasen som tillät flygplanen att flyga på stor
höjd, i luftsjukeproven för urval av förarna,
i fallskärmsnödprovianten, i nattfotografierna,
som vägledde flygplanen i deras uppgifter, och i
den apparatur, som ledde dem tillbaka till
hemmaflygfältet genom obefintlig sikt. Liknande
exempel kan tas från luftvärn, amfibiekrigföring,
ubåts- och anti-ubåtskrig, soldaternas
förläggning och försörjning i fält och vården av de
sårade.

Ett typiskt exempel på, vad en medlem av
MIT:s stab kunde få vara med om, ges av en
professor i oorganisk kemi, vilken allt som allt
fick syssla ined nio olika projekt. Det första
gällde optiska kristaller, därefter metoder att
framställa fluorgas elektrolytiskt, vilka i ett
tredje projekt ytterligare utvecklades inom
Manhattan Distrikt, dvs. atombomben. Därefter fick
han syssla med framställning i stor skala av
svavelhexafluorid för användning i
högspän-ningsgeneratorer, sedan hos en privatfirma
undersöka möjligheterna att använda mikrovågor
för att få till stånd kemiska omvandlingar.
Vidare var han med om att bygga en
provanläggning för framställning av flera hundra kilo av
ett speciellt keramiskt material för
atombombsprojektet. Sedan ledde han en undersökning över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free