Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1950 - BARK — en svensk matematikmaskin, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1950
193
BARK —
en svensk matematikmaskin
681.142(485)
Den första svenska matematikmaskinen av siffertyp,
BARK (ßinär Automatisk /?elä-A’alkylator), tillkommen på
uppdrag av Matematikmaskinnämnden, är nu
färdigkon-struerad i alla väsentliga delar.
I maskinen representeras tal i formen a = 2 * • p, där k
är ett sexsiffrigt binärt heltal och p ett 24-siffrigt
binär-hråk. Inklusive exponentens och bråkets tecken behövs
sålunda 32 binära indikationer för att representera talet.
Den decimala motsvarigheten till detta är ett sjusiffrigt
decimalbråk, multiplicerat med en tiopotens av högst 19.
Maskinens huvuddelar är minne, aritmetisk enhet, in- och
utmatningsorgan samt styr- (eller program-)organ*, fig. 1.
Minne
Minnet består i första utbyggnaden av 50 rörliga register
och 100 fasta register, som kan lagra ett helt tal vardera,
samt 8 mindre, rörliga register, som kan lagra sexsiffriga
heltal med tecken, och dessutom vissa specialregister.
För transport av tal från en plats till en annan inom
maskinen finns tre ledningsgrupper om 32 trådar vardera,
eller A-, B- och C-kanaler’. De två förstnämnda förmedlar
information från registren till den aritmetiska enheten, den
tredje i motsatt riktning.
Varje rörligt register har tre grupper anslutningsrelöer,
vilka vid förekomst av styrspänning ansluter registret till
motsvarande kanal. Vidare finns ett antal lagringsreläer,
motsvarande det antal binära informationer (i regel 32)
som skall härbärgeras i registret.
1 registret indikeras 1 eller plustecken genom att
motsvarande lagringsrelä är tillslaget, 0 eller minustecken
genom att så inte är fallet. Dessa indikationer överföres
av anslutningsreläerna till vissa trådar i A- eller
B-kana-lerna. Lagringsreläernas lindningar kan vidare anslutas
direkt till C-kanalens trådar, varvid de normalt inkopplade
kretsarna för självhållning av reläerna brytes.
Lagrings-reläerna ställer då in sig i överensstämmelse med den
information som kanalen för och hålls kvar i detta läge
genom förnyad självhållning, när förbindelsen med
C-kanålen sedan brytes.
1 de fasta registren lagras tal, vars värden ej behöver
ändras under räkningens gång. Dessa tal inställes med 11
omkopplare (2 för exponenten, 1 för tecknen och 8 för
binärbråket). De fasta registren kan endast anslutas till
A-kanalen, vilket sker över anslutningsreläer, som till vissa
trådar i kanalen överför omkopplarnas indikationer.
Minnet innehåller totalt ca 2 000 reläer. Antalet register
kan utan andra ändringar byggas ut till 100 rörliga och
300 fasta.
Aritmetisk enhet
Den aritmetiska enheten består av kretsar för addition
och multiplikation, för flyttning av tal (transfer) samt
förvissa andra former av flyttning (entalsoperationer).
Sammandrag av uppsats av G Neovius & G Kjellberg i Medd.
MMN 1949 nr 2.
* I originalbeskrivningen användes benämningarna kvntrolloryun
resp. A-, B- och C-buss. Bada benämningarna är oegentliga —
kontrollorganet (amer. "control") har ingen kontrollfunktion, utan
är ett manöver- eller styrorgan, och bussen har ingenting
gemensamt med det offentliga, kolv- eller elmotordrivna
fortskaffningsmedlet eller med Karl XII:s knektar. Namnet härrör sig från amer.
"busbar" eller "bus", på svenska vanligen kallat samlingsskena.
Passar inte detta, kan man ytterligare välja mellan kanal, skena,
kabel, ledare, grupp, samband, länk, (mellan-)koppling, via, trunk
och något tiotal ord till, vilka användes i liknande tekniska
sammanhang.
En addition skrives: A-\-B=.C, och tillgår så, att de
register, som innehåller A och B (kallade A- och
B-adres-ser), anslutes till A- och B-kanalen genom tillslag av
motsvarande anslutningsreläer. En tredje styrspänning slår till
reläer för anslutning av additionskretsen till A-, B- och
C-kanalerna och initierar additionen. En fjärde
styrspänning inställer additionskretsen för något av de fyra
tänkbara tecken alternativen ± A ± B och en femte
styrspänning slår till C-reläet i det register (C-adressen) som skall
ta emot summan C.
Hela additionen sker i fem relästeg, där reläerna i sista
steget sätter C-kanalens trådar under spänning eller icke
alltefter additionsresultatet, varefter styrorganet får
information om, att additionen är klar. Multiplikation tillgår
på i princip samma sätt, men antalet relätempon är sju i
stället för fem.
Transfer innebär en ren sammankoppling av likbelägna
trådar i A-, B- och C-kanalerna med undantag för trådarna
för taltecknet, vilket överförs till C-kanalen som resultatet
av en kombination av de överförda talens enskilda tecken
och en av ordern orsakad styrsignal, önskar man flytta
endast ett tal från A- eller B-kanalerna till C-kanalen, med
eller utan teckenförändring, görs den andra kanalens
trådar spänningslösa genom inkoppling av ett "blindregister".
Den aritmetiska enheten innehåller ca 1 230 reläer och
utför en addition eller subtraktion på 120 ms, en
multiplikation på 160 ms och en transfer på 80 ms. Dessa tider
inkluderar "läsning" av en instruktion samt transport av
de behandlade talen från och till deras platser i minnet.
In- och utmatningsorgan
In- och utmatningsorganen består av specialregister och
en teletypeapparatur, omfattande fem transmittrar för
läsning från remsor, fem reperforatoier för stansning av
remsor samt en blankettskrivare för utskrivning av resultat.
Tal kan matas ut i binär (oktal) eller decimal form och
matas in i binär eller decimal form. Remsorna kan röra sig
endast åt ett håll. Det finns emellertid möjlighet att stansa
en remsa på ett ställe och läsa den ett stycke längre fram,
varigenom man supplementerar maskinens minne med ett
"remsminne".
Antag nu, att summan av en addition önskas uttagen till
en binär remsa. 1 stället lör alt då sända summan till ett
rörligt register sänder man den till något av
specialregistren, vilket står i förbindelse med en reperforator.
Medan maskinen fortsätter alt räkna, matas talet från
specialregistret till remsan i grupper om fyra binära
informationer. Skulle, innan denna utmatning är klar, ett
nytt tal behöva skickas ut via samma specialregister måste
hela maskinen vänta tills det första talet är utmatat, men
detta medför sällan någon nackdel, då i regel ett antal
operationer skall utföras mellan utmatningarna av två
konsekutiva resultat.
Stansning av ett tal i binär notation tar ca 1,3 s, läsning
något kortare tid. Översättning av tal från binärt till
decimalt system och vice versa göres genom ett vanligt
räkne-program i själva maskinen och tar mellan 2 och 3 s per tal,
inklusive läsning eller stansning. Specialregistren lör decimal
Fig. 1. Blockschema för B AH K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
