Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1950 - Vetenskaplig forskning — och teknisk, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1950
209
frågar, varpå dessa dröjsmål i upptäckternas
till-lämpning kan bero, och svarar, att många av
hindren vid utnyttjandet av en uppfinning är av
psykologisk natur och att de därför icke kan
undanröjas inom en nära framtid. Han tror
emellertid, att en hel del kan göras för att
påskynda utvecklingen, om man inser, vilka de
positiva och negativa faktorerna är.
Den viktigaste positiva faktorn torde vara
organiserad forskning6. Den vetenskapsman eller
tekniker, som leder en forskargrupps arbete, är
ibland mera intresserad av uppgiftens "varför"
och "huru" än av dess snabba praktiska lösande.
För andra är det motbjudande att släppa ut
en ny produkt, innan alla tekniska problem vid
dess tillverkning och användning är fullständigt
lösta. Naturligtvis måste man alltid känna
processens mekanism så väl, att felaktigheter kan
undvikas, men om det merkantila utnyttjandet
uppskjuts, tills alla vetenskapliga och tekniska
detaljer helt förstås, kommer vanligen en
konkurrent före. Å andra sidan torde alla känna till
någon produkt, som, när den först släpptes ut i
marknaden, visat svåra defekter.
För att undvika dessa olägenheter måste man
lära sig, att så snart som möjligt fastställa,
vilka nyckelproblemen är. Mycket ofta sysslar
man intensivt med svårigheter, som till slut icke
visar sig vara några problem, under det helt
andra dyker upp. Därför måste man se till, att
produkten blir prövad i praktiskt bruk på ett
tidigt stadium. Denna prövnings resultat beror
i hög grad av den person, som utför den. Ser
han med misstänksamhet på alla nyheter, är det
ofta bättre att vända sig till någon annan, men
har han entusiasm, tålamod och tolerans, måste
han betraktas som en mycket stor tillgång och
är ofta en dominerande faktor vid en
uppfinnings snabba utnyttjande.
I de allra flesta fall tycks människan
oförmögen att klart se två steg framåt vid lösandet av
ett problem. En konstruktör, som tror sig ha
tagit hänsyn till alla tänkbara faktorer, finner
ofta till sin förtvivlan uppenbara fel, så snart
han ser sin konstruktion utförd. I andra fall
avslöjar den första provningen fel, som är så
uppenbara, att konstruktören icke kan förstå,
hur han kunnat förbise dem. Detta förhållande
är av psykologisk art, och ett säkert botemedel
är okänt. Troligen är det en mycket viktig
fördröjande faktor. En annan sådan är avbrott i
arbetet, orsakade av konferenser,
månadsrapporter, demonstrationer, årsbudgeten eller av
rent personliga förhållanden, t.ex. giftermål,
besök av vänner, bjudningar osv. Betänker man,
att de senare problemen uppstår för varje
medlem i en grupp, inses, att de kan utgöra en
viktig faktor.
Då och då under arbete med ett svårlöst
problem föreslås, att man skall slopa provisorisk
apparatur och göra ett ordentligt jobb med en
förstklassig utrustning. Orsaken till denna syn
på problemet är emellertid oftast trötthet och
olust i stället för ett verkligt behov av bättre
apparatur. Alla vet nämligen, att mycket
eleganta undersökningar kan göras med primitiv
utrustning, och man bör därför betrakta sådana
tendenser med skepsis.
Dessa synpunkter har framförts av White9,
som är radioingenjör, men ehuru han blott
betraktat sina egna speciella problem, torde hans
slutsatser i stor utsträckning vara allmängiltiga.
För andra tekniker får svårigheterna emellertid
andra aspekter. En kemist, som genomarbetat en
ny process på laboratoriet så grundligt, att han
tror sig behärska den fullständigt, torde t.ex. ofta
vid övergång till halvstor skala finna, att han
egentligen vet ganska litet. Problem, som icke
alls existerade på laboratoriet, dyker upp och
måste lösas. Nya sådana överraskningar kan
uppstå, när man går vidare från halvstor till
full drift.
Orsaken till dessa förhållanden, som motsvarar
Whites praktiska utprovning av en produkt och
som naturligtvis fördröjer utvecklingen, anses
i allmänhet vara förändringar i processens yttre
betingelser. Detta är säkerligen riktigt, men om
man verkligen kände dess mekanism, borde man
icke då i stor utsträckning kunna förutse, vad
som skulle hända? Tekniker av andra fack kan
troligen ställa samma fråga, som leder till en ny:
Är den vetenskapliga grund, varpå tekniken
bygger, verkligen anpassad för praktiskt
utnyttjande?
Vetenskapen och tekniken
Naturvetenskapen är ursprungligen en
avläggare av filosofin, och den var länge en ren
tankebyggnad, fri och oberoende av annan mänsklig
verksamhet. Vid industrialismens genombrott
uppkom emellertid en ny situation, därför att
tekniken vid sin utveckling alltmer blev
beroende av de teoretiska vetenskaperna. Dessa har
också i viss mån anpassats till ett samarbete med
tekniken, men inan måste fråga sig, om denna
ändring av naturvetenskapens medel och mål
ännu blivit tillräckligt stor för att tillfredsställa
teknikerna.
Som redan här har framhållits, finns alltid
en strävan hos naturvetenskapsmannen, att så
långt möjligt ombilda en vetenskapsgren till ett
abstrakt logiskt system. Ett sådant är utan
tvivel skönt att studera i sin fullkomning och
utgjorde ett fullt legitimt mål, så länge
naturvetenskapen icke användes i praktisk verksamhet.
Det är dock klart, att teknikern har föga glädje
av ett rent abstrakt system; han vill och behöver
i stället förstå, vad hans mätningar och
beräkningar verkligen betyder, så långt detta är
möjligt, och han måste därför anlägga en mer posi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
